Det var år 2008 som de ovanligt välbevarade fossilen hittades i kalkstensgrottan Malapa, nära Johannesburg i Sydafrika. När arkeologerna tittade närmare på fossilen upptäckte man att det fanns spår av både äldre och yngre arter i denna helt nya art.

 

– Det riktigt intressanta är att Australopithecus sediba uppvisar en mosaik av egenskaper, där vissa är primitiva och alltså pekar bakåt i tiden mot äldre arter. Och en del avancerade egenskaper som pekar framåt mot arter som vi i dag anser vara förfäder till oss själva, säger Lars Werdelin, forskare på enheten för paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet.

Arkeologerna tror därför att det rör sig om en övergångsform mellan släktet Australopithecus som är en form av förmänniskor, och den mer välkända släktgrenen Homo som även vi Homo sapiens alltjämt sitter på.

 

– Arter med en mosaik av detta slag är viktiga för de ger tydliga indikationer på olika utvecklings-linjer genom evolutionen, säger Lars Werdelin.

Fynden gjordes alltså redan 2008 men först nu har arkeologerna lyckats kartlägga hela anatomin hos Australopithecus sediba, genom att pussla ihop fossildelar från olika individer. Utifrån kartläggningen har forskare sedan kunnat göra uppskattningar av hur Australopithecus sediba levde för cirka 2 miljoner år sedan.

 

En femtedel av neandertalarnas gener finns kvar hos dagens européer och asiater. Ett arv kan vara en mer fiberrik hud, som skyddade mot kallare klimat när människan lämnade Afrika, enligt två stora studier i Nature och Science.

 

För omkring 80 000 år sedan när människan lämnade den afrikanska kontinenten och vandrade upp genom Europa fanns redan neandertalarna på plats. Genetiska studier på senare år har visat att vi förökade oss med neandertalarna och att ungefär två procent av generna hos alla icke-afrikaner kommer från den grövre människosläktingen. Nu har forskarna dessutom kommit fram till att åtminstone tjugo procent av neandertalarnas arvsmassa finns kvar hos dagens människor.

 

– När man adderar ihop generna från olika människor kan man komma upp i 20 procent eller till och med 30 procent eller ännu mer av neanderthalarens totala genom som finns i nu levande människor, säger Svante Pääbo, professor i evolutionär antropologi vid Max-Planck-institutet i Leipzig.