Insekter de Nya Miljöbovarna

Insekter i skogen oroar – är nya miljöbovar. Från Miljö och Utveckling 19 December 2019
BIOLOGISK MÅNGFALD Växtätande insekter bidrar till klimatförändringar – något som forskare tidigare inte undersökt närmare. Det visar en ny studie från Lunds universitet.

Forskare från Lunds universitet har för första gången undersökt hur växtätande insekter påverkar markprocesser i skogliga ekosystem globalt. Resultaten visar att de små krypen påverkar klimatet betydligt mer än vad vi tidigare trott.

Bland annat bidrar småkrypen till att jordens näringsämnen urlakas och avger mer koldioxid. Temperaturerna kan även stiga till följd av ökade insektssamhällen i vissa delar av världen.

Omsättningen av kol ökar
När insekterna släpper ned skadade växtdelar, kadaver och utsöndringsprodukter på jordytan ökar omsättningen av kol och näringsämnen. Det leder till att skogsmarken lakas ur och släpper ifrån sig mer koldioxid.

– Andelen växtätande insekter kan komma att öka på grund av klimatförändringarna, framför allt i kalla områden där mycket kol är lagrat i marken. Detta kommer att påverka skogarnas ekosystem och leda till ökad växthusgasurladdning och potentiellt stigande temperaturer, säger Dan Metcalfe, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.

Större djur inte bättre
Forskarna skriver också att större däggdjur och insekter påverkar processerna i marken på samma sätt. Detta trots att alla djur har olika matvanor.

– Insekter är mer specialiserade på födans källa och kan dessutom öka sin population med 50 till 100 gånger från en säsong till en annan. Detta gör att de växtätande insekterna ibland kan rubba skogsekosystemen mycket mer än de växtätande däggdjuren, säger Dan Metcalfe.

Bör tas med i klimatmodeller
Den nya kunskapen bör enligt forskarna tas med i framtida klimatmodeller. Mer forskning kring hur växtätande djur påverkar markprocesser i tropiska och nordliga skogar behövs också, eftersom dessa står för 80 procent av jordens samlade skogsmark.

– Att förstå hur ekosystem fungerar är avgörande för att kunna förutsäga och bekämpa klimatförändringar. Medan däggdjuren blir färre globalt så tyder mycket på att andelen växtätande insekter kommer att öka i vissa regioner i en varmare värld, säger Dan Metcalfe.

Studien presenteras i tidskriften Journal of Ecology.

Nya arter av Insekter kan komma till ett varmare Sverige

Kraftig ökning av metanutsläpp påverkar klimatet

Artikel från ETC

Medan utsläppen av koldioxid under ett par tre år såg ut att ha stabiliserats, så märks en stor ökning av den starkare växthusgasen metan sedan 2014. ”Det är viktigt att metanutsläppen från mänskliga aktiviteter minskar, framför allt med tanke på utvecklingen de närmaste årtiondena”, säger Gustaf Hugelius vid Stockholms universitet.

Trump gör det lättare att släppa ut metan: ”Litar på industrin”
Efter koldioxid är metan den växthusgas som bidrar mest till de antropogena klimatförändringarna. Idag är metan-nivån i atmosfären mer än 150 procent högre jämfört med förindustriell tid, och gasen är ansvarig för 20 procent av den globala uppvärmningen, enligt den oberoende organisationen Global Carbon Project, som arbetar med att mäta växthusgasutsläpp och identifiera källorna.
Utsläppsökningen de senaste tio åren antas till största del komma från jordbruket.
– Omkring 60 procent av alla metanutsläpp framkallas av människan. Jordbruk och sopor är de viktigaste källorna, följt av utsläpp från fossilindustrin, säger Gustaf Hugelius, universitetslektor vid institutionen för naturgeografi på Stockholms universitet.

Utsläpp från torv- och våtmarker står för de största naturliga utsläppen, följt av utsläpp från färskvattensjöar och floder. Utsläpp från tinande permafrost räknas också som naturliga även om de ökar till följd av uppvärmning som människan orsakar.

– Utsläppen från tinande permafrost är fortfarande små, några få procent av de totala naturliga utsläppen, säger Gustaf Hugelius. Detta kan dock ändras vid en global uppvärmning.

2014 visade Gustaf Hugelius i en studie att förråden av markbundet organiskt kol som idag lagras i nordliga permafrostjordar motsvarar drygt två gånger allt kol som finns i jordens atmosfär i form av koldioxid och metan. Samtidigt visar nyare studier från bland annat NASA att tinande permafrost kommer att bli en ansenlig källa till växthusgasutsläpp redan om några decennier. De menar att snabbt tinande permafrost släpper ut mer växthusgaser än permafrost som tinar långsamt.

– Det stämmer att metanutsläpp i Arktis ofta är kopplade till lokala snabba processer som ger större utsläpp än långsamma. Det gör metanutsläppen svårare att förutsäga än utsläppen av koldioxid, säger Gustaf Hugelius.

Stora snabba utsläpp kan öka uppvärmningen och därmed skynda på förlusten av permafrosten, vilket i sin tur ger större utsläpp i en ond cirkel.

Metan kan bli ett växande problem i framtiden

Stigande Havsnivåer

Havsnivån stiger mer än dubbelt så fort som under 1900-talet – och hastigheten ökar. Från: Expressen, Klimat
Och världens isar smälter med tidigare osedd hastighet, samtidigt som vi har fått en månad kortare vinter sedan 60-talet. Det visar den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, som presenterades i dag.
– Även om vi begränsar utsläppen kraftigt kommer konsekvenserna för människor och deras liv att vara en utmaning, säger Hoesung Lee, ordförande för klimatpanelen, i ett pressmeddelande.
– Vi måste lyssna på forskarna, vi måste lyssna på vetenskapen och agera i linje med den, säger Greta Thunberg om rapporten.
Klockan elva under onsdagen presenterade FN:s klimatpanel IPCC konsekvenserna av klimatförändringarna, och det är stora varningsklockor som ringer.

Världens isar smälter fortare än någonsin, vilket leder till att haven stiger mer än dubbelt så fort som under 1900-talet.
– Vi ser en stigande avsmältning av inlandsisen i förhållande till det vi har sett tidigare, säger en av rapportens författare, Sebastian Mernild, dansk klimatprofessor.
Under 1900-talet steg har havsnivån globalt stigit med omkring 15 centimeter. Den nya rapporten visar att den nu stiger mer än dubbelt så snabbt, 3,6 millimeter per år, och att hastigheten ökar.
– Under de senaste fem till åtta åren har inlandsisen tappat 278 gigaton is.
Glaciärer, snö, is och permafrost minskar och kommer att fortsätta minska. Det bidrar till jordskred, laviner och översvämningar.

* Glaciärer och isblock i polar- och bergstrakterna minskar i massa. Det bidrar till höjd havsnivå och ett varmare klimat.

* Havsnivån stiger mer än dubbelt så fort som under 1900-talet och accelererar.

* Havsnivån kommer att fortsätta stiga under århundraden och kan öka 30-60 centimeter år 2100 även om den globala temperaturökningen hålls långt under 2 grader.

* Ökar utsläppen kan havsnivån stiga 60-110 centimeter till år 2100.

* Den höjda havsnivån leder till mer frekventa och kraftfulla stormar och högvatten som bidrar till översvämningar.
Köp inte hus vid havet
Extremt havsväder kommer att bli allt vanligare och kuststäder och regioner kan vänta sig ”starkt negativa konsekvenser”.
En av rapportens författare, Jack Kohler, från Norwegian Polar Institute, går så långt att han avråder från att bosätta sig vid havet.
– Det som händer i Arktis stannar inte i Arktis, säger han till Sky News.
– Köp inte fastigheter med sjöutsikt.

Risken för skogsbränder i tundraområden kommer att öka, men hårdast drabbat väntas tropiska områden och marina ekosystem bli.
Stigande temperaturer och havsnivåer gör det mer sannolikt att bestånden av vattenlevande djur och fiskar kommer minska, och fiskbestånd beräknas röra sig norrut, från ekvatorn, för att reglera temperaturen i sitt naturliga habitat.

Mindre snö
Forskarna slår fast att i det i genomsnitt blivit fem färre snödagar per decennium sedan år 1900, alltså en månad kortare vinter sedan 60-talet. Och om utsläppen fortsätter i samma takt som i dag, förutspår rapportens författare 80 procents reduktion av snö innan 2100.
– Världshaven, Arktis, Antarktis och de höga bergsområdena kan kännas långt i från många människor. Men vi är beroende och påverkas av dem på många sätt, både direkt och indirekt – för väder och klimat, för mat och vatten, för energi, handel, transporter, rekreation och turism, för hälsa och välbefinnande, för kultur och identitet, säger Hoesung Lee, ordförande för IPCC.

Höjda Havsnivåer en framtida farozon i ett varmare Klimat.

Faran med höjda Havsnivåer

Föreläsning med John Englander om höjda Havsnivåer.

Vad menas med Tipping Point?

Vårt klimat kan komma till en skenande effekt, det som kallas Tipping Point. När klimatet startar och tar över utan vår kontroll, effekterna blir ohanterliga. Vi vet idag inte hur kraftig den kan bli. Men blir det en stor förändring kan det vålla mycket stor skada Globalt. Vi måste vara medvetna om de risker det betyder om vi fortsätter med våra utsläpp och vad som kan inträffa. Det är vår framtid som står på spel.

Hjälp oss att utveckla denna webbsida, mycket behövs för att hela tiden vara aktuell och det kostar pengar, Swisha oss via 0703 829292, din hjälp är mycket viktigt! Stöd oss med 50:- kr eller mer. 

Förklaring vad som menas med Tipping Point

Vad menas med Tipping Point? Föreläsning med Tim Lenton

Mer information om Tipping Point

Det är viktigt att vi tar klimathoten på allvar.