Har vi en handlingsplan om det går Riktigt illa?

Klimatet kräver en handlingsplan

Hur förberedda är vi inför ett växande klimathot om vi hamnar i ett Katastrofläge?

Det stora problemet är att vi inte vet när och om vi förlorar kontrollen över klimatet, vi bara gissar när brytpunkten är passerad. När inträffar det som kallas Tipping Point? Att vara oförberedd är det största hotet, då kan följderna av ett skenande klimat bli katastrofala. Om vi når oanade värmegrader som dödar större delen av växtligheten och djurlivet så dör även större delen av mänskligheten. Dels kommer vi inte längre att kunna vistas på jordytan, dels kan vi inte heller odla grödor. Även uppfödning av grisar, höns och nöt uteblir. Även höga värmegrader av sjöar och hav dödar en större del av detta liv. Matbristen blir global. Även vattenbristen blir ett stort problem på många platser på jorden. Mänskligheten, växt och djurlivet har helt enkelt ingenstans att ta vägen för att söka skydd på jordytan. Vi måste vara förberedda på det värsta tänkbara scenariot, för att inte stå där handfallna om det väl händer. Denna handlingsplan är bara aktuell om det går riktigt illa.

Allt som vi byggt upp av vägnät, byggnader, fabriker, sjukhus, affärer, broar med mera kan bli obrukbara. Att sedan värmegraderna håller sig på höga värden i värsta fall i tiotusentals år framöver visar erfarenheter av tidigare katastrofer som inträffat under jordens historia.

Att hoppas på att vi hittar tekniska lösningar på ett så kraftfullt och globalt problem som är så omfattande att det berör hela mänskligheten är få. Men med tiden kommer vi säkerligen att kunna bygga upp ett försvar som lindrar effekterna. Men det kommer att ta tid, vilket vi inte har i nuläget. Att vara passiv och utan handlingskraft är förödande.

Under tiden måste vi ha ett kraftfullt katastrofskydd, som gör att vi åtminstone har en chans att överleva, detta gäller inte bara ett skydd och försvar för mänskligheten utan även för växt och djurlivet. Det jag nu kommer att ge som förslag kommer att kosta enorma investeringar, men som jag ser det har vi inga alternativ. Läget är redan akut och vi kan inte längre bara vänta ut ett skenande klimathot utan att vi ändå försöker rädda så mycket av livet på jorden som vi bara kan.

Eftersom inget liv längre kan överleva i eventuella allt för stigande höga värmegrader måste vi söka skydd undan dessa värmehöjningar. I ett riktigt allvarligt läge kan höjningen bli mer än 10 grader, på vissa platser på jorden kan det bli ännu högre värmegrader. När dinosaurierna dog ut överlevde bara en liten bråkdel av djuren, de var bara de som levde under jord och kunde söka skydd mot den stigande hettan som en stor meteoroid orsakade globalt, den orsakade stora bränder över hela jorden. Även stigande värmegrader globalt var en av många följder. Värmegrader var då drygt 8 grader över de värmegrader vi har idag. De höll i sig i drygt 200 tusen år. 

Leva under jord är kanske den enda plats som vi kan existera under en längre övergångstid. Men om vi en gång i framtiden skall kunna återställa jorden måste vi även skydda växter och djurlivet. Allt måste skyddas utan undantag! Men hur?
Som jag redan nämnt är den enda platsen för att bygga ett skyddat boende under jord. Det behövs dock en enorm kraftansträngning för att bygga upp tillräckligt stora och många underjordiska bunkrar som rymmer allt som är viktigt att bevara. Här måste det finnas odlingsplatser med konstgjord belysning för grödor. Eventuellt även odling av fisk och fågel. Byggnader som sjukhus, affärer, bostäder, skolor mm. Fabriker för tillverkning, allt under jord. Som ni förstår krävs det även för mänskligheten en stor och omfattande omställning. Även kraftiga vindkraftverk, vattenreningsverk, luftfilteranläggningar mm. Som anpassas till dessa anläggningar. Även som jag tidigare skrivit, stora anläggningar som bevarar djurlivet och växtlivet. Ju större dessa anläggningar blir, desto större chans till överlevnad.

Ju snabbare vi bygger upp en stark beredskapsplan, ju större chans har vi att överleva, men vi måste vara bered på stora förändringar och en verklighet som är helt främmande för oss idag. Jorden kommer inte att vara sig lik under mycket lång tid. På jordens yta råder det mer eller mindre kaos, kraftfulla oväder, extrema värmeperioder, stora bränder och allt sker globalt. Stigande havsnivåer. Allt som vi känner igen med hus, vägar, skogar kommer att med tiden att gå under.

Även om man kan tycka att det är en överdriven handlingsplan, så är fakta den, att vi inte i dagsläget kan uppge siffror i hur höga värmegraderna kan bli om vi tappar kontrollen. Vi kan bara ana följderna och vi kan stå inför en verklighet som orsakar större inverkan än någon har kunnat förstå, som i sin tur kommer att lamslå hela samhället jorden runt. Idag går klimatförändringarna snabbare än beräknat och följderna blir kraftfullare. Att möta upp problematiken med en stark handlingsplan är aldrig fel. Att bara komma med allt för svaga motåtgärder kan bara det leda till enorma kostnader, både ekonomiskt och i liv räknat. Följderna kan bli värre än så. Vi har dock redan idag sett följder av växthuseffekten, om man skruvar upp dessa händelser som förväntas vid en eskaljering kan man dra vissa slutsatser. Något som nästan blivit regel är forskarnas sätt att underskatta utvecklingen, extremare klimat förändringar kräver även extrema åtgärder. 

Men om vi en vacker dag kan återställa jorden måste vi dra lärdom att skydda och bevara jorden så att vi aldrig kommer i samma läge igen.

Klimatet, hur blir vår framtid?

Hur ser vår verklighet ut idag och hur blir den i framtiden?

Hur ser det ut i dagsläget? och Hur ser utvecklingen ut framöver?

Läget idag är den att koldioxiden ökar globalt, avverkningen av regnskogar ökar, plastavfallen globalt ökar, metanutsläppen ökar, vattenånga från främst industriellt jordbruk ökar, storskaliga skogsbränder ökar, global temperatur ökning, i denna ökning ingår även värdshaven, smog och dimma ökar globalt, försurning av haven, ökade spridning av insekter mm.

Vår framtid ligger i våra barn och barnbarns händer, men även det arv som vi efterlämnar till dem. Redan nu ser vi följderna av växthuseffekten, miljöpåverkan och befolkningsökning. Allt talar för att denna utveckling fortsätter, vilket även påverkar vår framtid att förse alla med mat och vatten. Havsmiljön är redan idag kraftigt påverkad av avfall och miljögifter samt att havstemperaturen ökar, vilket medför att många havsdjur är på väg att dö ut. Detta medför ett globalt hot, då fisken är en viktig näringskälla för många länder. Vi ser ökade och större skogsbränder, kraftfullare väderfenomen, luftföroreningar mm. Allt beror på oss, när skall vi börja inse och åtgärda problemen? Vi måste även skydda allt som finns på jorden, det spelar ingen roll hur stora investeringarna blir, vi har inga valmöjligheter. 

Växthuseffekten. Ökade utsläpp av koldioxid är den största grunden till växthuseffekten, orsakade av förbränning av fossila bränslen såsom olja, kol och naturgas. Även avskogning bidrar till att halterna av koldioxid i atmosfären blir högre. 

Vad är det som kan påverka framtidens beslutfattare och att skapa kraftiga insatser som gör att vår planet inte går under i allt kraftigare växthuseffekter och miljöförstöringar?

Vårt hopp i framtiden? Vårt hopp är ungdomarna som är del av framtiden och att de får rätt information utan att den skall verka entonig och tråkig, för då når man inte alls fram till målet och lösningar.

Information skall vara mångsidig och nyanserad och uppbyggt på ett sätt som inspirerar och främjar ett fortsatt intresse. Vår verklighet är enormt mångsidig med inslag av fakta, idéer och fantasier. Ibland är det inte alltid lätt att genomskåda och hitta den gemensamma tråden, därför behövs information som på ett berikat sätt vägleder.
Det är inte alltid att TV program eller fakta böcker når ända fram i det myller av information som finns, därför är det viktigt att främja informationsflödet på rätt sätt. Både visuellt och med hjälp av ljudinformation. Där är en anläggning som Fantasy and Fact viktig, som genomtänkt steg för steg väcker nyfikenhet, förståelse och viljan att lära sig mer.

Men vi måste ge ungdomarna en chans att bli en kraftfull generation som hittar en bättre väg att existera och visa hänsyn. Vi måste börja bygga upp alternativ som ger valmöjlighet för alla. Samtidigt måste vi varna för de misstag vi själva orsakat som har påverkat miljön och klimatet i det tillståndet jorden befinner sig idag, att de lär sig att leva i harmoni med jorden och inte skada den som vår generation bär skuld till.

Läget kan bli så allvarligt att det är frågan om ett existens hot för allt levande, ett läge som är ett ytterst hot för en fortsatt existens, ett hot som berör allt liv på jorden, därför är det ett problem som blir det som måste prioriteras framför allt annat.

Med de erfarenheter vi idag har av hur människor reagerar så är det ännu mer alarmerande, vi väntar ut händelser allt för länge innan vi börjar agera. Växthuseffekten måste först vålla så stora skador att vi till slut inte har något val. Då är dock faran ytterst stor, att vi inte längre kan påverka och vända utvecklingen utan faktum blir att vi står inför ett klimathot som inte längre går att hejda, var vi än försöker sätta emot av åtgärder, då startar det som kallas Tipping Point. Det innebär att det startar kraftfulla händelser världen runt som förintar nästan allt liv på jorden.

Varför finns det svårigheter att ta in klimathoten? Delar av denna skrift är från Bo Franzén

Många av oss har en mycket vag uppfattning av vad som pågår i den egna hjärnan men modern forskning kan hjälpa oss att nå en ny förståelse. Merparten av alla processer i vår hjärna är omedvetna men en djupare förståelse kan vägleda oss till klokare beslut i en tid när vårt ansvar ställs på sin spets. Många grundläggande mentala processer är gemensamma för alla människor, men arv och miljö skapar individuella variationer utöver den grundläggande biologin. Till det grundläggande hör att vi inte reagerar på verkligheten utan vår uppfattning av verkligheten som den filtrerats via våra sinnesintryck*..

Forskning har visat att graden av reaktivitet i amygdala har betydelse för vår rättvisekänsla. Amygdala är en del av ”reptilhjärnan” som reglerar rädsla och är utvecklad för att aktiveras av omedelbara hot i vår närmaste omgivning – men är tyvärr inte bra på att varna oss för smygande, långsamt accelererande faror. Vi vet även att belöningssystemet spelar en central roll vid olika typer av beroende och att grad av kreativitet kan relateras till specifika mottagarmolekyler i specifika delar av hjärnan. Degeneration av vissa hjärnfunktioner kan kopplas till kronisk stress och regelbunden motion kan reparera samma funktioner. Det är viktigt att vi förstår att synen på vår egen hjärna måste utvecklas. Vi ska naturligtvis ha respekt för våra instinkter men vi får vi inte vara ett offer för dessa. Vi behöver träna på att tänka på hur vi tänker (metakognition).

Vikten av breda perspektiv. Vi råkar leva på en liten blå planet på ett lagom avstånd från en lagom stor stjärna i ett oändligt stort universum. Tack vare rätt förutsättningar som möjliggör flytande vatten och en atmosfär med rätt sammansättning utvecklades livet under flera miljarder år. En ofattbart lång period när jorden fem gånger drabbades av katastrofer och som innebar att allt levande var nära utrotning. Och där den senaste katastrofen för 65 miljoner år sedan banade väg för däggdjuren och senare människan. Bofasta har vi bara varit i drygt tio tusen år tack vare ett stabilt klimat och dagens samhällen är helt beroende av denna stabilitet. Vår hjärna har stora svårigheter med att hantera dessa långa tidsperspektiv. Då vi levde på savannen var det snabba signaler från vår reptilhjärna och gruppens sammanhållning som var avgörande för vår överlevnad. Tyvärr har vi nu under en mycket kort period skapat processer som inte bara rubbar klimatet utan hela ekosystem och vi hotas av en sjätte massutrotning. Vi vill så gärna tro att vi har full kontroll, men basala mekanismer i hjärnan styr än idag till stor del våra liv, mer eller mindre medvetet och detta får förödande följder. Betänk t ex att vår perception är mycket begränsad och att vi lätt blir lurade av den information vi tar in via våra sinnen: En skicklig illusionist kan lura oss att tro på nästan vad som helst.

Genom klimathoten är det nu viktigare än någonsin i vår historia att på allvar ta ansvar som art för konsekvenser av vårt beteende. Vår egen hjärna har ju skapat situationen vi befinner oss i och måste nu lösa problemen. Den samlade kunskapen om planeten och vår hjärna gör det etiskt oförsvarbart att inte ställa om vår livsstil i linje med en långsiktigt hållbar utveckling som är fri från fossil energi och rovdrift på natur och människor. Vi vet att människor och ekosystem under stress skapar problem och ökar risken för okloka beslut. Vår bristande förståelse av verklighetens komplexitet gör att många underskattar betydelsen av klimatförändringarnas konsekvenser som t.ex. krig och konflikter.

Den omställning som nu är nödvändig kräver att vi utvecklar långsiktigt hållbara mekanismer som gör det lättare att göra rätt på alla nivåer i samhället. En djupare förståelse för hur vi fungerar mentalt tillsammans och ett större perspektiv på vår utsatta situation kan underlätta en sådan utveckling. Bredare perspektiv och djupare kunskap om hur evolution, natur och levande organismer fungerar ger dessutom en ökad känsla av samhörighet med naturen. Därmed blir det mer naturligt att även se oss själva och det vi gör som delar av större ekosystem.

VÄRLDEN FN utreder orsakerna bakom den ökande miljöförstöringen. Enligt en rapport som kommer släppas nästa år målas den kapitalistiska marknadsekonomin ut som det största problemet. Från Aktuellt Fokus.

Torka, skogsbränder, plastavfall i världshaven och förstörda ekosystem är miljöproblem som blir allt värre runtom i världen. Med anledning av den ökande miljöförstöringen kommer FN släppa rapporten “Global Sustainable Development Report 2019”. Forskarna bakom rapporten anser att det är marknadsekonomin som är det stora problemet. I dokumentet, “Transformation: The Economy” skriver forskarna: ”De ekonomiska modellerna som ligger till grund för de politiska besluten i de rika länderna ignorerar nästan helt de materiella- och energiförbrukande faktorerna av ekonomin.”

Förutom att vi redan förbrukar en för stor del av planetens resurser leder marknadsekonomin till ökade klassklyftor. Klassklyftorna leder till arbetslöshet som spär på utvecklingen destabiliserade samhällen. Dessa samhällen får i sin tur svårare att lösa miljöförstöring.

Rapporten är författad av flera forskare från Finland. Två av de framträdande forskarna är ekosystemsforskaren Jussi Eronen och ekonomiforskaren Paavo Järvensivu. Forskarna skriver att en av anledningarna till att en förändring inte sker är för att en kritik av det ekonomiska systemet anses vara för kontroversiellt och tabubelagt. De anser att det måste ske en radikal förändring. Marknadsåtgärder som höjt bensinpris kommer inte att vara tillräckligt för att lösa problemen.

Vårt sätt att utvecklas och tänka utanför ramarna ger oss många fördelar men även nackdelar. Av Hans Vielhauer 2020-07-30.  Sen de första människorna var bosatta i grottor och senare byggde hyddor har mycket hänt. När industrialiseringen satte fart ökade produktionen ordentligt. Idag har vi förfinat våra maskiner allt mer, vilket påskyndar utvecklingen allt snabbare. I begynnelsen av vår skapelse var vårt fokus på att skaffa mat och skydda oss mot rovdjur. Vår nutid är milslångt därifrån, vi blir översköljda av nya produkter från alla håll och vår materialism ökar ständigt. Våra krav på ett allt mer utvecklat samhälle kräver material och en stor mängd av energi. Vi bygger allt fler nya fabriker för att stilla vårt behov av nya produkter som blir fler och fler. Vi har fastnat i en oändlig spiral som aldrig verka sluta. Men vår natur och vår miljö tar skada, vilket förstärker klimathoten. Kan vi tänka oss att avstå från många av våra resor, att inte hela tiden skaffa oss de senaste produkterna? De flesta av oss kan inte tänka oss att minska på vad som blivit en självklarhet i vår vardag. Vår strävan framåt står aldrig still, tills klimatet börjar skena och vi tappar all kontroll. Då kanske vi äntligen förstår att vi måste visa hänsyn, till allt annat som lever på jorden. När vi förstår att allt kan kollapsa om vi fortsätter som vi idag gör.  

Hans Vielhauer, Borås Djurambulans/Klimathotet

djurambulans@comhem.se

 

Trafiken Ökar

Utsläppen från Trafiken Ökar!

Trafikens klimatutsläpp ökade förra året. SVT NYHETER UPPDATERAD 5 FEBRUARI 2019
Under många år har klimatutsläppen från trafiken minskat, men nu har trenden vänt. Under 2018 ökade till och med utsläppen, enligt preliminär statistik.
– Det är mycket bekymrande att utsläppen ökar, det gör det svårare att nå de mål riksdagen beslutat om, säger Stefan Nyström, chef på Naturvårdsverkets klimatenhet.

Transportsektorn står för en stor del av klimatutsläppen i Sverige, och riksdagen har satt målet om 70 procent minskning till 2030, jämfört med 2010. Det gäller alla inrikestransporter utom inrikesflyget. Under en lång rad år har också utsläppen minskat, även när trafikvolymen ökat. Men siffror från de första 11 månaderna 2018 visar att trenden har brutits. Enligt dessa preliminära siffror har utsläppen till och med ökat med 0,5 procent. – Det är preliminära siffror, men de ser ut att stämma med den officiella statistik som kommer senare, säger Håkan Johansson nationell samordnare för klimatfrågor på Trafikverket.

Högkonjunktur och ökade lastbilstransporter
Det är Trafikverket som gör preliminära bedömningar på utsläppen från alla inrikestransporter, och vägtrafiken står för 95 procent av de utsläpp som omfattas av målet. Trafikverket menar att ökningen kan bero på en högkonjunktur och ökade lastbilstransporter. Samt att andelen biodrivmedel inte ökat, delvis eftersom marknadspriserna på biodiesel gått upp.

Enligt verket behöver utsläppen minska med åtta procent varje år om vi skall klara de klimatmål som riksdagen och regeringen slagit fast. Så stora minskningar har aldrig skett. 2017 minskade utsläppen med två procent.

Behöver gå brant ner
Transportsektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges samlade utsläpp och sker det inte någon minskning där innebär det ett mycket stort problem för Sverige att överhuvudtaget närma sig de nationella klimatmålen. – Det viktiga är inte om utsläppen ökar eller står still, det viktiga är att de behöver gå brant ner, säger Stefan Nyström.

Kraftig uppgång för nyregistrerade bilar. TV 4. 2019
Inför bonus malus-systemets införande 1 juli i fjol nådde nyregistreringarna i Sverige rekordhöjder under juni månad. Sedan dess har det gått knackigare – tills nu. Under juli månad har registreringarna ökat med 89 procent i jämförelse med förra året. Det har hänt mycket på bilmarknaden senaste året. Nya bonus malus-systemet har trätt i kraft, till en början såg det ut som om en ny testmetod (WLTP) också skulle hinna komma, men vi fick hålla oss till den gamla (NEDC). Det har varit bensinuppror, Husbilskamper och riksdagens bilnätverk.

Men trots det ser bilmarknaden ut att blomstra. Under juli månad har antalet nyregistrerade personbilar ökat med 89 procent, men kanske är det inte så konstigt i jämförelse med fjolårets låga siffror.

– Det blev som väntat en kraftig uppgång i juli för nyregistreringarna av både personbilar och lätta lastbilar. Personbilsregistreringarna ökade med 89 procent och lätta lastbilar ökade med 219 procent jämfört med juli förra året. Uppgången beror på att det var låga registreringar i juli ifjol som en följdeffekt av de rekordhöga registreringarna i juni inför införandet av det nya fordonsskattesystemet bonus malus. Årets prognos på 335 000 personbilar och 50 000 lätta lastbilar ligger kvar, säger Mattias Bergman, vd för BIL Sweden.

Uppdatering 2020: Utsläppen av koldioxid från bilar minskar i Sverige, eftersom utsläppen även måste räknas globalt, ökar siffran globalt, även transportsektorn är då inräknad.
Biltrafiken väntas öka med 18 procent fram till 2030 enligt Trafikverket. Detta trots att klimatmålet kräver betydligt färre fordon på vägarna – en faktor minst lika avgörande som förnybara drivmedel och energieffektivisering.

Produktionen och skrotningen av en elbil är mindre miljövänlig än en bil med förbränningsmotor, och mängden utsläpp orsakade av elbilar beror på hur elektriciteten produceras. Bilar släpper ut mycket. Koldioxidutsläpp från passagerartransporter varierar avsevärt beroende på transportsätt. Vanliga bilar står för en stor del av utsläppen, totalt 60,7 procent av koldioxidutsläppen från vägtransporter inom Europa.

Ökning av Koldioxid

Stora utsläpp av koldioxid!

Idag släpper vi redan ut enorma mängder koldioxid. Världens totala koldioxidutsläpp ligger per år på 42 000 000 000 ton (42 miljarder ton). Eftersom en stor mängd nya kolkraftverk är planerade världen runt väntas denna siffra öka kraftigt, att världshaven slukar en stor del av koldioxiden väntas minska i framtiden, vilket innebär att koldioxiden överlag ökar. Markförhållanden ändras på grund av ökad värme, vilket medför att metan läcker ut i atmosfären, detta är ett ännu större hot än koldioxid, denna ökning är ständigt pågående.

Försurningen av världshaven ökar tack vare en större obalans av upptaget av koldioxid och dess inverkan, en annan följd är även att haven hela tiden blir varmare. Detta både dödar och hämmar tillväxten av microorganismer som plankton, följden blir att näringen för mindre fisk försvinner och kan medföra att näringskedjan för större fisk upphör. Detta är mycket allvarligt på grund av att fisken är basföda för många länder. Att vi är påväg att kraftigt minska våra tillgångar av olika föda, har vi helt enkelt inte råd med.

Hakremspingviner starkt hotade i spåren av allt fler klimathot

Allt färre hakremspingviner i Antarktis. TT-Reuters 2020 02 11

Antalet hakremspingviner har på vissa ställen i Antarktis minskat med hela 77 procent sedan 1970-talet, då arten senast undersöktes, uppger forskare. Klimatförändringar tros vara orsaken till minskningen. En nyss avslutad expedition, arrangerad av de amerikanska universiteten Stony Brook och Northeastern, har studerat hakremspingvinerna i Antarktis.

Minskningen som vi har sett är definitivt dramatisk, säger biologen Steve Forrest, som medverkade på expeditionen. Hakremspingvinen finns i södra Stilla havet och i Antarktis och lever av krill. Någonting händer med de grundläggande byggstenarna i näringskedjan här. Vi ser mindre överskott av mat vilket gör dessa bestånd mindre och mindre över tid och frågan är – kommer detta att fortsätta?, säger Steve Forrest.

Även om flera faktorer kan spela roll, pekar bevisen vi har mot att klimatförändringar ligger bakom de förändringar som vi ser, säger Heather Lynch från Stony Brook University.

Nya värmerekordet på Antarktis: 18,3 grader. Expressen 2020 02 07

En mätstation visar nu 18,3 grader på Antarktis. Det är den varmaste temperaturen någonsin i området, och slår det tidigare rekordet från 2015 med 0,8 grader.

– Det är ett tecken på att uppvärmningen där sker mycket snabbare än det globala snittet, säger klimatforskaren James Renwick till The Guardian. Det var i fredags som Argentinas meteorologiska myndighet twittrade ut rekordet. Stationens mätningar sträcker sig tillbaka till 1961, och 18,3 grader Celsius är det varmaste någonsin, skriver The Guardian.

Det tidigare rekordet inträffade i mars 2015, då mätaren visade 17,5 grader på stationen i Esperanza, beläget på kontinentens norra halvö. James Renwick, klimatforskare vid Victoria university i australiska Wellington, har varit delaktig i att verifiera de tidigare värmerekorden på Antarktis.

– Självklart måste det nya rekordet kollas upp, men i väntan på besked kan man utgå från att rekordet är ett helt riktigt och att mätstationen är välskött, säger han till tidningen.

– Mätningen är imponerande eftersom det bara är fem år sedan det förra rekordet, och det nya är nästan en grad högre. Det är ett tecken på att uppvärmningen där sker mycket snabbare än det globala snittet. – Att sätta ett nytt rekord så snabbt är överraskande, men vem vet hur länge det kommer att bestå? Förmodligen inte länge alls.

Klimatet och dess Säkerhetshot, uppfattningar globalt.

Klimatet största säkerhetshotet, TT Nyheter, 2020 02 11 och FUF 2019

Klimathotet måste hanteras som ett säkerhetshot. FUF, Föreningen för Utvecklingsfrågor. Publicerad: 15 november, 2019 

Klimatförändringar är ett av våra absolut största hot mot fred och säkerhet. När fler människor ska samsas om färre resurser skapas en grogrund för konflikter. Nu måste vi göra allt vi kan för att hejda klimatkrisen – och samtidigt rusta för räddningsarbete och flyktingmottagande, skriver Gröna studenter.

Vi befinner oss i ett nödläge för klimatet. Extremväder, förändrade förutsättningar för livsmedelsproducenter och höjda havsnivåers påverkan på kustnära samhällen är problem som redan syns i delar av världen. För att förstå framtidens globala säkerhetspolitiska villkor behöver beslutsfattare ta hänsyn till klimatförändringarnas påverkan. Kulturella konflikter, strider om resurser och klimatflyktingar är bara några av de förutsägbara konsekvenser som behöver tas i beaktande. Gröna Studenter vill därför se ett fokus på klimatrelaterade säkerhetsproblem i arbetet för global fred.

Med en befolkning som växer behöver fler någonstans att bo. Samtidigt gör den globala uppvärmningen att fler och fler platser blir obeboeliga. Extremväder blir vanligare när klimatet blir varmare. Där det regnar mycket kommer det att regna mer och där det är torrt kommer det att bli torrare. När havsnivån stiger kan hela kustsamhällen hamna under ytan och där det blir för varmt hindrar antingen torka eller bränder förutsättningarna för en stabil livsmedelsproduktion. Det här gör även att resurser blir mer svåråtkomliga samtidigt som de ska räcka till fler. Hur ska fred och säkerhet kunna främjas när fler ska samsas om färre resurser på en mindre yta?

Vatten- och matförsörjning hotas, på en region där klimatförändringarnas effekter drabbar stora befolkninga Sydasien är ett bra exempel hur hårt dess inverkan blev och skapar allvarliga humanitära och säkerhetspolitiska problem. Områden som Västbengalen i Indien står inför dubbla problem, då man utöver att riskera att förlora mycket mark till höjda havsnivåer också har en stor del av sin ekonomi och energiförsörjning bunden till kol. I Myanmar riskerar en annars relativt god vattenförsörjning att grundvattnet blandas med salt från höjningarna i havsnivån. Sett till hela Sydasien bedömer Asian Development Bank att antalet undernärda barn kan öka till sju miljoner år 2050 på grund av minskad kapacitet till matproduktion i regionen.

Det här behöver världssamfundet en beredskap för. Gröna Studenter vill därför att Sverige och EU ska bidra med räddningsarbete vid naturkatastrofer, hjälpa till i uppbyggandet av krisberedskap i de länder som kommer att drabbas värst och stå redo när klimatflyktingar behöver ett nytt hem. Det kan handla om civil hjälp som sjukvård och räddningstjänst vid extremväder, grön infrastruktur för att avlasta dagvattensystem och minska risken för översvämningar, samt brandskydd och byggandet av matförråd.

Våra samhällen behöver också vara redo för att ta emot fler människor. När andra delar av världen blir obeboeliga som en konsekvens av klimatförändringar så är det hit de kommer att fly, inte minst för tillgången till rent vatten. Att rusta Sverige och EU:s länder för ett humant och värdigt flyktingmottagande nu är nödvändigt för framtiden.

Viktigast att hindra klimatförändringarna. Viktigast av allt är såklart att förebygga så mycket av detta som möjligt. Sverige måste i EU, FN och biståndet göra så mycket som möjligt för att hindra klimatförändringarna och dämpa dess effekter så långt det går. Om klimatkrisen inte hejdas nu så kommer den globala säkerheten att äventyras rejält. En radikal omställning till klimatsmarta samhällen världen över är absolut nödvändig för att ta sig an klimatkrisen på ett seriöst sätt, och omställningen måste ske nu – klimatet kan inte vänta. Kapaciteten att försvara sig mot klimatrelaterade problem kan vara det viktigaste försvaret för att arbeta för global fred. När vi blir fler människor som ska samsas om färre resurser och mindre ytor så skapas en grogrund för konflikter och strider. Om vi inte gör allt vi kan för att både förebygga och förbereda oss på det så är vi ute på väldigt tunn och hal is. Is som den globala uppvärmningen snart smälter bort.

Dela det här:FacebookTwitterEmail
Av: Aleese Rydlund, Katarina Folkeson och Kristofer Åberg

Aleese Rydlund och Katarina Folkeson är språkrör och Kristofer Åberg är utrikes- och säkerhetspolitisk talesperson för Gröna Studenter, Miljöpartiets studentförbund. Aleese och Katarina är även medlemmar i FUF:s nätverk för Global Hållbar Fred och Säkerhet.

Klimatförändringar ses globalt som det största säkerhetshotet, följt av terrorism och cyberattacker, enligt en undersökning utförd av den amerikanska oberoende tankesmedjan Pew Research Center.

Samtidigt är ett växande antal länder oroliga för USA:s makt och inlyftande. Människor världen över är i stort sett överens om att klimatförändringar utgör en stor risk för framtiden. Undersökningen från Pew Research Center genomfördes i 26 länder och i tretton av dessa listar invånare klimatförändringar som det största globala hotet. Oron över klimatförändringar har ökat starkt sedan 2013, med tvåsiffriga procentuella ökningar i länder som USA, Mexiko, Frankrike, Storbritannien, Sydafrika och Kenya.

Men global uppvärmning är bara en av många problem. Terrorism, särskilt från IS, och cyberattacker ses också av många som stora säkerhetshot.

I åtta av de undersökta länderna, inklusive Ryssland, Frankrike, Indonesien och Nigeria, ses IS som det största hotet. I fyra länder, däribland Japan och USA, ser människor cyberattacker från andra länder som deras största internationella angelägenhet. Även Nordkoreas kärnvapenprogram bekymrar. I ett land, Polen, uppges rysk makt och inflytande som det största hotet. Den största förskjutningen i åsikter handlar om oron för USA:s makt – en median på 45 procent tycker att USA:s makt och inflytande utgör ett hot. 2013, när Barack Obama var president, var den siffran 25 procent.

I undersökningen har 27 612 personer i 26 länder tillfrågats mellan maj och augusti 2018.

Metanutsläppen Ökar

Oförklarlig ökning av metanhalten hotar klimatmål. Nyheterna TT, Uppdaterat 2019 12 13

Kampen mot den globala uppvärmningen kan bli ännu svårare på grund av en ökad koncentration av metangas i luften.

Metankoncentrationen har ökat kraftigt de senaste tio åren, visar en sammanfattning av resultat från 81 forskare.

”Det finns ett akut behov av ökad uppmärksamhet för att värdera och minska metanutsläppen”, skriver forskarna i en artikel i Environmental Research Letters.

Halten stiger allt snabbare
Metankoncentrationen steg långsamt från 2000 till 2006, sedan steg den tio gånger snabbare de tio följande åren, enligt studien som har publicerats i tidskriften Earth System Science Data. Den kraftigaste ökningen – som inte helt har gått att vetenskapligt förklara – var under 2014 och 2015.

”Att hålla den globala uppvärmningen under två grader Celsius är redan ett utmanande mål”, skriver de, och syftar på Parisavtalet.

”Ett sådant mål kommer att bli ännu svårare om minskningar av metanutsläppen inte åtgärdas kraftfullt och snabbt.”

Vet inte varför
Hittills har försöken att hindra jorden från överhettning handlat mest om koldioxidutsläpp, som står för minst 70 procent av uppvärmningen. Men medan koldioxidutsläppen ökar mindre än tidigare, fortsätter metanet att öka kraftigt.

Forskare är överens om att metanutsläppen ökar kraftigt, men är ännu inte säkra på varför.
Forskarna konstaterar att en stor del av metangasen har producerats av mikroskopiska bakterier i Sudd, en träskmark som täcker ungefär 55 000 kvadratkilometer av Sydsudan. Ökade vattennivåer har gett en mer gynnsam miljö för bakterierna. Det skriver universitetet på sin hemsida. Nivåerna av atmosfäriskt metan har oförklarligt pekat uppåt. Nu avslöjar satellitdata att bakterier i ett träsk i Sydsudan ligger bakom en tredjedel av de ökade utsläppen. Givetvis har även Afrika metanutsläpp från fossila bränslen och boskap, men den nya upptäckten innebär att forskarna kan göra mer korrekta modeller för kontinenten. Forskarna har publicerat sin studie i tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics.

Minskande snötäcke ökar utsläppen av metan från frusna sjöar
PUBLICERAD: 23 JANUARI 2019, SLU

Nya, oförutsedda effekter av klimatförändringarna uppdagas ständigt. En ny studie från SLU och Uppsala universitet visar att ett minskat snötäcke på frusna sjöar kan hämma de bakterier som bryter ned metan i vattnet, och därigenom öka nettoproduktionen av denna kraftfulla växthusgas.

I klimatdebatten sätts ofta stor tilltro till skogarnas kapacitet som kolsänkor i det norra barrskogsbältet. En viktig och ibland förbisedd faktor i detta hänseende är den roll skogarnas många insjöar spelar. En stor del av skogarnas kolcirkulation passerar genom dessa sjöar, och ansenliga mängder kol avges som koldioxid till atmosfären. Detsamma gäller andra växthusgaser. Sjöarna producerar exempelvis också metan – stundtals i mycket rikliga mängder, vilket har uppmärksammats i media i vinter.

Mycket av denna metan når dock inte atmosfären, eftersom den förbrukas av så kallade metanotrofiska ("metan-ätande") bakterier i vattnet. Sjöns mikrobiella liv har alltså en stor betydelse för dess nettoproduktion av växthusgaser.

Betydelsen av solljus
På våra nordliga breddgrader har vintern en avgörande inverkan på denna process. Dels förhindrar istäcket effektivt själva avdunstningen till atmosfären, och dels påverkar snötäcket såväl temperaturen som ljuset i vattnet. Detta är i sin tur avgörande för vattnets fotosyntetiska processer, vilka uteslutande drivs av alger, och därigenom för syreberoende mikroorganismer.

De pågående klimatförändringarna kommer att påverka detta förhållande i nordliga insjöar. Dels har det tidigare rapporterats att högre vattentemperaturer orsakar högre metangasproduktion . Dessutom kommer snötäcket troligtvis att smälta tidigare, vilket kommer att göra att frusna sjöar under längre tid utsätts för direkt solljus.

En ny studie visar att frusna sjöar utan snö har färre metanotrofiska bakterier och följaktligen också konsumerar mindre metan, vilket istället kan frigöras till atmosfären när isen smälter. Studien har utförts av forskare från Uppsala universitet och institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU.

Oväntat resultat
Sari Peura vid SLU har varit projektets ledare.

– Vi studerade vattnet i en frusen, snötäckt sjö i norra Jämtland under en veckas tid. Sedan avlägsnade vi snön och gjorde samma experiment i ytterligare en vecka, säger Sari. Vår hypotes var att det ökade ljusinsläppet skulle ge mer aktiva alger och därför mer syrerikt vatten, vilket i sin tur borde stimulera mikrobsamhället och ge en ökad nedbrytning av metan, jämfört med i snötäckta sjöar.

Men det visade sig alltså att hypotesen inte stämde; visserligen ökade mängden klorofyll i proportion till hur mycket ljusinsläppet ökade, men det ledde inte till en ökad metanotrofisk aktivitet. Tvärtom ökade mängden metan i vattnet, och mängden metanotrofiska bakterier minskade.

– Vi vet inte exakt vad detta beror på ännu, säger Sari. Vi antog att hela mikrobsamhället skulle gynnas av syretillgången, men så blev det inte. Vår nya hypotes är att algerna som aktiverats av ljusinsläppet även producerar och utsöndrar vissa ämnen som gynnar andra bakterier än metanotroferna. Detta stöds också av att vi kunde se en ökning av sådana bakterier.

Fortsättning planeras. Tanken är att dessa bakterier konkurrerar ut de långsamt växande metanotroferna, vilket minskar nedbrytningen av metan. En annan förklaring skulle kunna vara att den ökade algaktiviteten orsakat fosfatbrist i vattnet, vilket tidigare rapporterats som en begränsning för metanotrofer.

– Det är dock viktigt att inse begränsningarna i just denna studie, avslutar Sari. Försöket pågick bara över två veckor. Det visar tydligt att en minskning av snötäcket på frusna sjöar kan öka metankoncentrationen i sjön, vilket i sin tur kan leda till en ökad metanavgång till atmosfären när isen smälter och därmed bidra till växthuseffekten. För att studera detta förlopp över en längre tid krävs dock en ny studie. Vi avser nu söka anslag för en sådan fortsättning.

Underskattad mekanism ökar utsläppen när permafrosten tinar. Ny Teknik, 2020 07 24
Utsläppen av växthusgaser från den tinande permafrosten har underskattats dramatiskt, enligt en ny studie. Orsaken är ett kraftfullt samspel mellan nya växtrötter och markens mikroorganismer. När permafrosten på norra halvklotet tinar på grund av den globala uppvärmningen börjar mikroorganismer omvandla markens organiska material till växthusgaserna metan och koldioxid.

Grova uppskattningar pekar på att mängden kol som finns bunden i permafrosten motsvarar den mängd som just nu finns sammanlagt i jordens atmosfär och i all växtlighet. Så den här processen kan få enorma konsekvenser, varnar klimatforskarna. Nu visar en ny studie i tidskriften Nature Geoscience att en till synes oansenlig mekanism leder till att de här utsläppen sannolikt blir betydligt mer omfattande än vad forskarna hittills har räknat med i sina klimatmodeller.

Rötterna för ned socker till mikroorganismer i permafrosten
– Vi ser att rötterna från de växter som börjar växa på den tinande tundran stimulerar mikroorganismerna, så att nedbrytningen går mycket snabbare än vad man tidigare har trott, säger Birgit Wild, biträdande lektor vid institutionen för miljövetenskap på Stockholms universitet och en av forskarna i den internationella grupp som ligger bakom studien. Rötterna för ned socker till mikroorganismerna, vilket ger dem extra kraft när de bryter ned det tinande organiska materialet. Trots att det här sker i mikroskopiskt format på bara någon millimeters avstånd från rötterna, får det enorma globala konsekvenser på grund av den omfattande skalan, förklarar Birgit Wild.

– Vi ser att effekten är mycket kraftig. Enligt våra beräkningar blir det ett tillskott på närmare 40 miljarder ton kol i atmosfären fram till år 2100. Det kan jämföras med den mängd växthusgaser vi högst kan släppa ut om vi ska lyckas klara 1,5-gradersmålet, som motsvarar ungefär 200 miljarder ton.

Viktig lärdom – ta hänsyn till småskaliga processer. Eftersom det här är ett tillskott av växthusgaser som hittills inte har ingått i klimatmodellerna innebär det enligt Birgit Wild att utsläppen från industrier, transporter och så vidare måste minskas i motsvarande grad, eller ännu mer, om den globala uppvärmningen ska kunna hejdas vid högst två grader över förindustriell nivå. – En viktig lärdom är att vi måste bli bättre på att ta hänsyn till den här typen av småskaliga processer för att förstå vad som sker på global skala, säger Birgit Wild.

TT: Finns det ingenting vi kan göra för att hindra de här mikroorganismerna?

– Nej, inte utan att slå ut hela miljön. Det är en naturlig process. Det enda vi kan göra är att bromsa den globala uppvärmningen genom att minska våra utsläpp av växthusgaser. Det här är ju en sådan typ av feedback loop som blir kraftigare ju varmare det blir, och som kan bli omöjlig att stoppa om det går för långt, säger Birgit Wild.

JÖRN SPOLANDER/TT

Hur blir vår framtid?

Hjälp oss att utveckla denna webbsida, mycket behövs för att hela tiden vara aktuell och det kostar pengar, Swisha oss via 0703 829292, din hjälp är mycket viktigt! Stöd oss med 50:- kr eller mer.