Har jorden blivit en tickande Bomb?

Har vi förvandlat jorden till en tickande bomb? Där vi människor inte vet när den briserar? Har vi med vår utveckling satt oss själva i fara, där vi inte visar ansvar och medkänsla? Lever vi i en medveten och ansvarstagande värld? Har vi inte bara tänkt mest på oss själva? Är vi i stånd att stoppa en farlig och outforskad framtida värld, med ett förändrat klimat och en hotad säkerhetsrisk? När kommer vår insikt att allt liv på jorden måste bevaras och att vi måste leva i harmoni och balans för att även vi människor skall kunna existera?

Har Jorden blivit en tickande Bomb i spåren av klimathotet?

Våra alternativ är snart slut

Vi har snart inga fler alternativ, jorden är vårt enda hem. Nu dör mängder av djur i spåren av växthuseffekten och de blir allt fler. De har inte skapat de problem som lemlästar, skadar och dödar dem. Det är vi människor som bär ansvaret, men vi tar inget ansvar utan låter allt ske. Vår likgiltighet kan komma att bli vårt eget öde. Om vi tror att vi kan behandla allt levande på jorden som vi vill, har vi fel, det kan komma att straffa oss om vi manipulerar med just balansen, skadedjur kan föröka sig obehindrat och slå hårt mot människan. De få grödor vi kan plantera i ett allt varmare klimat är begränsat, blir plantorna i framtiden även hotade av råttor, möss, svampangrepp, insekter, (då topprovdjuren går under och skadedjur kan föröka sig fritt) ligger vi illa till. Maten kommer ändå inte att räcka till för alla.

Detta kan leda till en allvarlig kedjereaktion i naturen och ge mycket kraftiga negativa konsekvenser som i sin tur sätter igång ännu mer händelser som mycket väl kan bli förödande för allt levande. En reaktion som starta oanade följder, utan att vi snabbt nog hittar motåtgärder. 

Jag försöker med dessa websidor visa hur unik vår planet är och hur viktigt det är att vi äntligen börjar tänka om och att vi tar hand om inte bara jorden utan allt levande, för vi kan inte leva utan varken jorden, växterna och djuren. Allt ingår i en viktig symbios som är som en förutsättning för att liv skall kunna existera på jorden. Utrotar vi viktiga delar, dör även andra delar som kan vara livsviktiga för att vi skall kunna existera. Allt hänger ihop i en oändlig kedja.

Hans Vielhauer

Klimatet - Vårt Största Problem!

Allt större påverkan på Världshaven

Världshaven fortsätter att bli allt varmare, och 2019 slogs rekordet med besked. Trenden visar på en "obestridlig och accelererande" global uppvärmning, säger forskarna bakom en färsk studie.
En forskningsartikel i Advances in Atmospheric Sciences visar att 2019 är mäthistoriens i särklass varmaste år i världshaven, i synnerhet ned till 2 000 meters djup. Oceanernas värmeinnehåll har ökat i accelererande takt. De fem senaste åren är de fem varmaste i världshaven och de tio senaste åren återfinns bland de tio varmaste.
 
Hur påverkas djuren i havet av försurning?
Våra utsläpp av koldioxid ökar i en oroväckande takt. Vi vet att en konsekvens är global uppvärmning, men det som antagligen är mindre känt är vad marina kemister kallar "det andra koldioxidproblemet". En tredjedel av den koldioxid som släpps ut absorberas av världens hav. I havet reagerar den med vatten och bildar kolsyra. Detta gör att pH i oceanerna sjunker, och vi får en försurning.
Under de senaste trehundra miljoner åren har pH-värdet i havets ytvatten varit någorlunda stabilt, med ett genomsnitt på cirka 8,2. Idag är det runt 8,1, en minskning som motsvarar en ökning i surhet med 25 procent under de senaste två århundradena. Oceanerna absorberar för närvarande cirka 22 miljoner ton koldioxid per dag. Prognoser baserade på dessa siffror visar att i slutet av detta århundrade kommer fortsatta utsläpp att ha minskat havets pH med ytterligare 0,5 enheter, vilket är mer än en fördubbling av surhet. Det finns en växande oro att denna havsförsurning kommer att påverka livet i havet på ett sätt som vi ännu inte kan förutse.
 
Många marina arter påverkas
Under de senaste decennierna har det blivit större fokus på detta globala problem. Många studier har visat skadliga effekter, och vi vet nu att många marina arter påverkas när de utsätts för sänkt pH. Vissa koraller överlever försurning och reproducerar sig, men kan inte underhålla sina skelett. Detta hotar i förlängningen själva korallreven och de ekosystem som de bildar basen för. Ormstjärnor, som utgör mat för många bottenlevande fiskarter, kan utrotas inom några årtionden eftersom deras larver dör efter bara några dagar i sura miljöer.
Den massdöd man sett hos vilda ostronpopulationer och i ostronkläckerier längs USA:s västkust tros bero på den pågående havsförsurningen. Små kräftdjur, som hoppkräftor, har visat minskad överlevnad och tillväxt, samt en försvagad larvutveckling vid lågt pH. Hoppkräftor är en mycket viktig födokälla för majoriteten av fisklarver.

Livet i haven är allt mer hotad i vårt pågående klimathot.

Avskogningen av Regnskogar Ökar!

Regnskogen myllrar av liv. Här lever orangutangen, tukanen och trädleoparden sida vid sida med ursprungsbefolkningar. Varje år skövlas flera miljoner hektar regnskog och många arter riskerar att utrotas. WWF anser att detta är helt ohållbart.


Avskogning, palmolja och soja
Den snabbt expanderande produktionen av råvaror som palmolja och soja innebär ett stort hot mot några av världens mest värdefulla naturområden. Enorma arealer av världens mest artrika regnskog har huggits ned och ersatts av oljepalmsodlingar. Extremt storskaliga odlingar av soja förstör unika naturområden när skog, gräsmarker och savanner omvandlas till jordbruksmark. WWF vill påverka produktionen av globala grödor i en mer hållbar riktning för att skydda värdefull natur och minska sociala konflikter.
Skogens roll för att rädda klimatet
Avverkningen av världens skogar står för cirka 17 procent av utsläppen av växthusgaser. Att bevara de artrika tropiska skogarna är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläppen av växthusgaser.

Den pågående skövlingen av världens skogar har stor klimatpåverkan. Samtidigt påverkas världens skogar negativt av klimatförändringarna.

Klimathot. Många av de stora regnskogarna är hotade.

Plast finns överallt! Artikel från Naturskyddsföreningen.

Titta omkring dig där du sitter eller står just nu. Hur många saker kan du se som är helt eller delvis gjorda av plast? Chansen är stor att du inte orkar räkna färdigt. Plast finns i förpackningsmaterial, plastpåsar, din dator, telefon, köksapparater, kläder, skor, golv, knappar, små detaljer överallt. Det är ett tecken på hur många varianter av plaster som finns, och hur beroende vi är av materialen.

Plast är inte ett material, det är flera olika
När vi pratar om ”plast” menar vi egentligen en stor grupp av olika material. De kan ha väldigt varierande egenskaper: vara hårda och starka som i en cykelhjälm, eller mjuka och böjbara som i en plastmatta. Det plast har gemensamt är att det är lätt, oftast billigt, rostfritt och isolerande.

Det finns plast som kan brytas ner i naturen
Man tänker att plast är tillverkat av olja, men det kan även komma från andra källor. Förnyelsebara råvaror som stärkelse, mjölksyra eller etanol från sockerrör kan också bli till plast. De typerna kallas för bio-plast, och brukar vara lite dyrare än plast från råolja. Bio-plast kan i sin tur delas in i två undergrupper, biologiskt nedbrytbar och icke-biologiskt nedbrytbar. Till exempel är bio-polyeten, eller grön PE som den också kallas, gjord av etanol från sockerrör men har samma egenskaper som polyeten från olja. Den har alltså samma utseende, egenskaper och oförmåga att brytas ner i naturen. Plaster av mjölksyra och stärkelse kan däremot brytas ner i en vanlig kompost. Det finns även plast från råolja där man tillsatt ämnen för att göra den mer lättnedbrytbar. Den plasten bryts ändå inte ner fullständigt, bara till mindre plastbitar, kallat mikroplast.

Plastproduktionen ökar hela tiden!
Plastproduktionen har ökat enormt sedan 50-talet och nu skapas 280 miljoner ton plast per år. Det kan jämföras med den årliga världsproduktionen av bomull på cirka 25 miljoner ton och stål på cirka 1000 miljoner ton. Av all denna plast används cirka 40 procent till engångsprodukter, till exempel matförpackningar och plastpåsar. Produktionen av plast från förnyelsebar råvara var cirka 1,6 miljoner ton år 2012, varav 0,6 miljoner ton var biologiskt nedbrytbar. En pytteliten del av den totala plastproduktionen alltså, men som förväntas öka kraftigt under kommande år.

 

Vårt Plastavfall ökar hela tiden Globalt.

Ökade Risk för skogsbränder och Torvbränder

Ökande risker för skogsbränder på dikad torvmark. Artikel från SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
Skogsbränder har blivit allt vanligare i det norra barrskogsbältet och fortsatta klimatförändringar förväntas förstärka trenden. Följderna av dessa bränder kan förvärras av den omfattande dränering av torvmarker som har gjorts för att öka trädens tillväxt. Stora mängder inlagrat kol kan släppas ut i atmosfären, då elden kan pyra djupt nere i torven och är svår att släcka. Enkla restaureringsåtgärder kan dock återställa markfuktigheten i torvmarken och förhindra framtida bränder. Detta visar en ny studie ledd av Gustaf Granath från SLU.

Världens torvmarker lagrar nästan lika mycket kol som det som finns i atmosfären och utgör ett viktigt ekosystem för många växt och djurarter. Dessa våtmarker förblir normalt fuktiga även under torkperioder, men när de dikas ut kan även torvmarker torka ut, och samtidigt blir torven mer kompakt och energität. Uppemot 1 miljon hektar torvmark har dikats för ökad skogsproduktion i Sverige, och i Finland och Ryssland handlar det om ännu större arealer. De stora skogsbränderna i Ryssland 2010 tyder på att bränder i dikade torvmarker i norr kan vara lika problematiska som dem som förekommit i tropiska torvmarker som dikats för t.ex. oljepalmsodling.

Nu har det för första gången gjorts vetenskapliga beräkningar av brandrisken i dikade och naturliga torvmarker. Beräkningarna gäller dels hur det ser ut idag, dels i ett framtidsscenario med förändrat klimat. Dessutom visar studien hur restaurering av torvmarker kan minska risken för djupa bränder. Studien har gjorts av Gustaf Granath från Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med kollegor i Kanada och publicerades idag i Natures tidskrift Scientific Reports.

Forskarna beräknar att cirka 200 ton kol per hektar går upp i rök vid en brand i en dikad torvmark, vilket motsvarar mer än 500 års kolinlagring i torvmarken.

När ett klimatscenario för 2040–2060 testades, visade det sig att mängden tillgängligt vatten kommer att minska i de områden där dikningen är som mest utbredd (norra Europa, inklusive västra Ryssland), vilket gör dessa dikade torvmarker extremt utsatta för brand i framtiden. Forskarna menar att detta är något som måste beaktas framöver.

Notis:

Ett nytt begrepp har kommit till, vilket är Megabränder, mycket kraftfulla skogsbränder som skapar sitt eget åskväder som i sin tur kan anlägga nya bränder på avstånd via blixtnedslag, även tornadoliknande eldeffekter bildas i dessa megabränder, dessa skogsbränder är så kraftfulla att de drar ner kalluft till marknivån, vilket bidrar till att skogsbranden får mer syre och kan växa sig ännu större. Dess bränder är mycket svårsläckta.

Megabränder och Torvbränder ökar i antal

Nödläge i Somalia när gräshoppor svärmar in

Somalia har utlyst nationellt nödläge på grund av ökengräshoppor i stora svärmar som slår hårt mot mattillgången i ett av världens fattigaste och mest sårbara områden.

Jordbruksministeriet har utlyst nationellt nödläge som följd av den pågående gräshoppsinvasionen, som utgör ett stort hot mot den sårbara matförsörjningen i Somalia", skriver ministeriet i ett uttalande.

Ministeriet slår fast att tillgången på mat är hotad för både människor och boskap. Svärmarna är ovanligt stora och äter därför stora mängder grödor och foder.

Ökengräshoppor lever vanligtvis ensamma liv till dess att en kombination av olika omständigheter får dem att föröka sig och bilda stora svärmar som lämnar förödelse efter sig.

Enligt experter är de stora mängderna gräshoppor en följd av extrema väderväxlingar. Somalia är det första landet i regionen att utlysa nödläge och syftet med beslutet är att trappa upp insatserna mot de hungriga insekterna. Klimatet kan vara en bidragande orsak.

Bilder utan Copyrights

Följande bilder här nedan släpper jag fria utan skydd av upphovsrätten, ni har rätt att använda dessa fritt.

Tema Klimathotet 1

Tema Klimathotet 2

Tema Klimathotet 3

Tema klimathotet 4