Har jorden blivit en tickande Bomb?

Har vi förvandlat jorden till en tickande bomb? Där vi människor inte vet när den briserar? Har vi med vår utveckling satt oss själva i fara, där vi inte visar ansvar och medkänsla? Lever vi i en medveten och ansvarstagande värld? Har vi inte bara tänkt mest på oss själva? Är vi i stånd att stoppa en farlig och outforskad framtida värld, med ett förändrat klimat och en hotad säkerhetsrisk? När kommer vår insikt att allt liv på jorden måste bevaras och att vi måste leva i harmoni och balans för att även vi människor skall kunna existera?

Har Jorden blivit en tickande Bomb i spåren av klimathotet?

Våra alternativ är snart slut

Vi har snart inga fler alternativ, jorden är vårt enda hem. Nu dör mängder av djur i spåren av växthuseffekten och de blir allt fler. De har inte skapat de problem som lemlästar, skadar och dödar dem. Det är vi människor som bär ansvaret, men vi tar inget ansvar utan låter allt ske. Vår likgiltighet kan komma att bli vårt eget öde. Om vi tror att vi kan behandla allt levande på jorden som vi vill, har vi fel, det kan komma att straffa oss om vi manipulerar med just balansen, skadedjur kan föröka sig obehindrat och slå hårt mot människan. De få grödor vi kan plantera i ett allt varmare klimat är begränsat, blir plantorna i framtiden även hotade av råttor, möss, svampangrepp, insekter, (då topprovdjuren går under och skadedjur kan föröka sig fritt) ligger vi illa till. Maten kommer ändå inte att räcka till för alla.

Detta kan leda till en allvarlig kedjereaktion i naturen och ge mycket kraftiga negativa konsekvenser som i sin tur sätter igång ännu mer händelser som mycket väl kan bli förödande för allt levande. En reaktion som starta oanade följder, utan att vi snabbt nog hittar motåtgärder. 

Jag försöker med dessa websidor visa hur unik vår planet är och hur viktigt det är att vi äntligen börjar tänka om och att vi tar hand om inte bara jorden utan allt levande, för vi kan inte leva utan varken jorden, växterna och djuren. Allt ingår i en viktig symbios som är som en förutsättning för att liv skall kunna existera på jorden. Utrotar vi viktiga delar, dör även andra delar som kan vara livsviktiga för att vi skall kunna existera. Allt hänger ihop i en oändlig kedja.

NYHETER:

Miljoner hotas av orkan i södra Japan. PUBLICERAD av SVT Nyheter 2020 09 06
Miljontals människor i södra Japan hotas av orkanen Haishen, som beskrivs som ”extremt stark”. Myndigheterna varnar för stora regnmängder och hårda vindar när orkanen drar in.

Mer än 2,5 miljoner människor har uppmanats att evakuera sina hem. Ytterligare en miljon har uppmanats att vidta säkerhetsåtgärder. Allra värst ser det ut att bli för ön Kyushu i södra Japan. Haishen är den femte namngivna orkanen i området den här säsongen. Området drabbas normalt av en orkan per år.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nationalparken står i lågor: ”Hoppa ner i vattnet” Aftonbladet 2020 09 06. Ett område på 14 500 hektar står just nu i lågor i en nationalpark i norra Kalifornien.

Ett lokalt nödläge är utlyst och nu meddelar myndigheterna omkring 1 000 människor kan vara fast i området.

– De som är fast måste söka skydd i området, även om det betyder att hoppa ner i vattnet, säger parkens talesperson till lokala medier. En stor skogsbrand rasar vid Mammoth pool reservoir i Sierra nationalpark, öster om San Fransisco, Kalifornien. Lokala myndigheter har utlyst ett lokalt nödläge och uppmanar människor att fly från området. Men för många kan det redan vara försent att evakuera. Vägarna in och ut ur området Mammoth Pool Reservoir går nämligen inte längre att använda på grund av den rasande skogsbranden. Det är just nu flera stora bränder i Kalifornien, varav en har gjort att campare blivit fast i en nationalpark.

”Hoppa ner i vattnet”
Den lokala polismyndigheten uppger att minst 150 människor nu är fast i området. David Tune, talesperson för nationalparken, säger till den lokala tv-kanalen The Fresno Bee att det kan röra sig om över 1 000 människor som är fast vid Mammoth pool reservoir. Två allvarligt skadade

Skogsbranden som startade under fredagen ska just nu vara drygt 14 500 hektar stor och hota hela samhällen i området, enligt kanalen. 450 brandmän kämpar med att få kontroll på branden. Brandflyget är inkallat och så kallade Blackhawk-helikoptrar har hittills evakuerat 63 människor. Två av de evakuerade ska ha allvarliga skador, tio av dem ska ha lindriga skador och de resterande 51 människorna ska ha inga eller väldigt lindriga skador.

Som en följd av den stora branden i har polisen valt att be de boende i ett tiotal samhällen i de närliggande kommunerna att evakuera från sina hem.

22 stora bränder
Branden i Sierra nationalpark är en av många bränder i Kalifornien just nu. Orsaken bakom bränderna misstänks vara den pågående värmeböljan i delstaten där de slås värmerekord på många håll med temperaturer på nästan 50 grader. Totalt kämpar 12 400 brandmän med 22 stora bränder i delstaten. Totalt ska omkring 600 000 hektar står i lågor i delstaten just nu, enligt LA Times. Den nationella vädermyndigheten i USA har utfärdat en varning för den extrema hettan i Kalifornien och nu uppmanar tiotusentals att stanna hemma.

Hans Vielhauer

Klimatet - Vårt Största Problem!

Allt större påverkan på Världshaven

Världshaven fortsätter att bli allt varmare, och 2019 slogs rekordet med besked. Trenden visar på en "obestridlig och accelererande" global uppvärmning, säger forskarna bakom en färsk studie.
En forskningsartikel i Advances in Atmospheric Sciences visar att 2019 är mäthistoriens i särklass varmaste år i världshaven, i synnerhet ned till 2 000 meters djup. Oceanernas värmeinnehåll har ökat i accelererande takt. De fem senaste åren är de fem varmaste i världshaven och de tio senaste åren återfinns bland de tio varmaste.
 
Hur påverkas djuren i havet av försurning?
Våra utsläpp av koldioxid ökar i en oroväckande takt. Vi vet att en konsekvens är global uppvärmning, men det som antagligen är mindre känt är vad marina kemister kallar "det andra koldioxidproblemet". En tredjedel av den koldioxid som släpps ut absorberas av världens hav. I havet reagerar den med vatten och bildar kolsyra. Detta gör att pH i oceanerna sjunker, och vi får en försurning. Under de senaste trehundra miljoner åren har pH-värdet i havets ytvatten varit någorlunda stabilt, med ett genomsnitt på cirka 8,2. Idag är det runt 8,1, en minskning som motsvarar en ökning i surhet med 25 procent under de senaste två århundradena. Oceanerna absorberar för närvarande cirka 22 miljoner ton koldioxid per dag. Prognoser baserade på dessa siffror visar att i slutet av detta århundrade kommer fortsatta utsläpp att ha minskat havets pH med ytterligare 0,5 enheter, vilket är mer än en fördubbling av surhet. Det finns en växande oro att denna havsförsurning kommer att påverka livet i havet på ett sätt som vi ännu inte kan förutse.
 
Många marina arter påverkas
Under de senaste decennierna har det blivit större fokus på detta globala problem. Många studier har visat skadliga effekter, och vi vet nu att många marina arter påverkas när de utsätts för sänkt pH. Vissa koraller överlever försurning och reproducerar sig, men kan inte underhålla sina skelett. Detta hotar i förlängningen själva korallreven och de ekosystem som de bildar basen för. Ormstjärnor, som utgör mat för många bottenlevande fiskarter, kan utrotas inom några årtionden eftersom deras larver dör efter bara några dagar i sura miljöer.
Den massdöd man sett hos vilda ostronpopulationer och i ostronkläckerier längs USA:s västkust tros bero på den pågående havsförsurningen. Små kräftdjur, som hoppkräftor, har visat minskad överlevnad och tillväxt, samt en försvagad larvutveckling vid lågt pH. Hoppkräftor är en mycket viktig födokälla för majoriteten av fisklarver.
 
Många miljöproblem. Havet.nu Övergödning, överfiske, gifter i fisk, skräp... Listan kan göras lång över de problem som havens ekosystem har att tampas med. Trots att alla hav hänger samman kan problemen skilja sig radikalt geografiskt. En viktig faktor är hur snabb vattenomsättning havsområdet har. Östersjön, med sin begränsade kontakt med havet utanför, drabbas hårdare av övergödning och miljögifter. En annan faktor kan vara temperatur. I kalla hav bryts miljögifter ner långsammare än i varma hav.

Så mår havet. Inget av världens hav är längre opåverkade av mänskliga aktiviteter. Men påverkan varierar och får olika effekter världen över. I tropiska hav kan problemen ha en helt annan karaktär än i kalla havsområden nära polerna. Sveriges tre stora havsområden, Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet, skiljer sig åt markant vad gäller biologiska, kemiska och hydrografiska förutsättningar. Även miljöproblemen skiljer sig åt i de olika havsområdena.


Världshavens miljötillstånd. Under århundraden har människan betraktat havet som en oändlig soptipp, och att allt som hamnar där försvinner. Samtidigt har man sett haven som en outtömlig källa av naturresurser. Inget av dessa synsätt kunde vara mera fel. Idag finns inget havsområde som är opåverkat av mänskliga aktiviteter.


Hårt tryck på kusterna. Världen över är det ett hårt tryck på kustområdena, och medvetenheten om kustens begränsade ytor har blivit en del av de stora kust- och havsmiljöfrågorna. Sverige är förstås inget undantag. Nära hälften av alla i Sverige bor närmare än 10 kilometer från kusten. Många kustområden är ekologiskt sett bland de rikaste på jorden, med hög produktivitet och stor biodiversitet. Men miljöer som är livsviktiga för många havslevande arter är också attraktiva för oss människor, som vill bygga stugor i havsvikar, köra våra fritidsbåtar och muddra runt våra bryggor. Att prioritera skydd av den kustnära havsmiljön hamnar ofta i konflikt med andra intressenter som konkurrerar om plats längs våra kuster.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Stigande havsyta, Naturvårdsverket 2020
Havsytans genomsnittliga nivå kommer att fortsätta att stiga under 2000-talet. Alla IPCC:s scenarier visar att takten kommer att öka jämfört med den takt med vilken havsytan stigit under perioden 1971 till 2010. Orsaken är ökad uppvärmning av haven samt avsmältning av glaciärer och inlandsisar. Det allra högsta scenariot för utsläppsutvecklingen (RCP8,5) visar i IPCC:s senaste rapport på en höjning på mellan 0,61 och 1,10 meter i förhållande till 1986–2005 till år 2100. Möjliga ännu högre höjningar diskuteras också av IPCC, osäkerheterna handlar inte minst om hur de antarktiska inlandsisar som vilar på mark under havsytan kommer att svara på uppvärmningen. Nivån kommer även fortsätta stiga efter 2100, hur mycket beror av utsläppsutvecklingen.

Uppvärmning av haven
Haven fortsätter att värmas upp under 2000-talet. Värme förväntas överföras från ytvattnet till djupare vatten och påverka havscirkulationen.

Uppvärmningen kan ge klimateffekter
Många klimateffekter bedöms förstärka uppvärmningen, men det är svårt att veta när det sker och hur stort bidraget blir. Men kunskapen ökar, vi vet till exempel att smältande polaris och invandring av buskar och skog på det som idag är snötäckt tundra i Kanada, Ryssland och Skandinavien, kommer att minska solljusets reflektion från jordytan. Ett fenomen som successivt bidrar till att förstärka temperaturökningen. Detta betecknas som ”återkopplingsmekanismer” i klimatsystemet (”positiva återkopplingar” när konsekvensen blir en förstärkning, det finns också återkopplingar som istället ger en dämpning – ”negativa återkopplingar”).

Djuphavet kommer under flera sekler att fortsätta ta emot och lagra koldioxid. Men havsvattnets upptag beräknas inte kunna hålla jämna steg med dagens omfattande utsläpp. På sikt kan många av dagens stora kolförråd försvagas vilket skulle frigöra mer koldioxid liksom metan och ytterligare öka uppvärmningen.

Tröskeleffekter. Återkopplingsmekanismer kan leda till abrupta förändringar i jordsystemet när en ”tröskel” överträds (på engelska talas det om ”tipping points”) och en komponent ”tippar” från ett jämviktsläge mot ett annat. En havsström som stannar av eller byter riktning kan vara ett exempel på detta. Ju mer klimatförändringarna begränsas, desto mer begränsas också risken för att tröskeleffekter inträffar.

 

Livet i haven är allt mer hotad i vårt pågående klimathot.

Avskogningen av Regnskogar Ökar!

Regnskogen myllrar av liv. Här lever orangutangen, tukanen och trädleoparden sida vid sida med ursprungsbefolkningar. Varje år skövlas flera miljoner hektar regnskog och många arter riskerar att utrotas. WWF anser att detta är helt ohållbart.

Avskogning, palmolja och soja
Den snabbt expanderande produktionen av råvaror som palmolja och soja innebär ett stort hot mot några av världens mest värdefulla naturområden. Enorma arealer av världens mest artrika regnskog har huggits ned och ersatts av oljepalmsodlingar. Extremt storskaliga odlingar av soja förstör unika naturområden när skog, gräsmarker och savanner omvandlas till jordbruksmark. WWF vill påverka produktionen av globala grödor i en mer hållbar riktning för att skydda värdefull natur och minska sociala konflikter.
Skogens roll för att rädda klimatet. Avverkningen av världens skogar står för cirka 17 procent av utsläppen av växthusgaser. Att bevara de artrika tropiska skogarna är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläppen av växthusgaser.

Den pågående skövlingen av världens skogar har stor klimatpåverkan. Samtidigt påverkas världens skogar negativt av klimatförändringarna.

Invasiva skadegörare i skogen – nästa globala pandemi? Svenska FAO-kommittén PUBLICERAD 28 AUGUSTI, 2020

Var rädd om skogarnas genetiska resurser. Odling av exoter ger ofta kortsiktiga vinster men kan bli inkörsportar för allvarliga skadegörare. Motmedlen kan ofta finnas i skogarnas mångfald där skadegörarnas parasiter och sjukdomar finns. Det var några av medskicken vid det globala webbinarium i som FAO:s skogsskadenätverk anordnade den 29 juli med temat Invasiva skadegörare – nästa globala pandemi? Webbinariet skedde inom ramen för Internationella växtskyddsåret 2020.

Webbinariet samlade 706 deltagare från 87 länder över hela världen, och innehöll korta föredrag och råd från skogsskadeexperter från Sydafrika, Ungern, Kina, Australien, Tunisien och Brasilien som alla jobbar inom de fyra regionala FAO-skogsskadenätverken i världen. En viktig slutsats vid seminariet är bl.a. att det finns likheter mellan COVID19-pandemin och skogsskadegörare som vi skulle kunna kan lära oss av. Bl.a. menade deltagarna att förbyggande arbete är mycket billigare och effektivare än bekämpningsåtgärder när skadan redan är skedd. Det är också mycket viktigt att kontrollera spridningsvägar. Dessutom är karantän ett effektivt instrument. Världshandel och resande kommer att öka ännu mer i framtiden och därmed risken att nya skadegörare sprids mellan kontinenter och länder. Klimatförändringarna gör inhemska skogar känsligare samtidigt som invasiva skadegörare kan få lättare att etablera sig.

Det konstaterades att samarbete är extremt viktigt, inte minst mellan forskare och skogsskadeexperter i olika länder men också mellan länder med olika stora forskningsresurser. Samverkan och kunskapsspridning mellan expertisen, handelsaktörer, beslutsfattare och allmänhet är nödvändigt för att kunna bekämpa skadegörare. Det är särskilt viktigt med tidig upptäckt av skadegörare för att undvika stora skador. För det behövs många ögon som ser och förstår. Information till allmänheten och enkla inrapporteringsappar är kostnadseffektiva verktyg.

Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Klimathot. Många av de stora regnskogarna är hotade.

Plast finns överallt! Artikel från Naturskyddsföreningen.

Titta omkring dig där du sitter eller står just nu. Hur många saker kan du se som är helt eller delvis gjorda av plast? Chansen är stor att du inte orkar räkna färdigt. Plast finns i förpackningsmaterial, plastpåsar, din dator, telefon, köksapparater, kläder, skor, golv, knappar, små detaljer överallt. Det är ett tecken på hur många varianter av plaster som finns, och hur beroende vi är av materialen.

Plast är inte ett material, det är flera olika
När vi pratar om ”plast” menar vi egentligen en stor grupp av olika material. De kan ha väldigt varierande egenskaper: vara hårda och starka som i en cykelhjälm, eller mjuka och böjbara som i en plastmatta. Det plast har gemensamt är att det är lätt, oftast billigt, rostfritt och isolerande.

Det finns plast som kan brytas ner i naturen
Man tänker att plast är tillverkat av olja, men det kan även komma från andra källor. Förnyelsebara råvaror som stärkelse, mjölksyra eller etanol från sockerrör kan också bli till plast. De typerna kallas för bio-plast, och brukar vara lite dyrare än plast från råolja. Bio-plast kan i sin tur delas in i två undergrupper, biologiskt nedbrytbar och icke-biologiskt nedbrytbar. Till exempel är bio-polyeten, eller grön PE som den också kallas, gjord av etanol från sockerrör men har samma egenskaper som polyeten från olja. Den har alltså samma utseende, egenskaper och oförmåga att brytas ner i naturen. Plaster av mjölksyra och stärkelse kan däremot brytas ner i en vanlig kompost. Det finns även plast från råolja där man tillsatt ämnen för att göra den mer lättnedbrytbar. Den plasten bryts ändå inte ner fullständigt, bara till mindre plastbitar, kallat mikroplast.

Plastproduktionen ökar hela tiden!
Plastproduktionen har ökat enormt sedan 50-talet och nu skapas 280 miljoner ton plast per år. Det kan jämföras med den årliga världsproduktionen av bomull på cirka 25 miljoner ton och stål på cirka 1000 miljoner ton. Av all denna plast används cirka 40 procent till engångsprodukter, till exempel matförpackningar och plastpåsar. Produktionen av plast från förnyelsebar råvara var cirka 1,6 miljoner ton år 2012, varav 0,6 miljoner ton var biologiskt nedbrytbar. En pytteliten del av den totala plastproduktionen alltså, men som förväntas öka kraftigt under kommande år.

Tio gånger mer plast i Atlanten än tidigare känt. Miljö och Utveckling 2020 08 20.
Forskare från Storbritannien har undersökt mängden mikroplast i Atlanten. Studien pekar på att oceanen innehåller betydligt mer plast än vad man tidigare trott. Enligt den finns mellan minst 11 miljoner ton mikroplast bara i det övre skiktet av Atlanten.

Hur mycket plast finns det i Atlanten? Och hur mycket plast kan man anta har släppts ut de senaste 65 åren? Svaren på frågorna har inte alls stämt överens, enligt forskarna bakom den i veckan publicerade studien. Studien är utförd vid NOC, National Oceanography Centre, i Storbritannien.

– Tidigare kunde vi inte få balans i mängden plast vi observerade på havsytan och den mängd vi kunde anta hade kommit ut i havet sedan 1950. Det beror på att tidigare studier inte mätt de ”osynliga” mikroplasterna under ytan, säger Katsiaryna Pabortsava, forskare vid NOC i en artikel på NOC:s hemsida. Den uppskattade mängden plast i havet har alltså varit för låg i förhållande till utsläppen från land.

Mätte plast på tre olika djup i Atlanten
Nu kan forskarna ha hittat förklaringen till glappet. Under 2016 togs ett stort antal prover i Atlanten, på tre olika djup ner till 200 meter. Vattnet undersöktes med modern teknik, och forskarna letade efter polyetylen, polpropylen och polystyren. Det är de plaster som bedöms stå för störst del av nedskräpningen.

Och forskarna hittade mängder av plastpartiklar: Mellan 11,6 och 21,1 miljoner ton partiklar av bara dessa tre plaster, i de översta 200 meterna av havet. Atlanten är i snitt 3 000 meter djup, och om det fortsätter på samma sätt hela vägen ner till botten skulle det kunna handla om 200 miljoner ton plastskräp. Och då är det inte plastpåsar eller gamla fisknät det gäller, utan pyttesmå partiklar, mellan 32 och 651 mikrometer.

Mycket kunskap saknas
– För att kunna bedöma vilken fara plastskräpet utgör för miljö och människa behöver vi bra uppskattningar av hur mycket material som finns och vad det är för typ av material. Vi behöver också veta hur det kommer ut i havet och hur det bryts ned, och hur giftigt det är i de här koncentrationerna, säger Richard Lampitt, professor vid NOC.

– Den här studien visar att forskare hittills har haft en fullständigt otillräcklig kunskap om till och med den enklaste av dessa faktorer: Hur stor mängd det finns i havet. Provtagningarna skedde mellan Storbritannien och Falklandsöarna.

Plaster dödar mängder av djur. Nya oroväckande undersökningar visar att plaster inte bara sönderdelas till microplast utan sönderdelning fortsätter till att bli nanoplast. Denna plast är så liten att den tränger in i levande celler. Man har redan idag hittat spår i mängder av havsdjur och hur dess inverkan är på levande vävnad är fortfarande okänd. Även vi människor är drabbade då vi äter fisk. Vid en obduktion av en tumlare upptäcktes stora mängder plast i vävnader, tumlaren gav även di till en unge och var även gravid med ett litet foster. Hennes död innebar döden för 3 individer, då även hennes unge är dödsdömd utan möjlighet att få den livsviktiga mjölken från modern. Även stora mängder PCB hittas i djur som befinner sig i toppen av näringskedjan, som sälar, delfiner, valar mm. Våra utsläpp av läkemedel som exempelvis tabletter påverkar även det hälsotillståndet för havsdjuren, många av dessa läkemedel kan inte brytas ner utan tas upp av både havsväxter som havsdjur med allvarliga följder.

Detta är betydligt mer omfattande än man tidigare trott, PCB finns i bland annat i plaster, men är idag förbjudet att användas, dock läcker den ut från marker, som till slut landar i hav och sjöar. Man har hittat PCB i strandade döda sälar, späckhuggare och andra raser av valar, även isbjörnar kan ha höga halter. Vid närmare undersökning av en grupp späckhuggare kunde man konstatera att denna grupp inte fött en enda unge på 20 år.  PCB är ett samlingsnamn för 209 olika giftiga och svårnedbrytbara ämnen (polyklorerade bifenyler). Sedan industrin började använda PCB i stor skala på 1930-talet, har användningsområdena varit många:

- i byggnader som fog- och golvmassa och i isolerrutor

- i transformatorer och kondensatorer

- i färger, plaster och självkopierande papper

PCB är giftigt, långlivat och fettlösligt. Det lagras i fettvävnaden hos levande varelser. Halterna blir därför högst hos djur som befinner sig i toppen av näringskedjan. Särskilt djur som fisk, säl och fåglar som äter fisk är drabbade.

PCB kan ge allvarliga miljökonsekvenser. På 1950-talet minskade antalet sälar och havsörnar dramatiskt. Det visade sig att kemikalierna PCB och DDT låg bakom förändringarna. Bestånden av säl och havsörn återhämtade sig en tid efter att ämnena förbjudits. Effekter på säl och fågel går dock fortfarande att se.

Vårt Plastavfall ökar hela tiden Globalt.

Ökade Risk för Skogsbränder och Torvbränder

Ökande risker för skogsbränder på dikad torvmark. Artikel från SLU, Swedish University of Agricultural Sciences.
Skogsbränder har blivit allt vanligare i det norra barrskogsbältet och fortsatta klimatförändringar förväntas förstärka trenden. Följderna av dessa bränder kan förvärras av den omfattande dränering av torvmarker som har gjorts för att öka trädens tillväxt. Stora mängder inlagrat kol kan släppas ut i atmosfären, då elden kan pyra djupt nere i torven och är svår att släcka. Enkla restaureringsåtgärder kan dock återställa markfuktigheten i torvmarken och förhindra framtida bränder. Detta visar en ny studie ledd av Gustaf Granath från SLU.

Världens torvmarker lagrar nästan lika mycket kol som det som finns i atmosfären och utgör ett viktigt ekosystem för många växt och djurarter. Dessa våtmarker förblir normalt fuktiga även under torkperioder, men när de dikas ut kan även torvmarker torka ut, och samtidigt blir torven mer kompakt och energität. Uppemot 1 miljon hektar torvmark har dikats för ökad skogsproduktion i Sverige, och i Finland och Ryssland handlar det om ännu större arealer. De stora skogsbränderna i Ryssland 2010 tyder på att bränder i dikade torvmarker i norr kan vara lika problematiska som dem som förekommit i tropiska torvmarker som dikats för t.ex. oljepalmsodling.

Nu har det för första gången gjorts vetenskapliga beräkningar av brandrisken i dikade och naturliga torvmarker. Beräkningarna gäller dels hur det ser ut idag, dels i ett framtidsscenario med förändrat klimat. Dessutom visar studien hur restaurering av torvmarker kan minska risken för djupa bränder. Studien har gjorts av Gustaf Granath från Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med kollegor i Kanada och publicerades idag i Natures tidskrift Scientific Reports.

Forskarna beräknar att cirka 200 ton kol per hektar går upp i rök vid en brand i en dikad torvmark, vilket motsvarar mer än 500 års kolinlagring i torvmarken.

När ett klimatscenario för 2040–2060 testades, visade det sig att mängden tillgängligt vatten kommer att minska i de områden där dikningen är som mest utbredd (norra Europa, inklusive västra Ryssland), vilket gör dessa dikade torvmarker extremt utsatta för brand i framtiden. Forskarna menar att detta är något som måste beaktas framöver.

Notis:

Ett nytt begrepp har kommit till, vilket är Megabränder, mycket kraftfulla skogsbränder som skapar sitt eget åskväder som i sin tur kan anlägga nya bränder på avstånd via blixtnedslag, även tornadoliknande eldeffekter bildas i dessa megabränder, dessa skogsbränder är så kraftfulla att de drar ner kalluft till marknivån, vilket bidrar till att skogsbranden får mer syre och kan växa sig ännu större. Dess bränder är mycket svårsläckta.

De katastrofala skogsbränderna i Australien. SVT 1. 2020 08 12. Rekordbrytande temperaturer och månader av svår torka har drivit en serie massiva buskeeldar över Australien.

Även om nyare svalare förhållanden och regn har lett till en viss paus, brinner mer än 50 bränder fortfarande i staterna New South Wales och Victoria. Varma och blåsiga förhållanden beräknas återvända till många delar av New South Wales i helgen och myndigheter i Australian Capital Territory (ACT) har förklarat en nödsituation eftersom massiva buskebränder rasar söder om Canberra.

Minst 33 personer har dödats - inklusive fyra brandmän - och mer än 11 ​​miljoner hektar (110 000 kvadratkilometer eller 27,2 miljoner tunnland) buske, skog och parker i Australien har bränt.

New South Wales och Victoria har drabbats värst
I det mest drabbade staten, New South Wales (NSW), har brand påverkat mer än fem miljoner hektar, förstört mer än 2 000 hus och tvingat tusentals att söka skydd någon annanstans. Mer än 1600 brandmän arbetar för närvarande för att bromsa spridningen av bränder och stranda upp inneslutningslinjer, säger NSW Rural Fire Service. Bränder har rasat nära den australiensiska huvudstaden Canberra i veckor - i ett skede stängde stadens flygplats när lågor närmade sig omkretsen.

På fredagen var den värsta branden strax söder om distriktet Tuggeranong, en 20-minuters bilresa söder om parlamentshuset.

Rädsla växer för att stigande temperaturer och starka vindar kan göra elden okontrollerbar. Men NSW Rural Fire Service säger att de förväntar sig att de flesta lågor sprids sydost. Den nödsituation som deklarerats i Canberra ger extra makt och resurser till brandmyndigheterna, vilket tillåter dem att tvinga evakueringar vid behov.

Victoria, där bränderna har bränt 1,2 miljoner hektar, förlängde ett "katastrofstillstånd" för de områden som drabbades hårdast från 2 till 11 januari. Vissa bränder brinner fortfarande i staten och det finns nödvarningar på plats. Militären har skickat trupper, fartyg och flygplan till regionen för att hjälpa flyttning och brandbekämpning. Tre personer - inklusive en brandman - har dött till följd av bränderna.

Södra Australien har också lidit
Två personer och uppskattningsvis 25 000 koalas dödades när lågor förstörde Kangaroo Island i delstaten South Australia den 9 januari. Ön är känd för sin unika blandning av djurarter - och det finns rädsla för att den aldrig kommer att återhämta sig.

Experter har uttryckt oro över överlevnaden för utrotningshotade arter på ön som inkluderar dunnart - en musliknande pungdjur - och den svarta glansiga kakaduen. Tiotusentals husdjur, främst får, dödades också i elden på ön. På andra håll i södra Australien rapporteras Cudlee Creek-branden att ha förstört mer än 80 bostäder i Adelaide Hills-regionen i slutet av december.

Bränder antas också ha förstört upp till en tredjedel av vinstockarna som tillhandahåller druvor för Adelaide Hills vinindustri. Bränderna har varit sämre än vanligt Även om Australien alltid har haft buskeeldar har denna säsong varit sämre än vanligt.

Mängden mark som drabbats över hela landet - mer än 10 miljoner hektar - är nu jämförbar med Englands landareal på 13 miljoner hektar. Människor är ibland att klandra för att starta bränderna, men de är också ofta uppenbara av naturliga orsaker, till exempel blixtar som slår torr vegetation. När bränder har startat är andra områden i riskzonen, med glödor som blåses av vinden och orsakar att bränder sprids till nya områden.

Bushbränder själva kan också driva åskväder, vilket ökar risken för blixtnedslag och ytterligare bränder. Om det finns en allvarlig risk för att eld når hem eller fastigheter, uppmanar myndigheterna människor att lämna i god tid eftersom brand kan resa snabbt - snabbare än de flesta kan köra.

Så är det här med klimatförändringarna?
Många australier ställer just den frågan - men vetenskapen är komplicerad.

Forskare har länge varnat för att ett varmare, torrare klimat kommer att bidra till att bränder blir mer frekventa och intensivare. Många delar av Australien har varit i torkförhållanden, några i flera år, vilket har gjort det lättare för bränderna att sprida sig och växa. Uppgifterna visar att Australien generellt sett har värmt med drygt en grad Celsius sedan 1910, med det mesta av värmen som skett sedan 1950, säger Bureau of Meteorology.

Nästan tre miljarder djur dog eller var tvungna att fly under bränderna som rasade i Australien kring årsskiftet 2019–2020, enligt en ny studie gjord av forskare från flera australiska universitet.

Bränderna var "en av de värsta naturlivskatastrofer i modern historia", enligt rapporten.
143 miljoner däggdjur, 2,46 miljarder reptiler, 180 miljoner fåglar och 51 miljoner grodor beräknas ha drabbats av bränderna. Det framgår inte hur många djur som dog på grund av bränderna, men chanserna för de som lyckades fly flammorna var "antagligen inte stora" till följd av brist på föda och möjligheten att söka skydd, säger Chris Dickman, en av författarna bakom rapporten.

Arbetet med att få fram studiens slutgiltiga resultat pågår fortfarande men författarna säger att just siffran tre miljarder djur med all sannolikhet inte kommer att ändras.

– Det är svårt att komma på någon annan händelse i världen i levande minne som har dödat eller tvångsförflyttat så många djur, säger Dermot O'Gorman, chef vid Världsnaturfondens (WWF:s) australiska gren som har beställt rapporten.

Över 115 000 kvadratkilometer av skog och mark eldhärjades i bränderna. Över 30 personer omkom och tusentals bostäder förstördes.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ökad risk att Amazonas blir savann om inget görs. Forskning.se 2020 09 10 Lunds universitet 10 september. Ämne: Miljö & klimat, Natur & teknik, Samhälle & kultur. De officiella siffrorna för skogsbränder i brasilianska Amazonas i augusti 2020 visar en liten minskning från 2019. Men forskare vid Brasiliens rymdforskningsinstitut, Inpe, varnar för att data kan behöva korrigeras så mycket att de istället avslöjar de värsta bränderna på 10 år.

Torsten Krause, forskare inom skogsjakt, avskogning och hållbarhet vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, kommenterar situationen i Amazonas.

Vad beror den troliga ökningen av skogsbränder på?
– Under våren (januari till maj 2020) avskogades cirka 2000 kvadratkilometer regnskog i brasilianska Amazonas, 34% mer än 2019, enligt Inpe, Brasiliens rymdforskningsinstitut, vilket också var ett år vi kommer ihåg för de förödande bränderna. Det är dessa områden som nu brinner, men bränderna sprider sig också till andra, icke avskogade områden och urskogar.

Bara i delstaten Amazonas var det mer än 7700 enskilda bränder just i augusti, vilket är det största antalet sedan 1998 när räkningen började. Augusti är vanligtvis torrt i södra Amazonasregionen och det är ingen överraskning att bränder startar vid denna tid på året.

– Det finns antagligen flera orsaker till bränderna – klimatförändringarna kan spela en roll, även om detta år inte verkar vara alltför torrt jämfört med andra år. Men uppenbarligen är det politiska stödet eller den uttalade vårdslösheten från den nuvarande regeringen under president Bolsonaro skyldig till en stor del av de nuvarande bränderna och avskogningen, säger Torsten Krause.

Infrastrukturprojekt och vägbyggande accelererar i takt, vilket leder till enklare tillgång till skogsområden, och industriellt storskaligt jordbruk i Amazonas hålls upp som en modell för utveckling. Samtidigt har IBAMA (det brasilianska institutet för miljö- och förnybara naturresurser, som ingår i det brasilianska miljöministeriet) sett nedskärningar i sin budget och kan i och med det inte längre utföra kontroller för att motverka avskogning.

Vad gör Brasiliens president, Jair Bolsonaro?
Å ena sidan skickar han in militären för att bekämpa avskogningen, efter ökat nationellt och internationellt tryck, och kanske för att se lite bättre ut. Men det har faktiskt rapporterats att militären snarare fokuserar på att se till så att infrastrukturprojekten genomförs, snarare än att bekämpa avskogningen. Kort sagt, Bolsonaro gör inte mycket, vilket inte är förvånande, för i Brasilien röstades han till makten eftersom han har en uttalad agenda som är anti-miljö och anti-ursprungsbefolkning. Utan allvarligt internationellt tryck kommer inte mycket att förändras, är jag rädd.

Varför räcker inte global uppmärksamhet och påtryckningar för att stoppa denna utveckling? För att uttrycka det mycket enkelt: för att de är halvhjärtade och förblir till stor del politiska diskussioner. Påtryckningarna saknar tänder och sanktioner som kan ha verklig effekt. En stor del av den brasilianska exporten går inte till EU utan till Kina och USA. Till exempel boskapsuppfödning för export av kött, en av de viktigaste orsakerna till avskogning – varav det mesta exporteras till Kina och Mellanöstern. Så alla ansträngningar måste vara globala och inte bara EU-drivna.

Vilka blir konsekvenserna av dessa upprepade bränder i kombination med avskogning och utrotningen av djur?
Ju mer skog som går förlorad på grund av bränder, och ju mer de återstående skogarna förstörs, till exempel genom selektiv avverkning och utrotning av djur (förlust av skogsfauna på grund av jakt eller ekologiska förändringar), desto större är risken att Amazonasregionen kommer att nå en punkt där hela systemet kan skifta till ett annat ekologiskt tillstånd, från skog till savann. Detta beräknas ha en enorm inverkan på världens klimat, och kommer att förvärra globala klimatförändringar och utsläpp av växthusgaser. Det kommer också att leda till en oacceptabel förlust av biologisk mångfald. Konsekvenserna av detta kommer att påverka hela världen.

– En viktig regional konsekvens är att nederbörden i Brasilien kan komma att förändras. Regnet som Amazonskogen genererar är nämligen centralt för Brasiliens regnbevattnade jordbruk, och förändringar i nederbörd kan leda till ökad torka, och därmed påverka möjligheterna att fortsätta med just det storskaliga jordbruket. På ett sätt är detta det perfekta exemplet på att gräva din egen grav: jordbruket i Brasilien bidrar till att förstöra det system som möjliggör dess överlevnad och utbyggnad, säger Torsten Krause.

Finns det något som Sverige och EU kan göra som vi inte gör?
Vi kan höja våra röster och bli mer seriösa när det gäller att stoppa handelsavtalen med Brasilien. Om Brasilien inte kan begränsa avskogningen, och så länge Bolsonaro inte ändrar ton, både vad gäller retorik och i praktiken, bör inte ett handelsavtal ingås. Men vi måste också vara medvetna om att det inte bara är nötkreaturen vi importerar, utan även många andra, mer dolda produkter, till exempel soja som görs om till foder för kyckling och grisar, som bidrar till avskogning.

Konsumentmedvetenhet är också mycket viktigt. I slutändan tror jag dock att det är det politiska trycket, genom sanktioner (om de är politiskt och juridiskt försvarbara) och påtryckningar från den privata sektorn som byter leverantörskedjor (till exempel att H&M inte längre köper brasilianskt läder) som måste skalas upp.

Artikeln var först publicerad på Lunds universitets hemsida

Megabränder och Torvbränder ökar i antal

Nödläge i Somalia när gräshoppor svärmar in

Somalia har utlyst nationellt nödläge på grund av ökengräshoppor i stora svärmar som slår hårt mot mattillgången i ett av världens fattigaste och mest sårbara områden.

Jordbruksministeriet har utlyst nationellt nödläge som följd av den pågående gräshoppsinvasionen, som utgör ett stort hot mot den sårbara matförsörjningen i Somalia", skriver ministeriet i ett uttalande.

Ministeriet slår fast att tillgången på mat är hotad för både människor och boskap. Svärmarna är ovanligt stora och äter därför stora mängder grödor och foder.

Ökengräshoppor lever vanligtvis ensamma liv till dess att en kombination av olika omständigheter får dem att föröka sig och bilda stora svärmar som lämnar förödelse efter sig.

Enligt experter är de stora mängderna gräshoppor en följd av extrema väderväxlingar. Somalia är det första landet i regionen att utlysa nödläge och syftet med beslutet är att trappa upp insatserna mot de hungriga insekterna. Klimatet kan vara en bidragande orsak.

Varningen: Miljontals klimatflyktingar i framtiden. Expressen, CNN

Klimatkatastrofen är påtaglig runtom i världen. Ett stort område som drabbas hårt är Sydasien. Nu varnar forskare för att flera länder kan vara obeboeliga inom en snar framtid, skriver CNN.

Nästan sex miljoner människor riskerar att förlora sina liv i samband med stigande nivåer på flodvatten som går genom Sydasien. Hundratusentals har redan tvingats bort från områden till följd av kraftiga monsunregn.

Delar av Indien hämtar sig fortfarande efter flera veckor av vattenkris mitt bland allvarlig torka och hetta som har krävt minst 137 liv, skriver CNN. Enligt experter har landet fem år på sig att ta tag i svåra vattenbristen som orsakas av en stadigt sjunkande grundvattennivå. Annars kommer fler än 100 miljoner människor vara utan tillgång till vatten, menar experterna.

I Afghanistan har torkan drabbat områden som traditionellt använts för jordbruk – vilket tvingar flera miljoner människor att flytta eller drabbas av svält.

I Bangladesh har floderna efter monsuner strandsatt hela samhällen och stängt av viktiga vägar.

Ökning i extrema regnförändringar. Särskilt utsatta blir de hundratusentals bland Rohingyafolket som är på flykt och lever i lättförstörda läger längs med landets gräns.

Detta är några av klimatkrisens konsekvenser. Det som kanske fortfarande känns som ett problem för framtiden för många länder i framkant dödar redan människor i delar av Asien – och en ny flyktingkris, värre än den som nått Europa under de senaste åren, växer.

Klimatflyktingar ett allt växande problem. DW

Klimatförändringarna hotar miljontals människor i framtiden

Bilder utan Copyrights

Följande bilder här nedan släpper jag fria utan skydd av upphovsrätten, ni har rätt att använda dessa fritt.

Hjälp oss att utveckla denna webbsida, mycket behövs för att hela tiden vara aktuell och det kostar pengar, Swisha oss via 0703 829292, din hjälp är mycket viktigt! Stöd oss med 50:- kr eller mer.

Tema Klimathotet 1

Tema Klimathotet 3