Lever vi i ett fritt och rättvist land?

Lever vi i ett fritt och rättvist land? Behandlas alla lika och med samma förutsättningar? Lever våra politiker upp till att styra Sverige i form av hänsyn, etik och moral, eller finns det en annan sida? Enligt grundprincipen i ett Demokratiskt land? Eller är det bara en tom fasad?


När man ger politiker fulla makten att gå in och ändra lagar och förordningar, blir det då rättvist eller finns det faror att systemet utnyttjas för egen vinning skull?
Under skalet av ett demokratiskt Sverige finns en helt annan sanning, ett land som styrs för egen vinning, där utsatta drabbas hårt ekonomiskt och vissa drivs till den ekonomisk randen, på grund av besparingar och nedskärningar i samhället. Där människor med makt styr och ställer och girigheten tar över mer och mer. Där människor utnyttjar sin position till att tillförskansa sig fördelar, som i slutändan någon måste betala för, oftast de redan fattiga i Sverige.

Här gäller ingen ånger, etik eller moral. Här gäller det bara egoism och möjligheten till att just kunna berika sig. Detta har börjat genomsyra Sverige allt mer, till den graden att det blivit rutin och allmänt accepterat som en verklighet, att så är det bara, vi måste följa lagar och regler, hur fel den än blir. 

Finns det då något politiskt parti som skyddar individerna och som är mer rättvist än andra? Man skulle kunna tro att just socialdemokraterna är ett bättre val för rättvisan, i början av förra seklet kämpande just socialdemokraterna för ett mer rättvist samhälle, men idag springer de det rikas ärende och ser bara till sina egna personliga fördelar. Allt finansierat via skattepengar. Denna som de tror är den aldrig sinande otömda guldgruva som skall finansiera allt, från den omåttliga girighetens källa. Idag finns ingen hejd på vad som är rimligt eller försvarbart utan tips och råd ges hur man ännu bättre kan hitta dolda resurser eller kryphål. Allt inom rimliga gränser utan att man begår något straffbart, men var har etiken, omtanken och moralen tagit vägen? Den verkar ha förvunnit helt på vägen.

Här kommer några exempel som bidrar och splittrar demokratin och rättvisan. Att nyligen värnskatten slopades gynnar bara de rika, med miljarder i bortfallna skatteintäkter. Förlusterna tas som vanligt från de som redan inte har pengar i form av ökade skatter, vilket socialdemokraterna hjälpte till att driva igenom. Att sen vissa politiker syniskt tycker att det är helt OK, med uttalande som denna "Vi kan med ökade inkomster handla mer, vilket gynnar marknaden och därmed Sverige"
Det är som att vrida om kniven i den redan skadade låginkomsttagaren och ett bottennapp för förtroendet för politiker!

Även att utnyttja sina positioner inom kommuner av kommunanställda chefer för att dra in pengar till egna företag eller om man är involverad i dessa. Ett exempel beskrivs i Borås Tidning 2020 04 27.
Av 22 chefer i Borås stad som är involverade i stora företag har endast en anmält detta. En är vice vd och har dragit in 14 miljoner av skattebetalarnas pengar till sin firma. Troligtvis är detta vanligt runt om i hela Sverige.

Toppstyrning av Kommuner. Vår stad Borås styrs av endast ett fåtal invalda politiker, som med järnhand styr över alla viktiga beslut som angår Borås Kommun. Här finns inget som kallas demokrati, skulle någon som inte ingår i detta sammansvetsade gäng inom kommunstyrelsen opponera sig blir de häcklade och utfrysta. Här utnyttjas makten till fullo. I andra länder som har denna typ av kommunalt styre kallas det inte demokrati utan något helt annat. De har förvandlat styrelsen till deras egen lilla privata lekplats. Toppstyrning förekommer på många platser i Sverige. År efter år går utan att något händer, de sitter säkert i sina stolar! Så här går det när man tillåter att personer utnyttjar sina positioner för egen vinning, detta är så lång man kan komma ett demokratiskt samhälle!

Att även storföretagen manipulerar och påverkar våra politiker är ett faktum, vilket gynnar de redan rika.

Från Realtid. Debatt. ”Vi bör följa vart pengarna går” Publicerad 2019-04-11
Samtidigt som finanssektorn har blivit själva sinnebilden för girighet och kortsiktighet, är den gravt underskattad för sina möjligheter att uppnå de globala hållbarhetsmålen och stoppa klimatförändringar. Det skriver Sasja Beslik och Karim Sayyad, aktuella med boken Guld och gröna skogar – investera klimatsmart och bli rik (Ekerlids Förlag).

Dagens samhälle är ohållbart. Du ensam bär inte bördan och skulden för en potentiell ekologisk kollaps för att du flyger till Kanarieöarna eller använder plastbestick till lunchlådan. Det är mer komplext än så. Sanningen är att det i grund och botten är det ekonomiska systemet som är fel. Klimatförändringar innebär risker som inte är förenliga med en hållbar utveckling och inte heller prissatta i det finansiella systemet.

I ekonomiska och politiska diskussioner i Sverige och globalt tas fortsatt ekonomisk tillväxt ofta som både given och självklar. Trots det finns det förvånansvärt få studier av hur den ekonomiska tillväxten kan utvecklas och hur den kan kombineras med de klimatförändringar vi står inför. Ofta gör man helt enkelt ett antagande om detta. Avtagande ekonomisk tillväxt innebär risker för ökade sociala klyftor och ökad arbetslöshet. Alla vet det, men ingen förmår, vill eller klarar av att skruva om systemet för att ändra på det.

Traditionellt, och inte minst i den rådande ekonomiska praktiken, betraktas kampen mot fattigdom, bristande jämställdhet i världen, tillgång till vatten och klimatförändringar som en kostnad; det kommer att kosta och det är någon eller några som kommer att betala. I den modellen finns ingen planet, naturresurser är oändliga eller klimatet är konstant. Marknaden fördelar resurserna och kompenserar för bristerna.

Den här modellen bygger på kalkylen att alla kostnader för föroreningar, förstörda vattentillgångar och sviktande och allt mer svårartade klimatförändringar överförs till oss som medborgare och betalas för via skattemedel. Medan vinsterna privatiseras, beskattas där detta är möjligt, förhoppningsvis återinvesteras och skapar nya cykler av ekonomisk tillväxt. Allt detta i ett globalt ekonomiskt system som inte längre kontrolleras av de nationellt valda politikerna.

Ingen annan bransch i världen än finanssektorn återspeglar i sin konstruktion och i sitt uppdrag jakten på det eviga ekonomiska paradiset. Ingen annan sektor i världen är mer global i alla sina beståndsdelar än den finansiella. Samtidigt som finanssektorn har blivit själva sinnebilden för girighet och kortsiktighet, är den gravt underskattad för sina möjligheter att uppnå de globala hållbarhetsmålen och stoppa klimatförändringar, för att därmed skapa en mer balanserad och hållbar värld. När finansiella analyser, policybeslut och incitament är kortsiktiga faller långsiktiga faktorer bort, som konsekvenserna av klimatförändringar och det drabbar dig mycket mer än du kan tänka dig.

Både i Sverige och globalt finns det många hindrande strukturer för en omställning till ett hållbart samhälle. Det handlar om förväntningar, men också om en brist på långsiktighet när det gäller målen för hållbar utveckling både på företagsnivå och inom den offentliga sektorn. Man planerar och förväntar sig i stor utsträckning ett samhälle som bygger på fortsatt expansion av infrastruktur, transporter och konsumtion och som i stor utsträckning är en fortsättning på dagens ohållbara samhälle. Vi behöver mer diskussion och forskning på alla nivåer om hur bilderna för hållbara framtider ser ut. Vi behöver visioner som enar oss.

Vi kan inte bara helt förlita oss på att nationella politiker ska vara drivande i de förändringar som krävs. Vi kan inte förlita oss på att media, som uppmärksammar Melodifestivalen tre gånger oftare än klimatförändringar, ska bidra till de beteendeförändringar som krävs för att lösa vår tids största utmaning. Vi kan inte rulla tummarna och vänta tills företagen själva tar de initiativ som krävs, och ställer om sina affärsmodeller. Vi bör följa vart pengarna går och styra om våra pensioner, vårt sparkapital, till de företag som ligger i framkant när det kommer till hållbar innovation, tillverkar och marknadsför cirkulära produkter, eller på andra sätt bidrar till lösningar på klimatproblemen. Som exempel visar vi i boken Guld och gröna skogar – investera klimatsmart och bli rik att om svenskarnas pensionssparande skulle läggas om till hållbara fonder, skulle koldioxidavtrycket minska med sju ton per år.

Först om en sådan omläggning görs kan vi förvänta oss en förändring som bidrar till att systemet ställer om. Ett system som tar hänsyn till negativa, yttre kostnader, där de prissätts korrekt, och där hållbarhet premieras.

Bortom alla ”ismer” som genom sina narrativ präglat den ekonomiska diskursen sedan 1600-talet finns människan som längtar efter sammanhang, balans, bekräftelse och utveckling tillsammans med andra. Vi behöver visioner som enar oss och ny berättelse om vår plats i framtiden.

Text:

Hans Vielhauer, Klimathotet

Sasja Beslik, Chef för hållbara finanser på Nordea

Karim Sayyad, Senior analytiker inom hållbara finanser

Är Sverige en sann demokrati?

Gapet mellan fattiga och rika bara ökar i Sverige

Arbetslösa utnyttjas hejdlöst
Politiker har skapat lagar och förordningar för att företag, kommuner och föreningar kan tillförskansa sig billig arbetskraft med låga löner, som backas upp med statliga lönebidrag och ibland utan någon som helst kostnad för de instanser som ser chansen att sko sig. Här är konstigt nog kommunerna en av de mest aktiva, med kortsiktiga dåligt betalda anställningar, där kommunen hela tiden tar in nya och kastar ut andra bara för att undvika att fastanställa personal, de så kallade visstidsanställning.

Detta bara för att kunna utnyttja billig arbetskraft, samtidigt som arbetsförmedlingarna kan visa på att arbetslösheten gått ner, då de räknas som sysselsättning så fort de är i arbete eller går i meningslösa kurser som kostar miljarder i skattepengar. Här är oftast sysselsättningen att sitta framför en dator utan några speciella direktiv, där många spelar spel, eller ligger ute på Facebook, Instagram mm. Människor bollas fram och tillbaka likt spelbrickor för att ge skenet av att arbetslösheten är låg. Vilket bara är en ren strategi och medveten vilseledande med de arbetslösa. Vilket leder till dåliga och låga löner för de arbetslösa och låga pensioner, vilken politiker bara tycker är en fördel, då de själva plockar ut skyhöga pensioner. 

Allt i detalj redan uträknade politiska strategier.  För att skapa ännu mer överskott att kunna utnyttja för politikernas och människor i maktpositioner egna syften. Någon måste betala, då blir det oftast redan de utsatta! Även instanser som Kompassen som drivs ihop med arbetsförmedlingen och kommunen, erbjuder företag billig arbetskraft som oftast konkurrerar med redan etablerade företag och anses som ett hot av många.

Om en politiker själv skulle råka bli utan arbete har de finurligt nog skaffat sig ett ordentligt skydd med ett skräddarsytt avtal som ger dem en hög månadsersättning för en obestämd tid, vilket i slutändan betyder att de aldrig behöver uppsöka arbetsförmedlingen och aktivt söka jobb, är det en demokratisk rättvisa!

Politiska Vildar, även detta är ett skräddarsydd trygghetspaket utformad av politiker, för att se till att de alltid får full ersättning även om de inte längre är aktiva.

Arbetsförmedlingen arbetar med dolda siffror

Försäkringskassans hårda linje

Idag kan handledare på försäkringskassan döma ut sjukskrivna med läkarintyg, detta sker systematiskt med direktiv från politiker med uppgiften att skära ner på sjukskrivningarna. Med argument som oftast är helt befängda lyckas försäkringskassan ogiltig förklara många sjukskrivningar.

Även rätten till att överklaga är kraftigt övervakat, där första instans är själva försäkringskassan själva som skall gå igenom om något blivit fel, vilket nästan alltid leder till att de skyddar sig själva och ogiltigförklarar överklagan, därefter har man även rätt att ärendet går vidare till rätten, men även där skyddas försäkringskassans beslut. Läkare över hela landet reagerar på att hela deras kår åsidosätts i regeringens direktiv att spara.

Vissa människor som varit svårt sjuka har tvingats att söka jobb, många helt nerbrutna och självmordsbenägna. Här finns varken moral eller empati, endast stenhårda regler för att spara in pengar, ingen medmänsklighet så långt ögat kan nå. Att det överhuvudtaget finns människor som vill arbeta med uppgiften att vålla skada för redan utsatta är ett under. Men här är det alltid människor som villigt och stolta utför sina uppgifter. Idag tar drygt fyra människor livet av sig per dag, det blir 1500 människor per år, på grund av exempelvis dålig ekonomi, psykiska besvär mm. Hela situationen är en stor skam!  De skyldiga är politiker med höga löner, välbetalda traktamente, höga pensioner. De bestämmer, men drabbas aldrig själva av de åtstramningar och orättvisor de skapar. Sverige har blivit en grogrund för orättvisor.

Vårdcentraler och sjukhus går på knäna
Idag styrs vinstgivande företag marknaden, bemanningsföretag växer upp som svampar i skogen. Även vården av de sjuka har blivit ren business, här finns stora pengar att roffa åt sig. Kostnaderna för läkare och övrig vårdpersonal har skenat iväg till ofattbara belopp via bemanningsföretag som hyr ut dessa till allt högre kostnader, vilket gör att många vårdcentraler helt enkel inte längre har råd att hyra in personal, vilket medför att de måste läggas ner. Även många sjukhus i Sverige upplever samma sak.

Bemanningsföretagen bildar dotterbolag och söker även andra vägar för att skruva upp uthyrnings kostnader, vilket driver vårdenheter och sjukhus till allt större nedskärningar och allt fler stängda avdelningar. I slutändan är de det sjuka som drabbas och även faran med långa vänte tider för vården förlängs. Sverige har drabbats av en allt för hög kostnad för att behandla de sjuka och skadade. Detta är en mycket allvarlig säkerhetsrisk som har uppstått i spåren av att girigheten ökar.

 

Sparåtgärder slår ut mängder med människor

Sämre pensioner för de mest utsatta

Politiker och deras rådgivare sitter och räknar ut varenda krona de kan roffa åt sig, utan att de drabbar dem själva, då är de lättast att utnyttja de allra svagaste i samhället och ta allt de kan. Idag är åtstramningarna för de med lägsta pensioner stenhårda och försätter många till att hamna under existensminimum. Idag 2019 ligger existensminimum på 4 923 kronor för en ensamstående vuxen, tillkommer hyreskostnad. Exempelvis din hyra ligger på 5 000 kronor. Totalt för detta exempel är existensminimum 9 923 kronor.

Många pensionärer med låg pension ligger långt under existensminimum, vilket medför att de måste söka socialbidrag för att kunna klara sig. På Socialkontoren styrs allt med stenhårda regler. Även detta styrs av politikernas omoraliska sparåtgärder.  De själva lyfter höga dubbla pensioner, mängder med förmåner och slipper vrida på varenda krona för att kunna klara sig. De bryr sig inte om de mest utsatta! Vad som helt har ungått bortskämda politiker är att pensionärer är de som byggt upp välståndet, vad blir tacken? 

De med låga pensioner i Sverige utnyttjas skamlöst!

Straffrabatt för brottslingar och Skyhöga rättegångskostnader

Även rättssystemet här i Sverige dras med stora kostnader för att kunna straffa brottslingar. Advokater, domare och utredare plockar ut skyhöga ersättningar vilket gör att man måste skära ner på den totala kostnaden för att driva ärenden och mål i rätten. Det som kallas straffrabatten vid upprepade brottslighet gynnar brottslingar. Detta skadar vårt samhälle och orsakar otrygghet hos många. Har man begått flera brott så skall man även straffas för detta, inte att rättsväsendet avskriver en del för att det blir för höga kostnader. Detta lär sig brottslingar och utnyttjas av dessa, vilket ökar riskerna i samhället och drabbar samhället i stort, ända ner till individnivå.

Här är ett exempel på vad rättegångskostnaderna kan bli, detta fall är från 2015, idag 2020 skulle det bli betydligt dyrare. Rättegång kan kosta kvarts miljard. SVT Nyheter. Publicerad 13 Mars 2015.
32 personer åtalades på fredagen i en härva med misstänkt fusk inom hemtjänsten i Södertälje. Med 142 planerade förhandlingsdagar och en kostnad på uppåt en kvarts miljard blir målet det längsta och dyraste någonsin i en svensk tingsrätt.

Södertälje tingsrätt har haft flera stora och uppmärksammade brottmål de senaste åren. Bland annat rättegången mot det så kallade Södertäljenätverket och en härva med assistansfusk som i fjol innebar en kostnad för rätten på 100 miljoner kronor, det mesta advokatkostnader. Men omfattningen av det jättemålet bleknar i jämförelse med den misstänkta hemtjänsthärvan där det i dag väcks åtal. 142 förhandlingsdagar är planerade vid rätten i det som blir det längsta och dyraste brottmål någonsin i en svensk domstol

– Mot bakgrund av den erfarenhet vi har av tidigare mål så är det kanske en realistisk bedömning att tala om 200-250 miljoner kronor den här gången. Men det är förstås en försiktig uppskattning, säger Katarina Wingqvist Ekholm, lagman och chef Södertälje tingsrätt.

Misstänkta bedrägerierna: Sju miljoner kronor. En kvarts miljard kronor kan det alltså kosta i tingsrätten, det kan jämföras med att de totala kostnaderna för offentliga försvarare i samtliga mål i Sverige var omkring 1,3 miljarder kronor 2013. Samtidigt gäller de misstänkta bedrägerierna med hemtjänstersättning och nystartsbidrag endast cirka 7 miljoner kronor enligt uppgifter ur åtalet. Hur mycket ska ett brottmål kunna kosta i rätten?

– Ja, det är en bra fråga, den är inte så enkel att svara på. Rättvisa kostar. Man kan naturligtvis fundera på om rättvisa ska få kosta så här mycket, men det är snarare en politisk fråga än en fråga för en domstolschef, säger Katarina Wingqvist Ekholm, lagman.

Förhandlingstiden fördubblades. För bara några månader sedan beräknade åklagarna vid ett planeringsmöte i rätten att det skulle krävas 75 förhandlingsdagar. Men häromveckan fick försvaret reda på att det i stället skulle krävas över 140 dagar till målet. Åklagarna hade felbedömt omfattningen. De ansvariga åklagarna vid Internationella åklagarkammaren har bedömt att det inte går att dela upp målet, men en av de huvudmisstänktas advokater är kritisk.

– Jag tror att det går att lägga upp målet på ett annat sätt. Jag har genom åren sett andra mål som har omfattat flera misstänkta och större belopp där man har kunnat dela upp rättegången i flera delar och inte hantera det på det här sättet, säger Johan Eriksson, advokat.

Han frågar sig också vad det blir för konsekvenser för de misstänkta när förhandlingarna håller på från slutet av mars i år ända till slutet av juni nästa år.

– Det kan ju inte påverka straffvärdet, men om man döms har man ju faktiskt redan lagt ett år och tre månader av sitt liv på en rättegång bara i tingsrätten. Och om man blir frikänd har man ju ingen möjlighet till kompensation för tiden i rätten, säger Johan Eriksson, advokat.

”Rättssäkerhetsproblem med långa rättegångar”
Han ser också rättssäkerhetsproblem med sådana här stora rättegångar när domare och nämndemän ska hålla reda på all information i målet. Lagmannen i Södertälje tycker att de stora målen som inte minst förts i Södertälje aktualiserar en översyn av hela den svenska rättegångsordningen.

– Det säger sig självt att visst finns det en rättssäkerhetsaspekt i detta, är det rimligt och möjligt att hålla ihop ett så här stort material? Erfarenheten säger oss dock att vi har gjort det förut och det måste gå, säger Katarina Wingqvist Ekholm, lagman.

Även att denna situation har uppstått är på grund av allt för höga löner, traktament och förmåner som skadar Sveriges trygghet och rättvisa. Denna gång är det domare, advokater och utredare som driver på att rättssystemet försvagas allt mer. Även brottslingar som kommer hit och begår brott i Sverige påtalar att fängelse är rena hotellen här i vårt land, inget som avskräcker här inte. Fina och luftiga celler, god mat som tillagas av duktiga kockar, allt för att öka trivseln i verksamheten.

Barnkonventionen har sitt syfte att garantera alla barn deras mänskliga rättigheter och används ofta inom lagen i Sverige och skyddar exempelvis unga människor som begår brott för exempelvis häktning eller bestraffning för begångna brott. Detta innebär att stölder, hot, misshandel som begås av minderåriga inte går att lagföra. De skyddas av just barnkonventionen, men när skyddar barnkonventionen alla de unga brottsoffren? Dessa lider inte bara av förlusten av telefoner, märkeskläder utan även förnedringen och ibland även förekommande misshandel. Åter igen, när man skyddar brottsliga handlingar även om de begås av minderåriga så drabbas och glöms åter igen brottsoffren bort. Som lider rent psykiskt ibland i åratal efter händelsen. Många av ungdomsbrottslingarna utsätts även som vuxna för att hänga kvar i brottsligheten. Vilken tjänst gör samhället, när man inte längre kan visa ungdomar att de begår fel. Ungdomsbrottligheten ökar ständigt i Sverige. I slutändan är sättet man hanterar barnkonventionen ett direkt hot mot samhället och då främst ungdomar som blir utsatta för rån, misshandel och förnedring. En ändring i lagen är viktig för att säkra samhället.

Vem måste betala priset för ett allt för slappt och orättvist samhälle som vållar oskyldiga som blir dess offer?

Vårt milda straff förfarande avskräcker inte för brott

Bostadsbrist i stora delar av Sverige

Sveriges befolkning ökar ständigt men tillgången av lägenheter har minskat drastiskt, även kostnaderna för hyror har ökat. Företag som ser en marknad för att köpa upp hela bostadskvarter och sedan nyrenovera till dubbla kostnaden ökar. Vilket gör att många människor kastas ut på gatan utan möjlighet till rimliga hyreslägenheter. Andelen bostadslösa ökar i Sverige, vissa bor i husvagnar och husbilar året om. Även kraven på en god ekonomi gör att människor med betalningsanmärkningar nästintill är chanslösa på att få tag i en lägenhet. Även andelar unga som inte uppfyller eller har råd blir större hos de som blir kvar i föräldrahemmet.

Även kostnaden för nybygge av hyres och bostadsrättsfastigheter har ökat kraftigt, vilket automatiskt innebär höga hyror. Vilket inte ses som en vinstgivande affär och investeringar uteblir för nybyggen. Här finns ingen förståelse från politiker eller åtgärdspaket som kan gynna att alla skall ha rätt till ett rimligt boende. 

 

Bristen på bostäder ökar ständigt

Sann Demokrati

Ordet demokrati kommer från grekiskan. 500 år före Kristus använde den grekiska stadsstaten något som kallades demos kratein, som betydde folket härskar.
Ett rättvis system där alla har samma rättigheter, där ingen blir utnyttjad. Existerar det i Sverige eller är det bara en myt? Gynnas Sverige bara av vissa, medan andra bara får betala för kalaset?

Vad har den sanna demokratin i Sverige tagit vägen?

Klyftan mellan rika och fattiga ökar ständigt i Sverige

Skydd för skadade och sjuka djur är obefintligt i Sverige!

Mängder med djur blir skadade, eller blir dödade på grund av trafiken, även fönster, stängsel eller giftiga utsläpp bidrar till skador och dödsfall, regeringens enkla svar är, låt naturen ha sin gång. Det betyder att tusentals av djur dör i ofattbara plågor därför att samhället inte kan ta ansvar för skador vi utsätter djuren för!

Det är vårt gemensamma ansvar och inte några få individer som kämpar på för att kunna hjälpa en bråkdel av alla dessa djur. Det är under all kritik att detta kan få fortgå! Istället har någon sjuk människa kommit på att påkörda djur kan bli mat, istället för att förhindra att de blir dödade. Var är medkänslan och empatin? En stor skam för Sverige! Om det istället hade handlat om människor sätts alla resurser in, vad det än må kosta, men för djur finns ingen hjälp att få! Omoraliskt och känslokallt.

Hjälp oss att utveckla denna webbsida, mycket behövs för att hela tiden vara aktuell och det kostar pengar, Swisha oss via 0703 829292, din hjälp är mycket viktigt! Stöd oss med 50:- kr eller mer.

Tusentals djur dödas och skadas i Sverige på grund av trafiken, stängsel mm.

Film om lycka, pengar och girighet

Inte bara Sverige har problem med Girighet, den finns överallt, här exempel från USA mm.