Vårt gemensamma arv

Vårt mänskliga arv sträcker sig många miljontals år tillbaka i tiden, från de första encelliga livsformerna, vidare till flercell och längre fram till de första rovdjuren. Vi tillhör gruppen rovdjur tack vare att vi äter kött. Många miljontals år senare uppträder de första primitiva däggdjuren, ifrån dessa utvecklades långt senare enkla former av olika halvapor som under lång tid sakta utvecklades till människoartade apor, där senare även människoapor blev till,  som till slut led fram till den moderna människan Homo sapiens.

Utvecklat liv består av två halvor

Medianplanet, kroppar i två halvor

Den vetenskapliga benämningen av den anatomiska genomskärningen av exempelvis människokroppen kallas medianplanet, eller Mid-Sagittal plane. Medianplanet delar människan i två spegelvända halvor, precis som hos djuren och många växter.

Denna genetiska uppbyggnad för oss många tusen miljoner år tillbaka i tiden. Det var för ca 3500 miljoner år sedan som kemin tog steget in i biologin.

Jordens historia sträcker sig tillbaka ca 4,5 miljarder år
och man räknar med att livet uppkom för ca 3,5 miljarder år sedan. Miljön på jordytan var från början mycket ogästvänlig.

De första organismerna var enkelt byggda bakterieliknande celler. De var autotrofa men saknade förmåga till fotosyntes. Det finns olika teorier om vilken miljö de levde i. En möjlighet är att de fanns vid heta källor på havsbottnen där de livnärde sig på gaser som strömmade ut från jordens inre.

Vissa av bakterierna utvecklade förmågan att utnyttja solenergin genom fotosyntes. När detta skedde är inte känt. De äldsta spåren av liv består av sedimentklumpar, stromatoliter, som har bildats av blågröna bakterier. Liknande organismer finns fortfarande i Australien.

Syrgas bildas som en biprodukt vid fotosyntes. Det var till stor del de blågröna bakterierna som skapade en atmosfär med syrgas.
När syrehalten ökade kunde nedbrytningen av kolhydrater bli effektivare genom cellandning. Nya typer av bakterier utvecklades som levde av de autotrofa, blågröna bakterierna.

Hur liv än uppstod så vet vi att det idag byggs upp av celler, drivs av energi och kan föröka sig. Ärftlighetens molekyl – dna – bär informationen om hur det ska gå till. Bara att allt liv som finns idag har samma kemiska grund för sin existens är ett bevis för att livet har ett gemensamt ursprung på jorden.

Exakt när cellerna utvecklades till flerceller vet man idag inte, så kallade Eukaryoter (Eukaryota) utgör en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik. En eukaryot är en organism som har en eller flera komplexa celler i vilka arvsmassan återfinns i en cellkärna avgränsad av ett cellmembran. Dessa celler är också relativt stora (10–100 mikrometer).

Eukaryoter omfattar traditionellt rikena djur, växter, svampar, amöbor samt riket protister.
Cellen är den funktionella och strukturella enheten i alla levande organismer; den kallas ibland för "kroppens byggsten".
Vissa organismer, till exempel bakterier, består av endast en cell vardera. Andra organismer, till exempel människor, består av flera miljarder celler vardera.

Under denna process hände det något som enligt mig är unikt, om den orsakades av mutationer eller förändringar i miljön är fortfarande en gåta. Cellerna började dela sig i två spegelvända halvor, vilket skapade en unik förutsättning för mer utvecklat och komplicerade organismer. Den vetenskapliga benämningen av den anatomiska genomskärningen av exempelvis människokroppen kallas medianplanet, exempelvis delar människan i två spegelvända halvor, precis som hos djuren och många växter. Detta gav själva stommen och basen till att allt mer komplicerade organismer kunde utvecklas. Detta verkar vara helt bortglömt i läroböcker och hos den samlade vetenskapen, hur kunde de missat det?

Cellens uppbyggnad

Kroppens Celler

Alla celler kommer från redan existerande celler. De förökar sig och blir flera genom att dela upp sig i två stycken, ibland i fyra. På detta sätt blir många celler snabbt flera, medan andra dör och upplöses.

En normal cell upprätthåller självständig ämnesomsättning (metabolism) och cellen innehåller all den ärftliga information som krävs för att bilda en ny identisk cell. I cellens inre finns strukturer som kan betraktas som cellens egna inre organ, organeller. De är lösta i cellvätska, cytosol. Cytosolen och de organeller som finns i den kallas gemensamt för cytoplasma. Celler förökar sig genom delning. Sådant som har med celler att göra benämns cellulärt.

Cellen är den grundläggande enheten i livet. Alla människor är gjorda av celler. Trots att den är otroligt liten, celler är också extremt komplexa. Mänskliga celler utför specialiserade funktioner och samarbeta med andra celler i ett utstuderat, sammanhållet system

Olika celler. En människa cell är känd som en eukaryot cell. Alla eukaryota celler har en membranbunden kärna som husen dess genetiska material. Detta faktum skiljer eukaryota celler från mindre prokaryota celler. Cellerna är specialiserade, det finns hudceller, blodceller, muskelceller, nervceller mm. Var och en har sin uppgift som kuggarna i ett kugghjul i ett enorm komplicerat maskineri. Idag vet forskarna hur kroppen fungerar, förutom hur det går till att varje enskild cell vet sin uppgift och exakta placering. Var kommer all information ifrån? Hur en människa och varje enskild cell skall sitta och hur den ska fungera. Skulle man skriva ner all denna information i bokform skulle det behövas miljontals böcker bara för att skriva en manual till varje funktion av varje cell och dess placering i kroppen. Många forskare är oeniga på grund av den ofantliga mängd informationen i DNA som krävs för att starta ett liv som utvecklas till ett embryo.

Hur vet cellerna att de skall bygga upp exempelvis ett finger? Var kommer informationen ifrån hur lång och tjock fingret skall vara, även placeringen av nageln och skelettet i fingret, blodkärl, nervtrådar mm. Idag finns det inget svar. När ett människoägg blir befruktat består den bara av en cell som blir till 2 vid befruktningen, var finns all information till att bygga upp en människa? Ingen vet. Allt är enormt komplicerat, med alla celltyper och dess specialisering. Detta skulle bli själva manualen eller beskrivningen till hur man bygger exempelvis en människa.

Låt mig återkomma till medianplanet, alla flercellorganismer består i spegelvända halvor, även organismer som verkar osymmetriska som exempelvis sjöstjärnor har en spegelvänd avbild. Människokroppen består av massor av spegelvända delar, exempelvis hjärnan, lungor, njurar, skallben, tungan består av två delar, ögon, öron mm. Detta återfinns hos alla däggdjur, reptiler, groddjur mm. Detta är ett tydligt gemensamt arv hos människan och djuren.

Vårt gemensamma arv. Schimpansen är människans närmaste släkting. Trots att arterna gick skilda vägar för fem miljoner år sedan är arvsmassan fortfarande identisk till 98,8 procent.
Det råder dock ingen tvekan om att vår närmaste nu levande släkting är dvärgschimpansen, även kallad bonobon. Endast 1,2 procent av våra gener avviker från dvärgschimpansens. Så nära är vårt släktträd.

Hans Vielhauer, Borås Djurambulans
djurambulans@comhem.se

Fantasy and Fact

Medianplanet (Mid-Sagittal planet) mm.

Beskrivning på de olika planen.

Hjälp oss att utveckla denna webbsida, mycket behövs för att hela tiden vara aktuell och det kostar pengar, Swisha oss via 0703 829292, din hjälp är mycket viktigt! Stöd oss med 50:- kr eller mer.

Två hjärnhalvor

Ur Illustrerad Vetenskap
Förekomsten av två hjärnhalvor är en naturlig del av människans fosterutveckling, som bygger på symmetri omkring en central axel.

Två till fyra veckor efter befruktningen bildas längs mitten av embryot en fåra, neuralröret, som sluter sig och senare utvecklas till centrala nervsystemet. Bakre delen blir till ryggmärgen, medan den främre blir hjärnan. Denna del av utvecklingen sker genom att neuralröret bubblar ut på sidorna och veckar sig, så att det automatiskt bildas två nästan identiska versioner av alla hjärnans strukturer.

Den främre delen av neuralröret bildar storhjärnan, som därför består av två hjärnhalvor.

Även om de båda halvorna i grunden är lika, finns det ändå skillnader. De har sannolikt uppkommit under evolutionens gång, för att vi skall kunna utnyttja hjärnans potential på bästa möjliga sätt. De båda halvorna arbetar således litet olika och löser därför också uppgifter på olika sätt.

I vänstra hjärnhalvan finns det mer grå substans, som bearbetar information, medan det i högra halvan finns mer vit substans, som sänder information vidare. Därutöver använder sig vänstra hjärnhalvan mer av neurotransmittorn dopamin, medan den högra halvan mer utnyttjar noradrenalin.

Neuralröret sluts i två likadana halvor
Den tidiga bildningen av centrala nervsystemet sker genom att neuralröret sluter sig, buktar ut och veckar sig. Då uppstår två nästan likadana halvor av alla hjärnans strukturer.

Våra hjärnor består av två halvor