Politiska beslut som slår fel!

Här är ett tydligt tecken på hur politiska beslut kan slå fel när det gäller klimatkrisen och hur vår budget styrs in i fel riktning. Fortfarande har polikerna ingen som helst insikt hur viktigt det är att ta klimatkrisen på allvar!

Militärens budget i förhållande till klimatåtgärder år 2020

Klimatkrisen hotar säkerheten i Sverige. Debattartikel, Aftonbladet 2020 01 23

Debattörerna: Regeringen måste prioritera klimat och miljö framför det militära. DEBATT. Just nu pågår Folk och försvars rikskonferens i Sälen, med fokus på världens säkerhet och människors trygghet.

Men trots att klimatförändringarna är ett av de mest akuta säkerhetshoten berörs de inte i det omfattande tredagarsprogrammet. Regeringens uttalade ”storsatsningar” på klimatet återspeglas inte heller i de ekonomiska prioriteringarna.
I statsbudgeten för 2020 investeras det fem gånger mer i det militära försvaret än i klimat och miljö. Det är en helt orimlig fördelning.

Klimatkrisen hotar människors säkerhet både på nationell och global nivå. Antalet bränder och andra naturkatastrofer väntas bli ännu fler och mer omfattande. Bränderna i Australien är ett högaktuellt exempel på extrema händelser vi kan förvänta oss fler av om vi inte lyckas begränsa den globala upphettningen.

Klimatförändringar är en mycket starkt bidragande orsak till fattigdom och till att konflikter riskerar att eskalera till krig. År 2017 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2349, där klimatförändringar för första gången pekas ut som en orsak till instabilitet: i konflikten kring Tchadsjön.

I den nationella säkerhetsstrategin från 2017, som är tänkt att gälla de närmaste fem åren, skriver regeringen att ”Klimatförändringarna är ett allvarligt och växande hot mot den globala säkerheten (…) På inget annat område är behovet av förebyggande större och mer uppenbart.”
Klimatförändringarna är också en fråga som engagerar och oroar svenskarna allt mer. Två av tre svenskar är mycket oroade över klimat och miljö, enligt 2018 års SOM-undersökning. Fler vidtar själva åtgärder för att minska sin egen privata klimatpåverkan. Men det vi som enskilda kan göra räcker inte för att rädda vår planet.

I säkerhetsstrategin skriver regeringen också att ”ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt.”

Trots detta investeras det fem gånger så mycket i att hantera detta osannolika hot än i att lösa klimatkrisen som är både sannolik och akut.

I statsbudgeten för 2020 uppgår utgiftspost 20, den för ”allmän miljö- och naturvård” till drygt 12 miljarder kronor. Detta är den största klimatsatsningen någonsin och enligt vice statsminister Isabella Lövin ett välbehövligt tillskott till ett utgiftsområde som länge varit underfinansierat.

Satsningen innebär visserligen en ökning av anslagen, men den sker parallellt med en historisk satsning på försvaret. I utgiftspost 06, ”Samhällets försvar och krisberedskap” får det militära försvaret 59,8 miljarder.

Det faktum att säkerhetsbegreppet i den nationella säkerhetsstrategin breddas, och att det tydliggörs att klimatkrisen är ett säkerhetshot, är en viktig markering. Detsamma gäller den klimatpolitiska handlingsplan som presenterades av Isabella Lövin den 17 december 2019, där klimat ska integreras i alla relevanta politikområden.

Men de uttalade prioriteringarna återspeglas inte i fördelningen av pengar. För att möjliggöra en hållbar utveckling som förebygger hot och sätter mänsklig säkerhet främst måste resurserna prioriteras och fördelas så effektivt som möjligt. Att nonchalera klimatet som säkerhetsfråga kan bli oerhört kostsamt, både ekonomiskt och humanitärt.

En regering som tar säkerhetsfrågorna på allvar måste prioritera klimat och miljö framför det militära. Klimatförändringarna, och det hot de utgör mot vår säkerhet både nationellt och globalt, borde stå högst upp på agendan under Folk och försvars rikskonferens.

Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds
Isadora Wronski, tf. Sverigechef Greenpeace

Militära budgeten Globalt är skyhöga

Viktiga klimatåtgärder uteblir, fokus ligger på militären!

Därför hotas demokratin av klimatkrisen. Extrakt 2020 02 04.

Samtidigt som auktoritära partier vinner mark går mänskligheten mot en allvarlig klimatkris. Men det går att ställa om samhället på ett sätt som stärker demokratin, enligt svenska forskare.

Konsekvenserna av två graders global uppvärmning blir enligt FN:s klimatpanel ökad migration, ett hot mot livsmedelsförsörjningen samt minskad välfärd. Just sådana faktorer som underminerar demokratin, vilket flera studier visar på.

– Klimatfrågan och demokratifrågan är mer intimt sammankopplade än man kan tänka sig.

Det säger Daniel Lindvall som är doktor i sociologi och huvudsekreterare för den statliga Demokratiutredningen 2014–2016. Nu har han skrivit boken Upphettning: Demokratin i klimatkrisens tid tillsammans med Chalmersforskarna Kjell Vowles och Martin Hultman.

Riskerar att braka samman
Författarna tar ställning för demokratin men redovisar också forskning kring dess för- och nackdelar i relation till klimatkrisen. En del klimatforskare undrar om demokratin har förmågan att hantera frågan.

Daniel Lindvall, doktor i sociologi. 
Om klimatkrisen förvärras riskerar det demokratiska systemet att braka samman och vissa menar därför att demokratin behöver pausas nu för att räddas på sikt. Andra ser diktaturens Kina och dess satsningar på exempelvis fossilfri energi som en förebild.

– Auktoritära stater kan agera kraftfullare och snabbare, men även om man bortser ifrån de etiska argumenten finns det faktorer som gör att demokratin går vinnande ur kampen. Jag tror att när en demokrati börjar att ställa om – med medborgerligt uppbackande – blir effekten starkare. Mycket pekar på det även om jag inte kan säga det forskningsmässigt, säger Daniel Lindvall.

Komplexa problem kräver information
Studier visar att demokratier bland annat är bättre på att lära av sina misstag samt att lösa komplexa problem som kräver mycket information från olika delar av samhället.

Stater utan full yttrande- och föreningsfrihet har sämre informationsflöden. Kina är ett exempel, där stora satsningar på förnybar energi har blivit ineffektiva därför att de har placerats olämpligt, långt ifrån där elen behövs.

Klimatfrågan och demokratifrågan är mer intimt sammankopplade än man kan tänka sig.

Vissa menar att demokratier lättare kidnappas av intresseorganisationer som bromsar energiomställningen, som olje- och gasindustrin. Men samma sak verkar ha hänt i Kina med kolindustrin, enligt Daniel Lindvall.

Det finns även en studie av olika staters klimatpolitik där demokratier generellt är i topp, även om diktaturen Marocko också ligger högt. Bilden är helt enkelt komplex.

Kopplar ihop klimatrörelsen med teknikutvecklingen
En del av boken handlar om klimatrörelsens historia under de senaste 20 åren och vilken betydelse Fridays for futures skolstrejker kan ha. Författarna drar även paralleller till andra rörelser. Bland annat skriver de att slaveriet avskaffades på grund av en kombination av bred mobilisering och en ny energikälla i form av kol.

– I boken försöker vi att koppla ihop klimatrörelsen med teknikutvecklingen inom förnybar energi. De här två krafterna tillsammans kan besegra den fossila maktordningen, säger Daniel Lindvall.

Författarna redogör också för forskning om den organiserade klimatförnekelsen och hur den lagt en våt filt över klimatpolitiken runt om i världen sedan 1990-talet. Och så redovisar de kunskapsläget kring varför nästan samtliga auktoritära populistiska partier tar avstånd ifrån klimatforskningen.

Klimatfrågan bör hanteras på samhällsnivå
En förklaring är att klimatfrågan och nationalismen inte passar ihop, eftersom klimatet är en global utmaning. En annan teori är att partiernas kritik mot etablissemanget spiller över på vetenskapen. Dessutom tenderar väljargruppen som uppskattar partiernas migrationskritik också vara de som känner sig hotade av klimatomställningen.

Det här hoppas Daniel Lindvall att beslutsfattare ska ta på allvar.

– Klimatpolitiken måste utformas med förståelse för låsningarna som kan ske när klimatomställningen uppfattas som hotfull. Lösningen är inte att håna eller häckla gruppen som känner sig hotade.

Det är inte oviktigt att individer gör förändringar i sitt levnadssätt, men vi måste göra en stor omställning och det ska hanteras på den parlamentariska arenan.

Ett annat nyckelbudskap i boken är att klimatfrågan bör hanteras på samhällsnivå.

– Frågan har avpolitiserats genom att det pratas mycket om individens agerande. Det är inte oviktigt att individer gör förändringar i sitt levnadssätt, men vi måste göra en stor omställning och stora investeringar och det ska hanteras på den parlamentariska arenan, säger Daniel Lindvall.

Boken Upphettning bygger på ett flertal studier vilka alla redovisas i boken, fullständig källhänvisning till alla studier finns dock inte i denna artikel.

Hotas demokratin av klimatkrisen?

Studie: Australiens somrar en månad längre på 50 år. Från fPlus.

På 50 år har klimatförändringarna gjort somrarna i Australien en månad längre. De är nu dubbelt så långa som vintern som blivit tre veckor kortare än för ett halvsekel sedan. Detta enligt en ny studie som The Independent skriver om.

Bara de senaste fem åren har sommarsäsongen i Australien ökat med hälften. I östra delstaten New South Wales har invånarna fått sju extra veckor med sommarvärme. Den koalarika delstaten drabbades också hårt av markbränderna som härjade under hösten och vintern.

2019 var också Australiens varmaste och torraste år någonsin. Även risk för storskaliga skogsbränder har ökat påtagligt.

Klimatet påverkar Australien allt mer

Kolanvändningen ökar i världen - trots klimathot. Från MetallerochGruvor.se

Trots alla larmrapporter om klimatförändringar ser kolanvändningen ut att öka i världen, enligt Internationella energiorganet IEA:s senaste rapport, som publicerades den 17 december. Kina, Indien och flera länder i Sydostasien beräknas öka sin kolanvändning till elproduktion under de närmaste åren, enligt rapporten. Kol är fortfarande den största el- och energikällan och står, globalt sett, för 40 procent av behoven, enligt IEA.

I väst har dock kolkraft och kolgruvor hamnat i vanrykte och trots USA:s president Donald Trumps ambition att få fart på kolindustrin är kolanvändningen i fritt fall i det landet också, mycket på grund av att det utkonkurreras av billig skiffergas.

Ökad brytning av Kol, belastningen är påtaglig och stigande Globalt!

Jordens framtid ligger i våra händer!

Vi människor har kraften att utveckla och skapa en bättre framtid, men vi är även duktiga på att skapa stora globala problem. När vi allt för mycket inriktar oss på våra egna fördelar utan att ta hänsyn till vår omgivning skapar vi problem. Växthuseffekten är ett allt större och växande problem. Den är skapad av oss och utvecklas och förstärks under en ständigt pågående process.


Det hjälper inte att blunda och låtsas som att inget händer, för det händer saker hela tiden, som utvecklas och förvärrar följderna av klimathoten. Måste vi bara låta bli att tänka på eländet och bara fortsätta som förut? Bara tänka på oss själva och hoppas på att allt blir bättre och bättre, utan att visa hänsyn? Men så är inte verkligheten, vi förstör jorden från alla håll och driver oss själva direkt in i en katastrof. Genom att förstöra jordens ballans förintar vi även allt annat liv på jorden, skall vi låta allt ske? Är det vad vi vill? Finns det en gnutta självbevarelse drift eller är vi så nonchalanta till allt som kan hjälpa allt liv på jorden? Vill vi inte få en framtid för oss själva och för våra barn?

Jag har inte gett upp! Jag kämpar vidare trots alla motgångar så ser jag en framtid, men även om allt tyder på motsatsen, att alla är likgiltiga och struntar i allt, så ger jag inte upp hoppet, det är ju det som är det sista vi har. Hjälp oss att kunna sprida information och förståelse för hur viktigt det är att vi löser klimathoten. Det är livsviktigt för oss alla. Är det bara jag som vill ha en förändring? Vi är påväg att förlora vår egen existens, vi människor som tycker att vi är så kloka?

Hans Vielhauer

Hjälp oss att utveckla denna webbsida, mycket behövs för att hela tiden vara aktuell och det kostar pengar, Swisha oss via 0703 829292, din hjälp är mycket viktigt! Stöd oss med 50:- kr eller mer.

Vår Framtid ligger i Våra Händer!

Överbefolkningen ett växande problem!

Många rykten går ut på att överbefolkningen har börjat att jämna ut sig, eller minskar, vilket bara är delvis sant. I framförallt västvärlden blir vi bara äldre och en viss minskning i antal födslar förekommer, vilket påverkar befolkningstillväxten. Men många länder i Afrika har en stigande befolkning och även exempelvis Indien, detta medför att vi fortfarande har en ökande folkmängd.

Idag närmar vi oss en total ökning på 8 miljarder, just nu räknat på dagens datum 2020 04 03 ligger världen befolkning på 7 775 259 900. Antal födda från januari 2020 är 35 900 500 och antal döda från januari 2020, är 15 071 822 personer. Vilket ger en befolkningsökning under
de första månaderna detta år på ca 21 miljoner fram till datum 2020 04 03, siffrorna tagna från Worldometers (https://www.worldometers.info/se/) År 1800 var vi drygt 1 miljard människor, år 1960 var vi 3 miljarder, år 2050 räknas vi bli 10 miljarder invånare.

Vi lever över våra resurser. Expressen 2019 08 06. En av de dominerade föreställningarna i västvärlden är att ett land inte kan tillåtas att leva över sina ekonomiska tillgångar. Om man gör det kommer en åtstramningspolitik – som nästan alltid har ett socialt pris i form av arbetslöshet och nedskärningar – som ett brev på posten.

När det gäller naturresurserna är hållningen en annan. Att leva över sina tillgångar är i det närmaste en hederssak. Vi behöver fyra jordklot. I går inträffade Overshoot day enligt organisationen Global Footprint Network. De har räknat fram hur länge resurserna räcker varje år, utifrån en budget för jordens förnybara resurser, och på Overshoot day är resurserna slut. Resten av året lever vi på ekologisk skuld. För 30 år sedan inföll den här dagen den 15 oktober. För 20 år sedan var det 30 september. Och i år alltså 29 juli (2019).

Naturresurserna förbrukas i allt raskare takt främst på grund av den tilltagande befolkningstillväxten i utvecklingsländerna och den tilltagande konsumtionen i industriländerna. Mänskligheten förbrukar resurser som om det fanns 1,7 jordklot att leva av. I Sverige förbrukar vi ännu mer, vi lever som om vi hade hela fyra jordklot till vårt förfogande, enligt Världsnaturfonden WWF.

Överbelastningen av ekosystemen leder till avskogning, torka, vattenbrist, jorderosion, minskad biologisk mångfald och ökad koldioxidhalt i luften. Det är ett recept för en katastrof.

Ett nytt ekonomiskt system. För att åtgärda det kräver Världsnaturfonden livsstilsförändringar, men för att det ska fungera måste strukturerna som styr våra beslut i vardagen förändras.

Vi kan förstås avstå kött och flygresor, men för att planeten ska ha en chans att överleva så måste vi genom demokratin omfördela resurser, upprätta nya ägandeformer och omdana ett ekonomiskt system som bygger på konsumtion, exploatering och tillväxt.

Vi blir allt fler. Vilket belastar våra begränsade resurser alltmer. Ökade folkmängder ökar även på klimathotet.