Dags att tänka om när det gäller Miljön!

Denna information som följer är till för att skapa uppmärksamhet över många av de problem som kan komma och där vi till del redan idag står inför. Det är av största vikt att vi snarast tar tag i problemen och söker lösningar. Bara ett gemensamt engagemang kan bidra till att vi hjälps åt så att läget inte försvärras. Annars kommer mycket av det jag berör i artikeln att bli ett obehagligt uppvaknande för oss alla! Vi står alla inför en analkande klimatkris, som förstärks dag för dag, utan att några påtagliga ändringar sker.

Miljön hotas allt mer av människan

Miljön försämras allt snabbare. Miljökonferenser ger gång på gång inga resultat, förändringar som behövdes göras för många år sedan uteblir, mer och mer framkommer det som detta stora globala problem värkar växa utan att åtgärder sättes in. Möten efter möten avslutas och lösningar verkar allt mer avlägsen. Det är så många länder som är inblandade, dels är själva problematiken enormt komplicerat, dels människans insikt och ovilja att se över sin vardag och tänka på verkligheten som den verkligen är. Människans strävan till att utvecklas är en av de största orsaken till problemet.

Miljön och klimatet påverkar inte bara människor utan hela det ekologiska systemet och den ballans gång som krävs för att naturen skall fungera, vi orsakar redan stora störningar och värre kan det bli.

Hur kan det bli i framtiden? Naturen inbegriper allt som finns runt omkring oss som exempelvis, luften, sjöar, hav, skogar, djur och växter. Vi skadar inte av illvilja men kanske mer av att många är omedvetna vad som händer. Vad som behövs är mer information i vad som sker om vi fortsätter och hur det påverkar oss negativt om inget förändras. Växthus effekten är ett globalt problem och påverkar oss redan idag. Om inget händer kommer effekterna att ständigt öka, vilket det idag gör. Problemet är att vi alla berörs och mänskligheten ökar i så gott som alla länder, därmed ökar behovet av rent vatten, mat, bostäder, vägar, bilar mm. Naturområden som förblivit orörda, förvandlas till betesmark, bostadsområden, industriområden mm. Ett ökat behov av kött, virke, arbetsplatser mm. gör att expantionen snabbas upp, vi utvecklar mer effektivare redskap och maskiner som påskyndar utvecklingen, vilket har sitt pris... naturen och miljön påverkas. Hur viktig är naturen för oss människor? Behöver vi människor visa hänsyn? Behöver vi mark för att expandera vår civilisation så tar vi den, vi tränger undan naturen med allt vad det innebär, vi gör det för att vi kan, naturen har inget att stå emot med, tycker vi att djur gör intrång i vad som tidigare varit deras betesmarker eller bytesdjursområden så åtgärdar vi det.

Vi människor tar inte vårt ansvar. Vi har varit duktiga på att bara tänka på oss själva, att vi har en bra inkomst, en snygg bil och massa avancerade prylar som bara blir fler och fler. Vårt behov är omåttligt och naturen får betala priset, våra giftiga utsläpp i luft och vatten ökar ständigt och snart går naturen på knäna, hela näringskedjor i naturen hotas, både i vatten och på land. Övergödning, uttunning av ozonlagret, kalhuggning av regnskogar, ökade metan utsläpp mm mm. sätter sina spår. Vi ser tecknen runt oss redan idag, extremare väder, minskade fiskfångster, bin dör globalt, vilket är ytterst allvarligt för många växter, men även globalt för mänsklig odling av grödor som behöver pollineras, vilket kan innebära hungersnöd globalt, hälsoproblem på grund av utsläpp, stora radioaktiva områden mm.

Många industriområden har förgiftat mark och grundvatten, vilket är oerhört kostsamt att sanera.

Det är vår verklighet idag, den globala uppvärmningen på 1,4 grader är mer eller mindre redan ett faktum, nu siktar många miljöorganisationer mer på att stoppa uppvärmningen vid 2-4 grader. Många omedvetna tycker inte det är någon fara, "lite mer värme skadar ingen" vad man däremot bortser ifrån är att värmehöjningen inte är konstant utan kan bli mer än det dubbla i vissa områden världen runt, vilket medför katastrofala följder, som orsakar konstant torka och hungersnöd. Sverige har redan idag en uppvärmning på 2.2 grader!

Vår påverkan lämnar sina spår. Flyktingar som lämnar områden på grund av svält ökar. Väderfenomen som innebär kraftigare stormar, ökad nederbörd slår hårt mot skogsägare och bönder världen över. Grödor skadas och ruttnar bort, mark översvämmas, svält kan bli följden. Ökade kall och varmfronter skapar allt mer kraftfullare orkaner, tyfoner som i sin tur vållar skador och dödsoffer och ökade förluster i bostäder, vägnät och industriområden.

Regnskogar skapar stora mängder syre, så även alger i världshaven, men vi håller på att rubba hela balansen, genom miljögifter, kalhyggen som förvandlads till betesmarker för vårt ökande behov av köttprodukter.
Ökade boskapsbestånd ökar metanutsläppen.

Uländer som är på väg till en modernare och mer utvecklad civilisation skapar automatiskt mer utsläpp, men även de är i sin fulla rätt att förbättra sina samhällen, även vad det innebär i ökade utsläpp, så är det i grunden inte mycket som kommer att ändras utan utsläppen kommer att öka.

Det som händer är att allt är en enda rundgång, den starkaste kraften i vårt samhälle är marknaden, vad är då marknaden? Det enklaste sättet att förklara marknaden är att marknaden är vi, den är skapad av oss och drivs framåt och utvecklas hela tiden. Marknaden består av följande:
Uppföda - Utveckla - Tillverka - Sälja - Köpa - Skrota.
Människor är sysselsatta i alla leden. I gruppen Uppföda tillhör grisuppfödning, boskapsuppfödning mm. I gruppen Tillverka ingår även exempelvis bonden med sina mjölkkor som producerar mjölk, till tillverkning av exempelvis bilar och datorer mm. I gruppen Sälja ingår även service och tjänster. När vi köper varor och tjänster ingår vi i gruppen Köpa. I gruppen Skrota förekommer hantering av förbrukat papper, skrotning av bilar mm. Skolor, sjukvård, äldreomsorg mm betalar vi genom skatter och ingår i gruppen Köpa.
Den här Marknadskraften är ytterst viktig för oss men den hotar även vår miljö.

Förtydligande: Anledningen till att kategorin uppföda står med är att vi tills idag inte lyckats att framställa mer invecklat liv i laboratorium, utan bara ytterst enkla former av RDNA. Därför måste  denna kategorin vara med som en fristående grupp, i denna grupp ingår även förädling av grödor och hantering och odling av frukt, grönsaker, bär, svampodling samt alla former av spannmåls odling. Naturligtvis ingår även uppfödning av grisar, höns, boskap, katter, hundar, laxodling mm. Vi tillverkar inte liv utan vi föder upp och odlar. Målet och syftet  är att driva dessa verksamheter som lukrativa inkomster efter behov och efterfråga.

Finns det ingen framtid för vår miljö och vår strävan att få bukt med växthuseffekterna?
Jag är en optimist och tror på människans strävan att hitta lösningar och just detta kommer att rädda mänskligheten. Men vår värld kommer att förändras och aldrig bli sig lik igen, det bästa är att vi kommer att leva ett mycket sundare liv i framtiden. Jag tror att inom en snar framtid kommer det att förbjudas att exploatera mer mark som är skyddad och som anses viktig för växt och djurlivet. Uppdatering, idag är jag inte alls lika optimistisk som jag då var, efter flera år av mer erfarenhet är jag tvivlande till hur lite som händer, det är inte bara bristen hos politiker som makthavare som insikten lyser med sin frånvaro, utan den är även lika liten hos befolkningen i stort. Ingen tycks inse allvaret, vilket är förödande för allt som lever på jorden.

Överbefolkningen. Vi blir allt fler,  bara detta året ökar världens folkmängd med 83 miljoner, denna ökning är eskalerande, vilket innebär  att procentökningen höjs år efter år, inom drygt 10 år ligger ökningen per år på mellan 100 miljoner och i extremfall på 180 miljoner, alla behöver rent vatten, mat, bostäder, arbetsplatser,  mer fordon mm.
Vilket försämrar miljön och höjer växthus effekten betydligt.

Fortsätter vi att utrota djur och växter kan det medföra katastrofala följder, detta kan orsaka så allvarliga skador i naturens jämnvikt att vi kanske aldrig får bukt med detta.

Hans Vielhauer

Ett nytt miljö tänkande. Eftersom befolkningen ökar och det behövs lösningar på var alla skall bo, kommer framtidens höghus bli enormt stora, de kommer att rymma hela städer och innehålla en mängd butiker,sjukhus, fabriker mm.
Troligtvis kommer det även att finnas stora parker med växter och djur inne i byggnaden. Även odling av grönsaker och frukt kommer att finnas i byggnaden. Dessa gigantiska höghus kommer att producera sin egen ström genom vindkraft turbiner och även rena regnvatten för eget bruk. Jämfört med dagens högsta byggnader är dessa sanna giganter.

För en bättre miljö. Vissa höghus kommer att vara specialiserade på odling och försörjer stora områden med allt inom odling, från blommor, frukt, svamp, honung och grönsaker mm. Här odlas även humle och exempelvis vindruvor som senare blir vin och öl. Dessa höghus är gigantiska växthus och drivhus och kallas även "Vertikal Odling"

Vertikal odling är ett nytt och spännande­ projekt. Tänk dig ett växthus­ i form av en skyskrapa, mitt inne i staden. Därifrån levereras grönsaker­ och frukt till butikerna. Låter det en smula överdrivet? Med tanke på livsmedelssituationen på vår planet och att praktiskt taget all jordbruksmark redan är utnyttjad kan vertikal odling bli verklighet ganska snart.

Att situationen blir alltmer akut kan knappast någon längre blunda för. Fler människor föds och behöver mat. De nästkommande 50 åren kommer världens befolkning att öka med upp till tre miljarder människor. För att föda alla dessa krävs uppskattningsvis ny odlingsmark motsvarande mer än Brasiliens totala yta – i varje fall förutsatt att man bara har tillgång till de traditionella jordbruksmetoder som praktiseras idag.
Ekvationen är omöjlig­ redan­ från början. Ungefär 80 procent av all odlingsbar mark är nämligen redan i bruk.

Att anpassa sig till framtidens Miljö. Global uppvärmning kommer sannolikt att höja havsvattennivån
och tillgänglig landyta krymper. Det ställer till problem både för odling och boende. Men det finns entusiaster som ritar på lösningar och vertikal odling kan vara en sådan, liksom framtidsstaden Ziggurat –
som namnet till trots inte avses bli ett nytt Babels torn. Detta är ännu ett exempel på en Gigant byggnad.

Hans Vielhauer

Framtidens lösningar för Miljön. Det stora problemet för framtiden är vårt ökande behov av kött, även här finns en smidig och utmärkt lösning,
odling av köttprodukter. Redan idag finns goda redovisade resultat. I framtiden slipper vi slaktdjur och ibland
det lidande som förknippas med transport och slakt.

Test av konstgjort kött

Än är det tidigt i utvecklingen men de första produkterna av konstgjort kött testas redan.

Text och bilder

Hans Vielhauer, Borås Djurambulans

djurambulans@comhem.se

Hur känslig är människan för förändringar, om inget händer?

Vad händer om växthuseffekten skenar iväg, strömmen går på större områden, vad kan hända vid stora väderomslag. Brist på vatten globalt?..... Vad händer om människor försvinner från jorden?

Om det går riktigt illa vad händer då?

Om det blir ett faktum att människan går under, så kommer växt och djurlivet att återhämta sig, och frodas utan miljögifter, växthuseffekter, förgiftade vatten som hav och sjöar. De kommer att kunna andas in ren luft. Jakt och utrotande av vissa arter kommer att upphöra. För djur och växter vore det en vändpunkt till det bättre. Trots att vi tror att vi är så överlägsna har vi inte räknat ut att ballansen i naturen är avgörande för klimatet och vår egen existens. Vårt ensidiga tänkande som bara handlar om oss, kommer att kunna bli slutet för mänskligheten. Då kanske insikten äntligen kommer i de sista timmarna, när allt är förgäves. Då har en tänkande och utvecklande ras slutat att existera. Sista frågan bör då bli... var vi så kloka och förnuftiga som vi trodde? 

Vi kan alla Hjälpa till!

Alla är berörda, alla bär ansvar! Miljön är allas ansvar.

Sverige kan bli ett föregångsland i klimatfrågan

Sverige har som målsättning att bli ett föregångsland när det gäller klimatfrågan, både när det gäller lösningar som förebyggande verksamhet.
Omfattande förändringar inom industrin, jordbruk, transportsektorn mm, krävs för att vi skall uppnå våra mål. På individnivå krävs insatser för att spara in på utsläpp och förbrukning. Även om klimatfrågan är ett globalt problem är det viktigt att länder visar lösningar och resultat. Att vara vägledande och visa på möjligheter. Vi har de möjligheter här i vårt land, vi har erfarenhet med många lösningar och viktiga idéer som kan komma till nytta på andra platser i världen. Vi i Sverige kan underlätta och vara vägledande.

Vi alla kommer att möta utmaningar där vi måste anpassa oss efter nya förhållanden – och framförallt minska vår klimatpåverkan. Men att endast anpassa sig till förändringar är orealistiskt. De fattigaste på vår jord och många djur klarar inte ens de förändringar vi ser i dag. WWF vill se att Sverige tar en ledande ställning i klimatarbetet utifrån de unika förutsättningar som Sverige har idag. Vi har lösningarna för att bygga ett hållbart samhälle i harmoni med naturen och inte på dess bekostnad.

Vi måste komma överens

Trots olika förutsättningar måste världens länder komma överens och arbeta tillsammans. För att minska utsläppen tillräckligt för att hamna väl under två graders global uppvärmning och sikta på max 1,5 graders global uppvärmning behöver vi fasa ut alla fossila bränslen och dess utsläpp till år 2050, samt få ned utsläpp av andra växthusgaser kopplat till exempelvis mat. Men att minska utsläppen är bara en del av lösningen. Genom att stoppa den ohållbara avverkningen av jordens skogar samt skapa ett klimatanpassat jordbruk kan vi också höja upptaget av koldioxid.

Vi har tekniken – förändringen är möjlig

Det finns stora möjligheter att genomföra denna förändring i och med att teknik för markant energieffektivisering och förnybar energi finns tillgänglig världen över. I rapporten Energy Report visar WWF hur en global omställning till 100 procent förnybar energi till 2050 är möjlig främst med implementering och kommersialisering av tillgängliga innovationer. De kunskaper som behövs för att möta klimatförändringarna finns redan idag, och väl inriktad ny forskning och utveckling kommer att ge oss ännu fler verktyg och teknik. Inom några områden är forskning och utveckling samt demonstrationsanläggningar fortfarande nödvändiga för att lösa klimatutmaningen, som till exempel för stålindustrins utsläpp och tunga transporter.
 
Världsnaturfonden WWF visar i rapporten Hållbar energi hur vi i Sverige fram till år 2050 kan klara hela vår energiförsörjning av bostäder, transport och industri med enbart förnybar energi. Som föregångsland bör Sverige ha som ambition att uppnå 100 procent förnybar energi och fossilfrihet så snabbt som möjligt – redan till år 2030 vore en god ambition. Det som krävs är en stark vilja att visa vägen ur fossilsamhället inom politik, industri och finansiell sektor.

Hotbilder som drabbar oss globalt

Coronaviruset och Klimathotet 2020

I en artikel som jag skrev för ungefär ett år sedan under fliken - Jorden Undergång - nämner jag redan Corona viruset, då fanns det bara några enstaka fall men många forskare såg en fara redan då. Fruktansvärt att det sedan blev en så kraftig pandemi som har blivit en verklighet! Så här skrev jag då:  Är AIDS, Sars, Corona viruset och fågelvirus bara början på en ny era av ohejdbara pandemier? Kommer nya former av smittbärare att härja under nästa århundrade? Eller redan Nu?

För att göra en jämförelse av hotbilder som berör vår verklighet Globalt, så är coronaviruset och klimathoten påtagliga och allvarliga hot som sprider sig runt om i världen. Vad är då coronaviruset?

Fakta om coronaviruset:
Nytt om coronavirus covid-19. I slutet av 2019 bekräftades att ett nytt coronavirus som kan smitta människor identifierats i staden Wuhan i Kina. Smittspridningen tros ursprungligen ha skett till människa från djur på en marknad, men visade sig snart smitta från människa till människa. Utbrottet har vuxit till tiotusentals fall och pågår fortfarande framförallt i den kinesiska provinsen där Wuhan ligger, men har spridit sig i mindre omfattning till övriga Kina. Ett flertal länder runt om i världen, inklusive Sverige har haft enstaka inresta fall eller mindre smittspridning lokalt. Dock utan att orsaka mer omfattande utbrott. Viruset orsakar feber och luftvägsbesvär och lunginflammation. Allvarlig sjukdom har främst drabbat äldre och de med bakomliggande sjukdomar.

Symtom och komplikationer
Förutom sars, mers och covid 19-coronavirus som kan orsaka svår nedre luftvägsinfektion med komplikationer i flera organ, bland annat njursvikt, så ger infektion med övriga coronavirus milda förkylningssymptom, hosta, halsont och feber. I undantagsfall kan dock allvarligare sjukdomsförlopp med lunginflammation inträffa även för dessa coronavirus, men då framförallt hos de med hjärt-lungsjukdom, nedsatt immunförsvar eller hög ålder.

Så smittar Corona Viruset (Sars-cov-2)
Sars-cov-2 smittar i huvudsak i nära kontakt mellan människor. Viruset smittar i första hand genom kontakt med droppar och sekret från luftvägarna. Smittan kan överföras genom så kallad droppsmitta, det vill säga hostningar och nysningar, eller vid kontakt mellan personer, det som kallas direkt kontaktsmitta. I vissa fall sprids viruset även som areosol, droppar så små att de följer med luftströmmarna något längre än när någon hostar, nyser eller kräks.
Folkhälsomyndigheten uppger att det inte finns några uppgifter beskrivna om att covid-19 kan smitta mellan djur och människor, eller att ett husdjur kan smittas av det nya coronaviruset. Huruvida viruset kan överleva utanför kroppen och i så fall hur länge är inte klarlagt. Närbesläktade coronavirus har kunnat överleva i flera dagar på ytor och föremål, men detta har krävt särskilda förhållanden. En ny preliminär studie visar att det nya coronaviruset i labbmiljö kan klara sig i upp till tre dygn på stål eller plast.

Idag 2020 03 20. Sedan utbrottet och fram till och med fredag morgon 20 mars har totalt 244 523 fall av smittade bekräftats, varav 81 199 i Kina. Totalt 10 030 personer har dött i sviterna av det nya coronaviruset, enligt bekräftade uppgifter, fram till fredag morgon, varav över 3 400 i Italien och över 3 100 i den kinesiska Hubei-provinsen. Uppdatering: Corona Smittade, 2020 04 04: Hela Världen: bekräftade fall: 1 120 752, friskförklarade 227 019, döda 58 982. Sverige: Bekräftade fall: 6 122, friskförklarade 106, döda 351.

Uppdaterade siffror, Coronavirus: De senaste talen för COVID-19. Fredag den 28 augusti 2020

24 miljoner är eller har varit smittade med coronaviruset över hela världen.
832 158 människor har i skrivande stund avlidit av coronaviruset.
USA har det överläget högsta antalet smittade – inte mindre än 5 869 032 amerikaner är eller har varit drabbade av Covid-19. Brasilien, Indien och Ryssland ligger inte långt efter med skrämmande höga smittotal.
I Sverige har totalt 83 958 personer varit smittade med Covid-19, medan 5 821 personer har avlidit av viruset. (John Hopkins-institutet har skrivit ned antalet smittade i Sverige med mer än 3 000 till följd av ett felaktigt testutslag, men de nya talen hade inte publicerats när denna uppdatering skrevs.)

Mer än 600 sjuksköterskor har dött av coronaviruset. Vårdfokus 2020 06 04
Enligt ICN har mer än 600 sjuksköterskor dött av Covid-19. 
Internationella sjuksköterskeorganisationen, ICN, vill se en databas över hur många sjuksköterskor som insjuknat och dött i covid-19 och uppmanar världens länder att skydda vårdpersonal – som är hårt ansatt av covid-19.
I dagsläget finns det ingen enhetlig statistik över hur många inom sjukvården som insjuknat eller dött i covid-19. Men ICN har gjort en analys baserat på data från nationella sjuksköterskeföreningar, de officiella siffror som finns och medierapporter från ett begränsat antal länder. Analysen visar att mellan 230 000 och 450 000 sjukvårdsarbetare har insjuknat, och mer än 600 sjuksköterskor har dött.

Vad händer när vi utsatts för fara? Om vi tittar närmare på just coronaviruset kan vi se hur reaktionerna blir globalt. Vi känner oss osäkra, otrygga och rädslan sprider sig snabbt. Även bildas grupper av motståndare som blir arga och irriterade över karantänsbestämmelser, utegångsförbud, stängda offentliga platser och i vissa fall stängda skolor och arbetsplatser. Även börserna världen över reagerar med börsfall som en direkt följd av osäkerhet och rädsla. Här kan vi dra lärdom om hur ett kraftigt utvecklat klimathot kan påverka mänskligheten då den även utvecklar sig globalt och hur även ekonomin kan påverkas. Karaktären i hoten är naturligtvis olika, då det ena är ett luftburet virus medan det andra påverkar klimatet och vårt sätt att odla. Även ökade värmegrader påverkar dessutom hälsan och brandrisker, torka, översvämningar, flyktingsvågor mm. Men det finns liknelser som inte går att förneka, båda hoten sker globalt. Båda orsakar osäkerhet och rädsla. Det är viktigt att vi är medvetna om orsakerna för att hitta lösningar eller mildra effekterna.

Uppdatering: I spåren av Corona viruset dyker det upp allt fler försök till bedrägerier, dels telefonsamtal där man uppger sig ringa från hälsovårdsnämnden, folkhälsomyndigheterna, länsstyrelsen eller dylikt, oftast nämns det att hyresfastigheten har drabbats av Corona smitta och övriga hyresgäster måste sättas i karantän, personen i fråga måste visa sin äkthet genom Bank Id, målet är att man försöker komma åt pengar, med just hjälp av Bank Id, detta sker även med personer iklädda skyddskläder som knackar på. Detta kan verkligen betecknas som fruktansvärt skamlöst, att utnyttja människors rädsla och osäkerhet för att kunna komma åt deras pengar i det läget som Corona viruset sprider sig. Även flera fall av bedrägerier med skyddsutrustning förekommer.

Även att sprida negativ propaganda förekommer mellan länder, där man påstår att Corona viruset medvetet har spridits för att vålla kaos, sen hjälper det inte att Donald Trump kallar Corona viruset för Kina viruset. Allt skapar ännu mer oro och osämja mellan länder. Detta i en svår situation med en pandemi som sprider sig globalt, med många sjukdomsfall och dödsfall, att skapa falska rykten och rena lögner försvårar bara läget ännu mer.

Forskare: Virusspridning kopplad till klimathotet. Från Dagens PS. 2020 03 20. Forskning visar att antalet utbrott av nya sjukdomar ökat de senaste decennierna – och att människans inverkan på jordens klimat och miljö kan ha en del i den skrämmande utvecklingen.

Det nya coronaviruset sveper över världen. Många av oss såg det nog inte komma – men faktum är att forskare sett en ökning av sjukdomsspridningen i världen, och menar att vi människor har eldat på den trenden. Det skriver The Guardian. En rapport från 2014, som publicerats i journalen The Royal Society, visar en ökning i antalet utbrott av nya sjukdomar sedan 80-talet. Samma rapport visar att så kallade zoonoser, det vill säga sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor, stått för 56 procent av alla utbrott av sjukdomar sedan 1980. Ett forskarteam vid University College London kunde redan 2008 dra liknande slutsatser. De kartlagde 335 utbrott av nya sjukdomar mellan 1960 och 2004, och kom fram till att 60 procent var zoonoser. Det är i de siffrorna som hypotesen om en koppling mellan människans miljöpåverkan och antalet utbrott av sjukdomar grundar sig. Många av historiens mest dödliga sjukdomar har kommit från djur, till exempel pesten, lassafeber, sars, ebolaviruset – och så då covid-19, som tros komma från fladdermöss.

Kate Jones, ecologirektor vid University College of London ledde forskarteamet 2008. Hon menar att människans exploatering av vår planet har en direkt koppling till sjukdomsspridningen. Överföringen av sjukdomar från djur till människor ”är en gömd kostnad av ekonomisk tillväxt”, säger hon. ”Det finns helt enkelt många fler av oss, på många fler ställen. Vi äntrar mestadels orörda områden, och blir exponerade mer och mer. Vi skapar livsmiljöer som gör smittspridningen mycket lättare, och blir sedan förvånade när nya sjukdomar dyker upp”, säger Kate Jones till The Guardian.

Corona viruset är en mycket allvarlig händelse, med många insjukna och ett växande antal döda, som agerar globalt som ett luftburet virus som gör att spridningen är effektiv och snabbspridande. Men vi får inte glömma av att ett skenande klimathot kan bli ännu mer omfattande och dödligheten desto större, den påverkar även växt och djurlivet och hela balansen på jorden. Den påverkar oss både genom att den kraftigt minskar våra möjligheter till att odla, ökade värmegrader hotar även hälsan. Miljontals människor på flykt undan svält. Även en kraftig nedgång rent ekonomiskt blir de direkta följderna.

Vi måste börja bli mer vaksamma över smittspridning, som kan överleva i tusentals år i permisen. Vi står inför nya problem med följderna av just klimatet som kan innebära en ökad hotbild från bakterier och virus. Tar upp några exempel som skett både i nutid och för några år sedan. Även om man har konstaterat att Corona smittan troligtvis kom från fladdermöss, så måste även fladdermössen blivit smittats från något, men vad?

Ett varmare klimat gynnar spridningen av bakterier och virus. Flera forskare har uttryckt sin oro att smältande ismassor kan dölja dolda virusar och bakterier som kan väckas till liv genom de allt högre värmegraderna i vår omgivning, som påskyndar issmältningen i permisen. 

INRIKES. 2017-05-19 11:00 Smältande permafrost i Alaska. ” Permafrost är ett väldigt bra ställe att bevara bakterier och virus på”, säger evolutionärbiologen Jean-Michel Claverie till BBC. Urgamla virus kan vakna till liv när isarna smälter. I takt med att isarna smälter frigörs också bakterier och virus som legat inkapslade i isen i tusentals år. Ett dödsfall i Sibirien uppmärksammade forskarna på fenomenet, och nu befarar de att det inte var sista gången vi ser något liknande.

Forskare varnar för jättemammutvirus. Aftonbladet 2016 08 18. Dödliga virus har frigjorts i samband med att den ryska permafrosten tinat. Nyligen dog ett barn och 1 200 renar i mjältbrand. Forskare varnar nu för spridning av mammutvirus, mjältbrand och smittkoppor. I slutet av juli dog ett barn och minst 25 människor insjuknade i mjältbrand på Jamalhalvön i västra Sibirien i Ryssland. Dessutom dog 1 200 renar i utbrottet. Orsaken till att smittan bröt ut tros vara en gammal begravningsplats för mjältbrandsdöda djur, som fram tills nu legat under permafrosten. Men på grund av klimatförändringar och det varma vädret har isen tinat, och till följd av det har mjältbrandssporerna frigjorts, rapporterar AFP.

Dödliga virus. Nu varnar forskare för att andra dödliga smittor, som daterar ända tillbaka till istiden, kan spridas på nytt. Den stora skräcken är ett mammutvirus, men även den extremt smittsamma sjukdomen smittkoppor.

– Vi hade smittkroppsgravar längst upp i norr i slutet av 1800-talet och forskare har upptäckt nya gigantiska virus i mammutar (som legat begravda i marken), säger Viktor Maleyvev, biträdande chef på Rysslands centrala forskningsinstitut för epidemiologi, till AFP.

Bättre hantering av Corona Pandemin
Om man ser i backspegeln över hur Sverige och övriga länder hanterar Corona smittan, kan man bara konstatera att de flesta blev tagna på sängen av spridningens hastighet och omfattning. De länder som har en djupgående struktur av stort socialt umgänge både genom stora släktträffar, mötesplatser, bubar, religösa sammankomster mm, blev oftast hårdare drabbad. Men även platser där många äldre samlas, typ äldreboende, eller uppsökande verksamhet som hemtjänster. Även flyktingsförläggningar, marknader, större båtresor, nöjesparker mm. Var platser med stort antal besökare. Den svagare äldre generationen är de mest utsatta, och skyddet kunde vara bättre för att hindra smittspridningen. Att lägga miljarder och åter miljarder på militär upprustning verkar vara ett fokus man borde tänka över. Istället märks svagheten i samhället ligga på en dålig beredskap när det gäller skyddutrustning och hanteringsplaner vid kraftiga virusangrepp. Detta är inte bara en svaghet i Sverige utan inträffade i allt för många länder. Att bygga upp ett mångsidigt beredskaps anläggning är ett måste, så att vi inte åter står handfallna inför framtida hot.
Det är inte första gången mänskligheten drabbas av allvarliga smittsamma sjukdomar, pesten skördade mängder med döda, spanska sjukan och turberkulos likaså. Så vi borde haft en bättre handlingsplan och framförallt tillgång till en mycket större andel skyddsutrustning. Kanske hade detta kunnat sparat på många liv. Hoppas på att politikerna tar bättre beslut i framtiden som gagnar tryggheten för våra invånare.

Trots lockdown – så lite minskar utsläppen. Aftonbladet 2020 05 02. Världen står still. Folk har slutat flyga, himlen är blå och bergstoppar som lyst med sin frånvaro syns nu klart.

Trots detta har koldioxidutsläppen bara minskat med några få procent. Dessutom spås 2020 bli det varmaste året hittills. Inte ens pandemin verkar kunna rädda klimatet. Den globala uppvärmningen fortsätter att öka. Forskare tror att 2020 kan bli det varmaste året som hittills uppmäts, skriver The Guardian.

Året inleddes med den varmaste januarimånaden sedan mätningarna startade och februari och mars blev näst varmast hittills, enligt den amerikanska väder- och forskningsmyndigheten NOAA. Det enda året som hade en varmare start än 2020 var 2016, då väderfenomenet El Niño medförde att Stilla havet fick höga temperaturer. Men 2020 har ingen El Niño som kan påverka temperaturen. Ändå ser det ut som detta år kommer slå rekord. Klimatforskare från bland annat amerikanska Nasa och Storbritanniens meteorologiska institut uppskattar att risken för det är mellan 50–75 procent.
Samtidigt har coronapandemin minskat utsläppen. Den senaste analysen från Carbon Brief visar att minskningen av koldioxidutsläpp kan komma att minska med runt två miljarder ton i år. Det är en minskning med ungefär 5,5 procent mot förra året, mer än någonsin tidigare – men alldeles för lite för att rädda klimatet.

Minskning av resandet räddar inte klimatet
Coronakrisens mest synliga effekt är minskningen av resandet, som enligt forskning, nu visar inte har tillräcklig stor förmåga att stoppa den globala uppvärmningen.

Vart kommer då all koldioxidutsläpp från? Nyhetssidan Grist skriver att vi fortfarande använder ungefär samma mängd el och värme. Det står för över 40 procent av de globala utsläppen. Tillverkning, bygg och andra typer av industrier står för cirka 20 procent av koldioxidutsläppen och mestadels av den produktionen har fortsatt trots pandemin.

Klimatforskaren Glen Peters har på Twitter jämfört mängden koldioxid i atmosfären som vatten i ett badkar och våra utsläpp som kranen. Pandemin har minskat trycket något på den ständigt rinnande kranen som är långt i från avstängd. Kranen fortsätter att fylla badkaret i rekordhögt tempo.

Observera att coronapandemin bara är en tillfällig händelse som inte förhindrar att industrin och samhället tar förnyad fart och med det ökade utsläpp som följd.

Covid-19 globalt: “En ny och farlig fas” Offensiv 2020 07 26. Världen befinner sig just nu i en ”ny och farlig fas” av coronapandemin, varnade världshälsoorganisationens (WHO) generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesusi nyligen. Den berättigade varningen gjordes med anledning av att antalet smittade i världen ökat allt snabbare. Under ett dygn, den 19 juni, ökade antalet bekräftade smittade globalt med över 182 000, vilket är mer dubbelt så många som det totala antalet rapporterade covid-19-fall i smittans ursprungsland Kina.

Coronapandemin är den värsta pandemi som drabbat världen sedan den spanska sjukan 1918-19 som dödade över 50 miljoner människor och smittade en tredjedel av jordens befolkning.

Sedan den kinesiska diktaturen i januari, efter att till en början försökt mörklägga och censurera uppgifterna om att ett nytt ”Sars-liknande virus” fått fäste i mångmiljonstaden Wuhan, tvingades vidta drastiska åtgärder för att stoppa fortsatt spridning har coronaviruset (Sars-cov-2) dödat nära en halv miljon människor i världen. Antalet smittade globalt är ett Sverige – 10 miljoner.

Den kinesiska diktaturen var dock långt ifrån ensam i att negligera eller förneka faran. I land efter land har regeringarnas hållning varit präglad av en i det närmaste kriminell senfärdighet och avsaknad av krisberedskap. “Det finns inga skäl till oro. Allt är under kontroll.” Det var president Trumps kommentar till de första covid-fallen i USA.

”Vad som verkligen gör mig arg är att inget hände efter att de första fallen registrerats. Inte ens det som hände i Italien fick regeringen att vakna”, som en representant för sjuksköterskornas fack på ett av Madrids sjukhus sa den 20 mars. När åtgärder sedan vidtogs, allt för sent, så motarbetades de av decennier av nyliberal välfärdsslakt, skriande brist på skyddsutrustning och samtidigt avsaknad av masstestning och smittspårning. Det verkliga antalet döda och smittade är mycket, mycket högre än vad de officiella siffrorna anger. I exempelvis Pakistan där smittan sprider sig i fasansfull hastighet beräknas antalet covid-19-fall vara 3 till 10 gånger högre än vad som officiellt anges. I Jemen, vars sjuk- och hälsovård slagits sönder av det fem år långa Saudi-ledda bombkriget, kan så många som över 1 miljon människor redan vara smittade med coronavirus. Hittills i Jemen har de miliser som styr i söder rapporterat 900 covid19-fall och i det Houitistyrda norr fyra.

Virusets epicenter har flyttat från kontinent till kontinent och blivit flera. Från Kina till Europa och sedan till USA och Latinamerika, särskilt Brasilien, samt Ryssland. I USA och Latinamerika finns ännu inga tecken på att smittspridningen minskar, tvärtom. Samtidigt ökar antalet smittade mycket snabbt i Sydostasien samt delar av Mellanöstern och nya kluster av smittade upptäcks dagligen i länder som öppnat upp efter en lång tids nedstängning. Om det sistnämnda innebär början till en andra våg eller utgör nya, lokala toppar i den första är för tidigt att säga. Bland epidemiologer, läkare och forskare går åsikterna starkt isär.

Vad som däremot står klart är att många regeringar, efter påtryckningar från storföretagen och spekulanter, avslutat nedstängningen i förtid. I exempelvis USA slogs i juni ett nytt dystert dygnsrekord den 24 juni med 38 115 nya fall. “Kalifornien, Florida (delstaten riskerar bli smittans nya epicentrum i USA, min kommentar/PO), Arizona och Texas är fyra av de 26 delstater som nu rapporterar fler smittade per dygn. ´Det är alldeles för många, risken är stor att pandemin håller på att bli okontrollbar´, säger en expert” (CNN den 24 juni). Som en följd av den snabba smittspridningen i särskilt södra och västra USA har de amerikanska myndigheterna tvingats införa nya restriktioner. Även i sydöstra Europa införs nya restriktioner sedan smittspridningen börjat öka. Viruset känner inga gränser och alla kan smittas. Men forskningen gjord i USA visar fattigdom och trångboddhet ökar smitt- och dödsrisken.

USA och Brasilien är de två länder med flest bekräftade smittade och döda. Under den senaste månaden tredubblades antalet bekräftade smittade i Latinamerika och Karibien – från 690 000 till över 2 miljoner, varav drygt 1 miljon i Brasilien. Hälsokrisen i kombination med den sociala och ekonomiska krisen som följt riskerar att skapa en ”hungerpandemi” i Latinamerika och Karibien larmade FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO den 16 juni; ”I Latinamerika hotar ett historiskt bakslag för kampen mot hungern. På ett par månader kan 15 års framsteg raderas ut.”. Viruset känner inga gränser och alla kan smittas. Men forskningen gjord i USA visar fattigdom och trångboddhet ökar smitt- och dödsrisken.

”I avsaknad av effektiva behandlingar eller ett allmänt tillgängligt vaccin räknar vi med att Amerika (Nord- och Sydamerika) under de kommande två åren kommer att drabbas av återkommande covid-19-utbrott”, varnade WHO den 24 juni.

Antalet svältande i världen kan bli 130 miljoner fler i år. Svälten sker trots ett överflöd av mat när de fattiga inte har råd att äta sig mätta. Nedstängningen, sönderslagna produktions- och leveranskedjor, prishöjningar och protektionism samt klimatförändringar risker sammantaget att skapa den värsta matkrisen på 50 år.

Coronapandemin utlöste en global ekonomisk kris som i många avseenden är värre än 1930-talets ekonomiska depression. Läget för den globala ekonomin har gått från dåligt till värre, sammanfattade den Internationella valutafonden (IMF) i sin senaste prognos som presenterades den 24 juni. Enligt IMF försvinner motsvarande 300 miljoner heltidsjobb i världen under andra kvartalet.

Till skillnad från de så kallade höginkomstländerna har de fattiga länderna ingen eller liten möjlighet att dämpa krisens verkningar med hjälp av massiva stimulans- och stödpaket. Till det ska läggas skuldkrisen. Medan räntorna tendera sjunka under noll i Väst har räntorna på de lån som imperialismen påtvingat de fattiga länderna (låg- och medelinkomstländerna) ökat med 3,5 procentenheter sedan februari. Skulderna kan inte betalas och ska inte betalas.

Coronakrisen är också en kris för nyliberalism och kapitalism som för allt fler avslöjas i all sin destruktivitet. Virusets ursprung är katastrofkapitalismens rovdrift på människor och djur, och virusets effekter förvärras dramatiskt av den nedskurna och privatiserade välfärden. Samtidigt pågår en global kapplöpning efter ett vaccin där forskningen i regel betalas av skattepengar men vinsterna får de privata läkemedelsbolagen.

– Läkemedel, diagnostisk och medicinsk utrustning som exempelvis respiratorer behandlas som handelsvaror – trots att de håller människor vid liv eller förhindrar att de blir sjuka. Även om en betydande del av den medicinska forskningen finansieras av offentliga medel är det i slutändan oftast den privata läkemedelsindustrin som säljer och distribuerar preparaten. På så vis betalar man som privatperson dubbelt för de läkemedel som tas fram, säger Jason Nickerson, läkare från Kanada, specialiserad på andningsvård, till Läkare Utan Gränsers hemsida den 22 juni.

I händerna på de privata läkemedelsbolagen och på en vinstdriven marknad kommer ett framtida vaccin inte bli tillgängligt för alla. Läkemedelsbolagen måste omedelbart förstatligas.

Talande är att mediebolaget Al-Jazeera nu har en serie programinslag på temat ”Kan kapitalismen överleva coronan?”. De är inte ensamma att resa den frågan.

Trots coronakrisen och alla de inskränkningar i demokratin som gjorts har kampen i många länder nått en ny höjdpunkt, inte minst i USA där kampen mot rasism och polisvåld gett avtryck världen runt.

I dagens kamp gror en ny politiska medvetenhet och antikapitalism. Men kapitalismen kommer inte att gå under av sig själv utan för att avskaffa det vinstdrivna systemet krävs en organiserad och medveten massrörelse med socialistiskt politik och program. Bygget av sådan massrörelse är mer brännande någonsin. En socialistisk värld är inte bara möjligt utan en akut nödvändighet för att säkra en framtidsutveckling som bestäms av människor i samverkan och i samklang med naturen.

 

Balansen på Jorden är viktig

Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett naturområde. Ekosystem kan vara stora och små, till exempel området kring en stubbe, en trädgård eller hela planeten jorden.

Djur, växter, svampar och mikroorganismer som lever tillsammans i ett ekosystem är alla beroende av varandra och påverkar varandra. Alla ekosystem behöver energi för att kunna fungera, och den stora energikällan är solen.

De gröna växterna har en viktig roll då de omvandlar solenergi till socker (glukos) som djuren kan använda som energikälla. I varje ekosystem finns även nedbrytare (asätare, svampar, bakterier). Energiflödet från solen till gröna växter och vidare till konsumenter (djur) och nedbrytare hänger ihop i näringskedjor. Ett ekosystem består av flera korta eller långa sådana kedjor som tillsammans bildar en näringsväv.

Det finns mycket som kan störa eller förstöra balansen i ett ekosystem, till exempel skogseld, miljöförstöring, förändringar i klimatet eller utrotning av en art. 

Kraftig påverkan på balansen kan innebära stora förändringar i naturen som även kan ändra klimatet. Dels minskad växtlighet, som kan bero på ökad mängd skadeinsekter, dels minskad mängd liv i haven vilket påverkar en ökad mängd koldioxid i atmosfären, haven fungerar som ett enormt reningsverk där plankton och andra mindre djur förvandlar koldioxid till syre. Men den balansen är påväg att minska allt mer på grund av att haven blir allt varmare, även en försurning dödar mängder av microrganismer, som är en viktig del i balansen. Till det kommer även vår del av avfall och gifter som dumpas i haven och den ökande mängden av plaster som blir allt mer i våra världshav. Även detta påverkar hälsan som bidrar till genetiska störningar hos växter och djur, även en hel del dödsfall inträffar.  Det hjälper till att påverkar och öka oron i balansen och därmed även klimatet.

Alla pratar om växthuseffekten, men vad betyder det egentligen? Solens värme stängs in i jordens atmosfär av växthusgaser som vattenånga, koldioxid, metan, lustgas, ozon och klorfluorkarboner.

Utan det skulle jorden vara betydlig kallare än den är idag. Men det är livsviktig med en bra balans. För mycket är lika illa som för lite. Under det senaste tiden har människor producerade stora mängder växthusgaser, särskilt koldioxid och metan, och det har stört balansen. Om det fortsättas blir det katastrofrisk. Jordens atmosfär håller mer och mer på att bli varm, liksom ett inglasat växthus på en solig dag. Till sista blir det för mycket och växterna skadas. Det är det man menar när man diskuterar växthuseffekten. I kontrast till vattenånga stannar många växthusgaser kvar i atmosfären under många år. Koldioxid (CO2) och Metan (CH4) är de två växthusgaserna som orsakar störst bekymmer. Koldioxid har den största miljöpåverkan eftersom det släpps ut i sådana stora mängder. Varje gång man bränner fossila bränslen släpps även koldioxid ut. Metan släpps ut av kolbrytning och naturgas raffinering men också av boskap och deponier. När det gäller att hålla solens värme anser vissa forskare att metan är ännu värre än koldioxid eftersom metan håller solens värme ännu mer effektivt än koldioxid. Plus atmosfärisk metan sönderfaller till koldioxid.

Varifrån kommer det? Vanliga transportmedel som flygplan och lastbilar använder fossila bränslen samtidigt som även många kraftverk är storförbrukare av just fossila bränslen. Kol och naturgas är också fossila bränslen. Turism med dess åtföljande resande står för en hel del utsläpp. Mycket plast tillverkas av fossila bränslen. Och när solen skiner direkt på vissa typer av plast, avger plasten metan. För övrigt står ansvarslösa skogsavverkningar för stora CO2 utsläpp. I flera fall avverkar man skogen fortare än nya träd växer och i många delar av världen är det bara avverkningar som pågår och väldigt lite plantering av nya träd. Detta är beklagligt, eftersom skogar kan hålla en stor mängd koldioxid.

När det gäller växthusgas utsläpp inom jordbruket är det ofta boskap, särskild nötboskap, som påpekas som miljöbovar. Men metan från risodling och övergödsling av åkrar står för en hel del också. Och många moderna jordbruksmaskiner, såsom traktorer, körs på fossila bränslen. Vulkaner producerar också CO2 som en naturlig del av jordens koldioxid cykel. Detta var inte ett problem förrän människor släppte koldioxid i atmosfären i mycket större mängder än vad som produceras av jordens naturliga kretslopp.

Inverkan av växthuseffekten. Samtidig som globala medeltemperaturen ökar blir värmeböljor allt vanligare. Och, eftersom klimatförändringar blir mer extrema, kan redan torra områden förvandlas till öknar. Om torkan leder till missväxt kommer människor i framtiden allt oftare inte ha tillräckligt med mat. Bristfällig tillgång till mat och rent vatten kommer att leda till konflikter, våld och nya flyktingsvågor.

Effekter av växthuseffekten. Smältning av stora ismassor, som glaciärer och istäcken, leder redan till ökande havsnivån. En höjning av globala havsnivån från ungefär 26-55 cm till ungefär 45-86 cm väntas vid året 2100. När jorden uppvärms blir havet allt varmare, detta innebär större frekvenser av möten med kalluft och varmluft, vilket kan påverka uppkomsten av kraftigare vindar som också kan leda till större och kraftigare orkaner. Extremväder i allmänt blir allt vanliga. Om mänskligheten inte drastiskt minskar utsläppet av växthusgaser inom en snar framtid, kommer framtida generationer att se fram emot en dyster framtid.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Oljejättar satsar miljoner för att mörka klimathotet. ETC Nyheter

Chefer och beslutsfattare på amerikanska och europeiska oljebolag har under flera årtionden varit medvetna om att utsläpp av koldioxid orsakar den globala uppvärmningen. Samtidigt har de satsat miljoner på desinformationskampanjer och sponsrat forskare som förnekar klimathotet, enligt en rapport.

Trots klimathotet – fossila subventioner för miljarder, Sveriges Natur 17 Juni 2019
En växande andel av den globala ekonomin läggs på fossila subventioner, enligt internationella valutafonden, IMF. Men det är inte frånvaron av en ordentlig prissättning på växthusgasutsläppen som är största boven, utan IMF pekar istället ut luftförorenarna.

Uppskattningsvis 6,5 procent av den globala ekonomin, eller 5,2 biljoner US-dollar – lades 2017 på subventioner till fossila energislag. Det menar långivaren och samarbetsorganisationen IMF, Internationella valutafonden, i sin senaste granskning. Andelen har också växt, och ökat från 6,3 procent 2015.

– Siffrorna är nästan förbluffande, sa IMF:s ledare Christine Lagarde i samband med att rapporten lades fram.

Luftföroreningar i fokus
Effekterna är omfattande. Om de fossila energislagen hade prissatts effektivt hade de globala statsinkomsterna ökat med 3,8 procent. Samtidigt hade växthusgasutsläppen minskat med 28 procent och dödsfallen till följd av luftföroreningar minskat 55 procent, menar rapportförfattarna.
Till skillnad från flera andra granskningar av fossilsubventioner lyfter IMF därmed fram en mer oväntad kostnad som den stora subventionen i sammanhanget – luftföroreningarna.

Det förklaras av att valutafonden inte bara kollar på direkta subventioner som exempelvis sänker kostnaderna för bensin och diesel vid macken i många länder. IMF väljer också att peka ut de kostnader som uppkommer genom att ingen som använder de fossila energislagen betalar för de skador som användningen av bränslena bidrar till.
Genom att belysa detta menar statsvetaren Jakob Skovgaard, som studerar energisubventionspolitik på Lunds universitet, att det också blir enklare att motivera varför en subvention bör fasas ut.

–När det förs fram argument om vikten av att fasa ut subventionerna eller beskatta fossila bränslen på grund av klimatskäl, bemöts de ofta med att de ändå bidrar till en så liten del av de globala utsläppen. Här är det en direkt påverkan som pekas ut, säger Jakob Skovgaard.

LÄS MER: Så kan fossila subventioner fasas ut

Förespråkar koldioxidskatter eller utsläppshandel
IMF trycker därför inte bara på att direkta subventioner ska fasas ut, utan förespråkar också att utsläppseffekterna prissätts tydligare, såsom att regeringar bör införa koldioxidskatter eller utsläppshandel.

Men samtidigt innebär IMF:s metod att peka ut subventioner att reformer som skett för att fasa ut de mer direkta subventionerna inte sticker ut lika mycket.
Studeras dessa direkt så ser det faktiskt ut att ske en utfasning vid första anblick. Det är dock, som Jakob Skovgaards forskning tidigare visat, inte miljöargument som dominerar när subventionerna minskas.

– Det beror ofta på att det skett reformer där man mer riktar stöden till de som behöver dem, men det beror också på att världsmarknadspriset har sjunkit på olja och gas. Det har gjort att kostnaderna för att exempelvis sänka priset på bränslen har minskat, säger Jakob Skovgaard.

Tryck på att fasa ut subventionerna
Det politiska trycket på att fasa ut subventionerna ökar ständigt i flera sammanhang. FN:s generalsekreterare António Guterres är en av de globala ledare som mest ihärdigt försöker driva på en utfasning.

– Skattebetalares pengar ska inte användas till att förstärka orkaner, sprida torka och värmeböljor, bleka koraller eller smälta glaciärer, sa Guterres bland annat när han besökte Nya Zeeland tidigare i maj.

IMF själva ställer dock inte krav på att subventioner ska fasas ut när de står som långivare till behövande regeringar. Men de uppmuntrar till en utfasning i samband med långivandet, vilket bland annat varit framgångsrikt i Indonesien, säger Jakob Skovgaard.

Det är inte heller hos IMF-lånsmottagarna som de största subventionerna sker. Istället är det i Kina, USA, Ryssland, följt av EU och Indien som de återfinns. Det är också hos de mer framträdande ekonomierna som de tydligaste åttagandena för att fasa ut subventionerna återkommer.

G20-länderna löften att fasa ut subventioner hänger löst
G20-länderna har lovat att fasa ut ”ineffektiva” subventioner, och G7-länderna har lovat att fasa ut alla fossilsubventioner till 2025. Men samarbetena kritiseras ofta för att inte vara på väg att leva upp till sina löften. Vid en första anblick ser det också ut som att det är fallet. Det sker dock vissa framsteg. Bland annat har nära hälften av G20-länderna gått med på att få deras subventionspolitik genomlyst, och i april presenterades bland annat resultaten för Indonesien och Italien.

– Reformer har också skett på senare år i Saudiarabien, säger Jakob Skovgaard.

Huruvida målsättningarna kommer att nås råder det olika bud kring. Vid IMF hoppas ledaren Christine Lagarde och finanschefen Vitor Gaspar i en kommentar att fler kommer att följa efter de som tagit de första stegen till att fasa ut subventionerna.
– Vi är fortsatt optimistiska till att goda exempel kommer att fortsätta växa fram och frodas så att fler följer efter.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jetström bakom extremväder. Forskning & Framsteg 2020 05 14
Vad är orsaken till jetströmmarna i atmosfären?
Jetströmmarna är smala band av snabba vindar som rör sig från väster till öster på cirka 11 kilometers höjd i atmosfären. De har stor betydelse för vädret vid marken. Strömmarna alstras av mötet mellan olika luftmassor och det finns två jetströmmar per halvklot – de polära vid ca 60° och de subtropiska vid ca 30° nordlig respektive sydlig latitud. I Sverige påverkas vi främst av den nordliga polära jetströmmen, som uppstår i mötet mellan kall luft från Arktis och varm luft söderifrån.

Jetströmmarna är inte raka utan slingrar sig fram i vågor eller bågar. Deras hastighet och vågornas längd beror på temperaturskillnaden mellan luftmassorna: Ju större kontrast desto högre fart, kortare vågor och mer omväxlande väder på marken. Omvänt leder mindre temperaturskillnad till långsammare jetström, längre vågor och stabilt väder under längre perioder.

När en jetström låser sig länge i ett läge kan det ge upphov till extremväder, som svår torka under sommaren och rejäla köldknäppar under vintern. Ett exempel är sommaren 2018, då jetströmmen orsakade ett stationärt högtryck som blockerade och styrde bort lågtryck och tillät varma luftmassor från söder att nå in över Sverige. Det ledde till extrema temperaturer, torka och svåra skogsbränder. När jorden blir varmare minskar kontrasten mellan polära och tropiska luftmassor så att jetströmmarna blir långsammare och får längre, mer trögrörliga vågor. Vi kan alltså förvänta oss mer extremväder i framtiden.

/Hans Linderholm, professor i naturgeografi, Göteborgs universitet

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Klimatförändringar inte enda hotet mot våra växter. Forskning.se 2020 02 17
Stockholms universitet. Artikel från Stockholms universitetÄmne: Miljö & klimat, Natur & teknik
För att bevara växt- och djurarter måste man inte bara ta hänsyn till de direkta effekterna av klimatförändringar utan också andra viktiga miljöfaktorer. Det kan vara förändringar i jordbruk och skogsbruk liksom indirekta effekter av klimatförändringar som ökad brandrisk.

– Vi bör definitivt ta klimatfrågan på största allvar, men när det gäller biologisk mångfald finns det andra hot som är minst lika viktiga att tänka på, säger Johan Ehrlén, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholm universitet.

En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har undersökt många olika typer av växter: träd, buskar, örter och gräs från hela världen. Syftet var att ta reda på vilka miljöfaktorer som har störst påverkan på antalet växter och deras utbredning i landskapet. Forskarna studerade bland annat effekter av klimat, pollinatörer, växtätare, konkurrens, orkaner, översvämningar och bränder.

Stort fokus på klimatpåverkan
– Vi såg att effekterna av bränder på växtpopulationer är större än de direkta effekterna av klimatvariationer. Att fler bränder förekommer är dock delvis en indirekt effekt av ett förändrat klimat. Vi måste därför börja titta på de indirekta effekterna av klimatet också, säger Johan Ehrlén.

Klimatpåverkan är just nu ofta i fokus för forskningen om hur växters utbredning och antal förändras. Det finns två skäl. Det ena är att klimatdata finns lätt tillgängligt i form av klimatkartor, vilket gör det enkelt att arbeta med – varje forskare behöver inte själv samla in alla data. Det andra skälet är att människor överlag är oroade över klimatförändringarna.

– Det finns många åsikter om vilka miljöfaktorer som är viktiga för att arter ska överleva och spridas, men i själva verket har vi mycket lite kvantitativ information om detta. Vi ville i den här studien gå från att bara ha åsikter till att ta reda på hur mycket vi faktiskt vet, säger Johan Ehrlén.

Förändrad markanvändning också viktigt
I Sverige, liksom i andra delar i världen, är hur vi använder marken sannolikt viktigare för den biologiska mångfalden än klimatet. Ett av de största hoten hos oss är det intensifierade skogsbruket. Det gör att träden i skogarna blir mer jämngamla och av en och samma art. Det blir också mindre gammelskog. Allt detta leder till mindre biologisk mångfald. Ett annat stort bekymmer är förändringar i jordbruket som lett till mer homogena landskap och allt mindre områden som kan fungera som hem för många olika arter.

Johan Ehrlén betonar att studien endast har undersökt små och måttliga effekter av mänsklig markanvändning:

– Om vi hade inkluderat vad som händer när du tar bort växter helt, som när du tar bort en hel skog eller bygger vägar, skulle människans effekt bli ännu större, säger Johan Ehrlén.

Vetenskaplig artikel:
Biotic and anthropogenic forces rival climatic/abiotic factors in determining global plant population growth and fitness Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS)

Kontakt:
Johan Ehrlén, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) och Bolin Center For Climate Research vid Stockholms universitet, johan.ehrlen@su.se

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ökat kvävenedfall påverkar näringstillgången för växtplankton i sjöar. Umeå universitet 6 november, 2009 Naturvetenskap
I dag är halterna av kväve i atmosfären påtagligt förhöjda jämfört med för 50-100 år sedan, bland annat genom ökad tillförsel från jordbruk och biltrafik. Kvävet kan transporteras långa sträckor i atmosfären och leda till ett ökat nedfall över stora delar av jordklotet.
– Hittills har konsekvenserna av en ökad kvävetillförsel via nedfall till sjöar beaktats i mycket liten utsträckning. Våra resultat visar dock att kvävenedfallet har stor betydelse, säger Ann-Kristin Bergström, docent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, som tillsammans med Mats Jansson, professor vid samma institution, samt forskare vid Arizona State University, Colorado State University i USA, och Oslo universitet i Norge genomfört de studier som nu publiceras i Science.

Artikeln baseras på data från mer än 2000 sjöar i Sverige, Norge och Nordamerika belägna i områden med både lågt och högt kvävenedfall. Dessutom har experiment utförts i ett 90-tal av dessa sjöar för att bedöma hur kvävenedfallet påverkar växtplankton. Resultaten visar att sjöar belägna i områden med högt kvävenedfall har förhöjda halter av kväve jämfört med sjöar belägna i områden med lågt kvävenedfall. Förhöjt kvävenedfall förändrar därför balansen mellan de två ämnena, kväve och fosfor, vars tillgång styr växtplanktons tillväxt i sjöar. I samtliga regioner var resultaten av experimenten kopplade till mängdförhållandet mellan kväve och fosfor i sjöarna. I områden med lågt kvävenedfall var växtplanktons tillväxt främst begränsad av kvävebrist, medan växtplanktons tillväxt i regioner med högt kvävenedfall, främst var begränsad av brist på fosfor.

De nya resultaten utmanar en vedertagen ”sanning” inom sötvattensforskningen – att växtplanktons tillväxt i sjöar begränsas av brist på fosfor.
– Fosforbegränsad växtplanktontillväxt bör snarare betraktas som ett tillstånd som upstått i sjöar på på grund av att vi människor under det senaste århundradet radikalt ökat kvävetillförseln, inte minst via atmosfären, berättar Ann-Kristin Bergström.
Umeåforskarna har i tidigare publicerade studier också visat att den ökade kvävetillförseln via nedfall har medfört ökad biomassa av växtplankton, så kallad eutrofiering, i många sjöar i Sverige, övriga Europa och Nordamerika. Andra ekologiska effekter som kan förväntas är förändrad artsammansättning hos växtplankton genom att arter med hög förmåga att ta upp fosfor särskilt gynnas i sjöar som belastas med högt kvävenedfall.
–Fosforbegränsade växtplankton har även lägre födokvalitet för djurplankton, vilket i sin tur kan leda till produktionsförändringar på högre nivåer i näringskedjan, förklarar Ann-Kristin Bergström.

Under de närmaste årtiondena förväntas den globala transporten av atmosfärskväve att öka.
– Det finns därför risk att sjöar som idag är belägna i glesbebyggda områden med relativt låg kvävenedfall kommer att påverkas i framtiden, framhåller Ann-Kristin Bergström.

Hjälp oss att utveckla denna webbsida, mycket behövs för att hela tiden vara aktuell och det kostar pengar, Swisha oss via 0703 829292, din hjälp är mycket viktigt! Stöd oss med 50:- kr eller mer.