Varför förekommer det ett klimathot?

Växthuseffekten är egentligen ett samlingsbegrepp av många miljö och klimathot, dels klimatförändringar och vädereffekter under en längre tidsperiod.  Utsläppen ökar, detta medför att en större del av värmen stannar kvar i atmosfären och reflekterar ner mot jordens yta. Det är en av många olika delar som påverkar den globala uppvärmningen, dels våra utsläpp av koldioxid, metan och lustgas. Men även vattenångan från industriellt jordbruk påverkar. Haven renar atmosfären, men bara till en viss nivå, samtidigt tar även haven skada vid allt för hög uppvärmning och detta medför även försurning, vilket drabbar havslivet negativt. Skogsbränder och vulkanutbrott ökar även det föroreningarna i atmosfären som kan ändrar klimatet. Regnskogar renar koldioxid men de avverkas i snabb takt. Luftföroreningar ökar på mängden av moln, tack vare att fukt binder sig till mindre partiklar, vilket bildar och utökar molntäcken. 

Allt vad klimatförändringarna angår härrör från mänskliga aktiviteter, vi kan inte förneka vårt ansvar och vår delaktighet till de händelser som sker. Hur positiv jag än vill vara så måste jag i slutändan se till fakta, vad händer runt omkring mig? Drar människor lärdom och lyssnar de? Finns det en insikt och framförallt en vilja till förändring inför det hot vi alla står inför? Som ni ser blir det många frågetecken, men väldigt få positiva svar. Missar jag det kraftfulla gensvaret som är så nödvändigt för att vi skall undvika ett upptrappat läge som kan bli en fara för allt levande. Jag möter bara tystnad och en smärtsam likgiltighet.

För inte så länge sedan var jag i telefonkontakt med en ung manlig medarbetare på Microsoft, under samtalet frågade han vad jag arbetade med, jag svarade att jag skriver artiklar som handlar om klimathotet. Då svarade han spontant, - att det blir nog ett problem för människor är allt för giriga för att få till en förändring när det gäller klimatet. Jag svarade då om det är något de pratade om på deras jobb? Han svarade att det finns en oro bland många anställda.

Det kom som en positiv händelse, att vissa människor är medvetna om hur allt hänger ihop, då jag under en längre tid tillbaka, skrivit att ett av huvudproblemet är den allt växande girigheten, som mynnar ut i pengabegär, likgiltighet, maktbegär, materialism, egoism, omåttlighet och överdriven självsäkerhet mm. Men med få andelar av medkänsla eller empati för andra, inte minst för djuren och naturen. Här är prioriteringen runt jaget och de närmaste. Vilket är ett stort grundläggande problem när man skall försöka lösa de så aktuella klimathoten, där just empati, engagemang, vilja och medkänsla är en grundförutsättning för att vi skall bli mer aktiva. Insikten och intresset saknas, men de kommer ändå bli delaktiga, om de vill eller inte, växthuseffekten tar ingen hänsyn.

Även om det finns eldsjälar så är de allt för få för att göra någon skillnad. En växande positiv naivitet om att allt ordnar sig, ger dem en falsk trygghet och förlamar samhället till viktiga beslut som behövs.  Som jag hela tiden upprepar: Tid är inget vi har! Vi är redan sent ute och tiden arbetar ständigt emot oss. Dag för dag ökar upptrappningen av klimathoten, utan några insatser. Vi leker med vår egen existens och sätter livet på spel för allt levande. Människan är destruktiv, vilket medför att vi är det största hotet mot allt som lever på jorden. Just nu har vi förlorat kontrollen och inga aktiviteter är igång för att hindra detta.

Har du inte börjat undra över de ökade kraftiga vindarna, ökad mängd mellan milda vintrar med kalmark som medför snöfattiga vintrar, långa regnperioder, längre molnperioder, ökade mängd stora skogsbränder världen runt, nya värmerekord globalt, nyheter om djur som minskar i mängd och far illa i ett förändrat klimat, rapporter över kraftiga oväder som blir allt fler globalt...?  Detta är bara början.

Hans Vielhauer, 

Borås Djurambulans/Klimathotet

hans.vielhauer@klimathotet.net

Klimatet ett Växande Problem Globalt

Klimatet slår hårt mot Arktis och Haven

Nya rapportens chocksiffror: Klimathotet slår hårt mot Arktis. GREENPEACE Fanny Jönsson 2019 12 04

Det blåa COP har somliga kallat årets klimattoppmöte. Och det är inte konstigt. Efter specialrapporten om hav och istäcken som IPCC släppte tidigare i år var en sak framträdande: Klimatkrisen är en havskris.
– Om vi inte skyddar haven så hotar vi vår egen överlevnad, säger Dima Litvinov, talesperson för havsfrågor på Greenpeace i Sverige.

Enligt rapporten In Hot Water: The Climate Crisis and the Urgent Need for Ocean Protection som släpps idag, varnar författarna om att klimatförändringarnas effekter på våra hav innebär stora förändringar och påföljder för den biologiska mångfalden och mänskligheten i stort. Greenpeace-rapporten slår fast att konsekvenserna av klimatkrisen stör redan en rad marina ekosystems funktioner världen över och orsakar uppvärmning, stigande havsnivåer, havsförsurning och syrebrist.

– Haven värms upp, expanderar, och den grundläggande kemin i havet förändras i och med den globala upphettningen. Krisen i haven är inte något som händer någon annanstans, det händer här och det händer nu. Haven är själva grunden för människors överlevnad. De ger oss inte bara mat, de ger oss också vartannat andetag vi andas. Om vi inte skyddar haven så hotar vi vår egen överlevnad, säger Dima Litvinov, ansvarig för havsfrågor på Greenpeace i Sverige.

Rapporten lyfter fram några specifika marina ekosystem som idag är i frontlinjen för klimatkrisens. Författarna pekar även ut prioriterade områden som bör skyddas inom ett globalt nätverk av marina reservat. Områden som benämns är bland annat Antarktis, hotspots för valbestånd, korallrev, mangroveskogar, sjögräsängar och djuphaven, vilka rapporten menar ska fortsätta hållas ostörda från gruvdrift till havs.

Den arktiska regionen benämns även som ett extra utsatt ekosystem. Redan idag är Arktis två till tre grader varmare än mellan 1982 – 2010. Mellan 1970 – 2017 har sommarisen minskat med 50 procent. Regionen förväntas också bli en plats där de västliga vindarna ökar, där havet kommer fortsätta värmas upp vilket inte bara minskar istäcket och leder till havsförsurning, utan även kan påverka produktionen av alger i området som kan ge effekter på hela det arktiska ekosystemet.

– Det är effekter som slutligen påverkar oss som bor här på norra halvklotet. Om inte detta är en tillräcklig signal till länder i den arktiska regionen att det är bråttom att skydda haven, så vet jag inte vad mer som behövs. Jag förväntar mig även att frågan om havsskydd kommer bli stärkt under pågående klimattoppmöte, säger Dima Litvinov.

Genom att skydda minst 30 procent av haven genom ett nätverk av marina reservat kan ekosystemen bygga upp sin motståndskraft mot de snabba konsekvenser som kommer till följd av den accelererande klimatkrisen. Livskraftiga hav bidrar till att motverka den globala upphettningen genom att binda mer kol från atmosfären till havsbotten.

– Vetenskapen är inte en debatt, utan bör ses som en kompass för politiska beslut! Världens regeringar behöver kraftfullt minska användningen av fossila bränslen och samtidigt skapa ett globalt nätverk av marina reservat. Detta behöver även Sveriges utrikesminister Ann Linde stå upp för. Med tanke på den pågående krisen i haven är det konstigt att den svenska regeringen ännu inte adresserat behovet av att skapa ett starkt havsavtal, avslutar Dima Litvinov.

Framtidens faror med Växthuseffekten

Jordens Axel

Jordens snurr ändras när isarna smälter. Forskning & Framsteg 2017

Hur kommer jordens rotation och jordaxelns lutning att påverkas om havsnivån höjs på grund av klimatförändringar? Vi skulle väl få en helt annorlunda fördelning av jordens massa, eftersom andelarna land och vatten är olika på norra och södra halvklotet?

Jordaxelns lutning mot solen, som är cirka 23,4°, påverkas inte av massförflyttningar. Däremot ändras dess läge i jordklotet, det vill säga polernas position på jordytan. När en obalans uppstår förändras jordens rotation för att återställa symmetrin i massfördelningen. På jordytan uppfattar vi detta som att polerna flyttar sig – men egentligen är det jordklotet som ruckas, medan jordaxeln behåller sin lutning i rymden.

Relativt jordytan rör sig nordpolen cirka tio centimeter per år. Under många decennier har det skett i riktning mot östra Kanada, men sedan drygt tio år rör sig nordpolen i stället mot Finland. Huvudorsaken till polernas rörelse i dag är en kombination av landhöjningen och den pågående isavsmältningen, som har accelererat under de senaste 20 åren.

Smältvattnet fyller på världshaven, men var massan till slut hamnar beror på en rad faktorer. Att förutsäga hur fortsatta klimatförändringar kan påverka jordaxeln är därför svårt. Problem som komplicerar uträkningen är bland annat att jorden är elastisk och deformeras under en ökad last, att denna deformering sker successivt, att ekvatorbuken kommer att förändras samt att stora massor – som inlandsisar och hav – har så betydande egen gravitation att även det påverkar utfallet. Dessutom spelar kontinenternas vattenutbyte med haven – netto av nederbörd och avrinning – en överraskande stor roll.

Vad gäller frågan om rotationshastighet är läget snarlikt. Vi kan visserligen vänta oss att ökad avsmältning kommer att inverka på jordens rotation. Men komplexa processer i jordens inre, i form av växelverkan mellan manteln och den flytande kärnan, har större och en hittills helt överskuggande betydelse.

/Hans-Georg Scherneck, forskare vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers

Faran med ökade Vulkanutbrott

Varmare klimat kan öka risken för fler våldsamma vulkanutbrott på Island

Det finns över 30 aktiva vulkaner på Island. Hittills har landets glaciärer någorlunda tyglat deras kraft. Men klimatförändringen kan ändra på det. Svenska YLE 2017

Var man än rör sig på Island påminns man om den aktivitet som pågår i jordens innandöme. Det bubblar och ryker och de karga, vindpinade lavafälten breder ut sig. Island är ett av de ställen på jorden som värms upp snabbast på grund av klimatförändringen. Och på grund av det varmare klimatet minskar glaciärerna.

Kring elva miljarder ton is smälter varje år. Det betyder att trycket på jordskorpan minskar och landet höjs. Det säger Freysteinn Sigmundsson, geofysiker vid Islands universitet.

- Vi kan se att hela Island höjer sig. Landet höjer sig med mer än tre centimeter per år. Processen är mycket snabb. Det här orsakar stressförändringar i jorden och leder till att mer magma bildas. Landhöjningen på Island är snabbare än någon annanstans i världen. Och takten ökar.

Och ju mindre tryck som håller magman kvar under jord, desto lättare blir det för magman att tränga upp till jordytan. Det är alltså möjligt att vi i framtiden ser fler våldsamma vulkanutbrott.

Sambandet smältande is mer vulkanisk aktivitet ännu osäkert. Forskarna kan ändå inte med hundra procents säkerhet säga att det här verkligen kommer att hända. Men det finns tecken på det, säger Freysteinn Sigmundsson.

- Vi hade en episod år 2007 norr om glaciären Vatnajökull. Vi tror att magmans rutt påverkades av att glaciären drar sig tillbaka. Enligt Freysteinn Sigmundsson kan man se på vad som hände på Island i slutet av den senaste istiden för 10 000 år sedan, när Island var helt täckt av is.

När isen smälte var landhöjningen mycket snabb och det bildades mycket magma. Mycket mer än normalt. Så enligt Freysteinn Sigmundsson väntar sig forskarna något liknande under de kommande årtiondena.

Förändringarna i trycket på jordskropan kan också få kontinentalplattorna att flytta sig så att de kolliderar på ett annat sätt än tidigare.

Det kan klämma ihop fickor med magma och orsaka ännu fler utbrott. Askmoln kan ställa till det i Europa. Och det är inte bara islänningarna som drabbas om den vulkaniska aktiviteten ökar. Vi har tidigare sett vad ett vulkanutbrott på Island kan åstadkomma. I april år 2010 orsakade vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott kaos i den europeiska flygtrafiken när ett askmoln tvingade tiotals länder att stänga sina luftrum.

Hundratals människor som bor nära vulkanen måste evakueras flera gånger under utbrottet. Jordbrukaren Guðný Valberg var en av dem.

Läkare Varnar inför Klimathoten. Läkarna på bilden har inget med artikeln att göra.

Läkare varnar för klimathotet. Läkartidningen beskriver år 2018

Sjukvården måste lära sig att ta hand om klimateffekterna, vilket året 2018 sommarmånader är ett tydligt exempel på. Det menar Gösta Alfvén i föreningen Läkare för miljön. Han hävdar att läkarkåren behöver öka sitt engagemang i det förebyggande arbetet mot 2000-talets största hälsofråga - den tilltagande växthuseffekten.
– Den gångna Sommaren 2018 har varit ett uttryck för det som vi i Läkare för miljön i seminarier och artiklar varnat för i snart tjugo år. Den pågående klimatförändringen kommer att utgöra ett stigande hot mot människors och särskilt barns hälsa, säger Gösta Alfvén.

Han är pediatriker, docent och adjungerad i styrelsen för »Läkare för miljön«. Gösta Alfvén är även huvudförfattare till en artikel han skrivit tillsammans med Läkarförbundets klimatgrupp, en artikel som utgivits av Naturvårdsverket och handlar om hur barns hälsa påverkas av klimatförändringarna.

Där tar de just upp hur barn är en utsatt grupp när klimatet förändras.

– Barn är en särskilt sårbar grupp, både fysiskt och psykiskt. Tittar vi på ett tvärsnitt är det ju barnen i tredje världen som är de mest sårbara. I dag är hälsoeffekterna inte så dramatiska för barn i Sverige. Men vi måste ju titta framåt också. Det kommer en dag med mer kraftiga effekter även i Sverige.

Som exempel nämner han barn med astma. Dessutom kommer pollensäsongerna att bli längre. Klimatförändringarna ökar också risken för infektionssjukdomar, något barn är extra känsliga för.

Sommaren 2018 gav vården utmaningar med exempelvis översvämningar på sjukhus, utslagna kylsystem mitt i värmeböljan och fukt som lett till inställda operationer. Det är sådant vården måste förbereda sig för, säger Gösta Alfvén.

– Det är också viktigt att sjukvården bygger upp ett system med god kontakt med SMHI, så vi vet när värmeböljorna kommer och ställer in oss på att ge vätska och svala rum.

Men i grunden är det viktigt att verka för att minska utsläppen av växthusgaser, menar han. Där ser Gösta Alfvén ett ansvar för många instanser i samhället och ger två exempel: Det vore till exempel bra om medierna slutade locka till stora utsläpp med stora annonser om bilar och flygresor. Och tydliggör de utsläpp som orsakas i samband med olika evenemang som till exempel fotbolls-VM i Ryssland.

Även läkarkåren har ett ansvar.

– Där har vi en jätteuppgift som vi inte alls har tagit oss an. Läkare för miljön finns. Men det är 300 medlemmar i en yrkeskår med 50 000 människor. Jag är lite besviken på att en yrkeskår som kan så mycket biologi och vet så mycket om hälsa, inte engagerar sig det största hälsoproblemet vi står inför. Där skulle jag vilja se ett uppvaknande. Det är en fråga om läkarplikt.

Balansen är viktig för att allt skall kunna fungera

Varför varierar klimatet? och Jordens balans håller på att rubbas. Från SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, 2019 och SVT Nyheter

Jordens balans har rubbats. SVT Nyheter

I tiotusentals år har Jorden varit relativt stabil, men nu menar forskaren Johan Rockström att det kan gå riktigt illa för mänskligheten om vi kör på i samma hjulspår. Johan Rockström är en av huvudförfattarna till den nya forskningen som publiceras i morgon:

-Vi har inte tidigare haft insikt om att planeten Jorden i sin helhet riskerar att röra sig i en icke önskvärd riktning, säger Johan Rockström.

Tre av nio gränsvärden har överskridits
Syftet med artikeln är att identifiera gränsvärden inom vilka vi måste hålla oss för att jorden ska orka parera för vårt sätt att leva. Gränsvärden inom nio olika områden har identifierats och enligt forskarna har tre av dom redan passerats:

1. Utsläpp av växthusgaser
2. Övergödning
3. Förlust av biologisk mångfald

Tre andra områden ligger i riskzonen; vattenresurserna, markanvändningen och försurningen av haven. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

De klimatförändringar som vi ser idag är främst kopplade till de stigande koncentrationerna av växthusgaser från människans aktiviteter. Men klimatet har varierat även före människans intåg på jorden.

Det finns en rad naturliga processer och fenomen som påverkar klimatet på olika tidsskalor. Medan vissa naturliga processer är snabba och kan påverka klimatet från ett år till ett annat, sker andra mycket långsamt och leder till att klimatet påverkas i en viss riktning under miljontals år.

Cykliska variationer över tusentals år
Under de senaste 2,6 miljoner åren – den tid vi kallar kvartärtiden – har klimatet successivt blivit kallare. Detta beror bland annat på att världsdelarnas läge i förhållande till polerna har förskjutits, vilket är en effekt av den ständigt pågående kontinentaldriften. Det har gjort att värmeutbytet från varma till kalla breddgrader blivit allt sämre. Antarktis har till exempel hamnat i ett isolerat läge mitt över sydpolen, något som lett till att denna kontinent i stor utsträckning täckts av inlandsis.

Det finns också ett samband mellan klimatets svängningar under kvartärtiden och variationer i jordklotets läge i förhållande till solen. Jordaxelns lutning och formen på jordklotets bana runt solen ändrar sig med en regelbundenhet på många tusen år. Detta leder till långsamma förändringar i solinstrålningen och säsongsvariationerna på jorden. Denna förskjutning i balansen av solenergin som når jorden påverkar klimatet. Undersökningarna av sediment från oceanernas botten visar att jordens temperatur under kvartärtiden har varierat i takt med dessa förändringar av jordbanan. Variationerna kallas Milankovich-cykler och sker med en periodicitet på ungefär 500 000 år, 100 000 år, 40 000 år och 20 000 år.

En effekt av detta är till exempel istiderna, som har inletts när norra halvklotet får en låg solinstrålning under sommarhalvåret. Förändringarna av solinstrålningen är dock så små att de inte ensamma kan förklara den stora och snabba sänkning av temperaturen som kännetecknar inledandet av en istid. Utöver solinstrålningen finns det dessutom olika så kallade feedbackeffekter som påverkar klimatet indirekt. När olika delar av de globala vädersystemen påverkas av variationer i solinstrålningen, kan det leda till att utbytet av värme från varmare till kallare breddgrader förändras. Detta skulle för vår del kunna leda till att den varma Golfströmmen inte längre når våra breddgrader, och att temperaturen i Europa skulle sjunka drastiskt.

Återkopplingsmekanismer
Klimatsystemet påverkas av återkopplingsmekanismer som antingen förstärker eller försvagar effekten av en process. Ett exempel är kopplat till hur markytan antingen reflekterar eller absorberar solens strålar. Markytan har olika förmåga att reflektera ljuset beroende på om den täcks av snö, vegetation, jord, åkermark osv. Eftersom snö i stor utsträckning reflekterar bort solens strålar, leder ett permanent snötäcke ibland till att temperaturen sjunker ytterligare. En snötäckt yta kan alltså fungera som en förstärkande effekt som leder till ett allt kallare klimat. Ett kallare klimat gör dessutom att sommarens värme inte förmår smälta bort vinterns snö. Den snö som varje år ackumulerar packas med tiden ihop till is som långsamt börjar röra sig när den nått stor mäktighet. På detta sätt kan en inlandsis bildas.

En mekanism som har en positiv återkoppling på den globala uppvärmningen är avdunstningen av vattenånga. I en varmare värld avdunstar alltmer vatten, vilket leder till högre koncentrationer av vattenånga i atmosfären. Då vattenånga är en kraftfull växthusgas leder detta till ökad uppvärmning av atmosfären. Avdunstningen stiger därför ytterligare, och så vidare.

Partiklar i atmosfären
Koncentrationen av partiklar i atmosfären har stor inverkan på klimatet. De kan ha antingen en uppvärmande eller avkylande effekt beroende på vad partikeln består av.

Vissa partiklar, eller aerosoler som man kan kalla dem, har en förmåga att få solstrålningen att reflektera tillbaka ut i rymden istället för att nå jordens yta. Detta gäller till exempel för mineralpartiklar och aska från vulkanutbrott. Vulkanutbrott kan på detta sätt påverka klimatet globalt eftersom partiklarna från ett stort utbrott kan hindra solinstrålningen att nå in genom atmosfären. Istället reflekteras värmeenergin och jorden kyls ned. På samma sätt kan vissa aerosoler från industriella utsläpp ge en avkylande effekt.

Ett undantag utgörs av sot. Dessa partiklar ger istället en värmande effekt på atmosfären, då de mycket effektivt absorberar solens strålar och på så sätt värmer upp atmosfären. Sot kommer upp i atmosfären vid ofullständig förbränning av olika slag, till exempel vid skogsbränder.

Partiklar påverkar också bildandet av moln ur vattenånga. Precis som koldioxid kan vattenånga fungera som en växthusgas. Moln däremot kan ge en omvänd effekt genom ökad reflektion av solens strålar. Partiklar spelar således en viktig men komplex roll i de globala klimatsystemen. Aerosolernas sammanlagda klimatpåverkan är svår att uppskatta och i FNs klimatpanels rapport från 2013 noteras att man tidigare överskattat partiklars förmåga att kyla ned atmosfären. Molnbildning kopplat till aerosoler utgör dessutom en stor osäkerhetskälla i IPCCs uppskattningar av den sammanlagda effekten av alla klimatpåverkande faktorer.

Solaktivitet och klimat
Solaktiviteten kan variera från år till år och kan på så sätt påverka klimatet på en relativt kort tidsskala. Dess inverkan är dock relativt liten jämfört med effekten från växthusgaser och partiklar. Solaktiviteten är kopplad till hur solens magnetfält och kosmiska strålning varierar i intensitet över tid. Den varierar med en periodicitet på 11 år som man brukar kalla solcykeln. Under perioder då solaktiviteten är ovanligt hög brukar man säga att solen uppvisar så kallade solfläckar.

I vissa naturliga arkiv, till exempel trädringar, bevaras den kemiska sammansättningen från den kosmogena strålningen. Genom att analysera trädringarna kemiskt kan man på så sätt studera hur solaktiviteten varierat bakåt i tiden. Solaktivitetens inverkan skulle kunna påverka klimatet via strålningsbalans samt molnbildning. Det saknas fortfarande en enkel förklaringsmodell som visar på en koppling mellan solaktiviteten och klimatet på jorden. Satellitmätningar av solstrålningen sedan 1986 visar att solaktiviteten inte har påverkat temperaturökningarna som har skett globalt under denna period. Man har heller inte hittat något robust samband mellan den kosmiska strålningen och molnbildning.