Växthuseffekten är egentligen ett samlingsbegrepp av många miljö och klimathot, dels klimatförändringar och vädereffekter under en längre tidsperiod och dess inverkan.  Utsläppen ökar, detta medför att en större del av värmen stannar kvar i atmosfären och reflekterar ner mot jordens yta. Det är en av många olika delar som påverkar den globala uppvärmningen, dels våra utsläpp av koldioxid, metan och lustgas. Men även vattenångan från industriellt jordbruk påverkar. Haven renar atmosfären, men bara till en viss nivå, samtidigt tar även haven skada vid allt för hög uppvärmning och detta medför även försurning, vilket drabbar havslivet negativt. Skogsbränder och vulkanutbrott ökar även det föroreningarna i atmosfären som kan ändra klimatet. Regnskogar renar koldioxid men de avverkas i snabb takt. Luftföroreningar ökar på mängden av moln, tack vare att fukt binder sig till mindre partiklar, vilket bildar och utökar molntäcken. 

Allt vad klimatförändringarna angår härrör från mänskliga aktiviteter, vi kan inte förneka vårt ansvar och vår delaktighet till de händelser som sker. Hur positiv jag än vill vara så måste jag i slutändan se till fakta, vad händer runt omkring mig? Drar människor lärdom och lyssnar de? Finns det en insikt och framförallt en vilja till förändring inför det hot vi alla står inför? Som ni ser blir det många frågetecken, men väldigt få positiva svar. Missar jag det kraftfulla gensvaret som är så nödvändigt för att vi skall undvika ett upptrappat läge som kan bli en fara för allt levande. Jag möter bara tystnad och en smärtsam likgiltighet.

För inte så länge sedan var jag i telefonkontakt med en ung manlig medarbetare på Microsoft, under samtalet frågade han vad jag arbetade med, jag svarade att jag skriver artiklar som handlar om klimathotet. Då svarade han spontant, - det blir nog ett problem för människor är allt för giriga för att få till en förändring när det gäller klimatet. Jag svarade då om det är något de pratade om på deras jobb? Han svarade - Klimatet är ett av de stora samtalsämnena, det finns en oro bland många anställda.

Det kom som en positiv händelse, att vissa människor är medvetna om hur allt hänger ihop, då jag under en längre tid tillbaka, skrivit att ett av huvudproblemet är den allt växande girigheten, som mynnar ut i pengabegär, likgiltighet, maktbegär, materialism, egoism, omåttlighet och överdriven självsäkerhet mm. Men med allt för få andelar av medkänsla eller empati för andra, inte minst för djuren och naturen. Här är prioriteringen runt jaget och de närmaste. Vilket är ett stort grundläggande problem när man skall försöka lösa de så aktuella klimathoten, där just empati, engagemang, vilja och medkänsla är en grundförutsättning för att vi skall bli mer aktiva. Insikten och intresset saknas, men de kommer ändå bli delaktiga, om de vill eller inte, växthuseffekten och klimatet tar ingen hänsyn.

Även om det finns eldsjälar så är de allt för få för att göra någon skillnad. En växande positiv naivitet om att allt ordnar sig, ger dem en falsk trygghet och förlamar samhället till de viktiga beslut som behövs.  Som jag hela tiden upprepar: Tid är inget vi har! Vi är redan sent ute och tiden arbetar ständigt emot oss. Dag för dag ökar upptrappningen av klimathoten, utan några insatser. Vi leker med vår egen existens och sätter livet på spel för allt levande. Människan är destruktiv, vilket medför att vi är det största hotet mot allt som lever på jorden. Just nu har vi förlorat kontrollen och inga aktiviteter är igång för att hindra detta.

Idag med de erfarenheter som finns i människors beteende, så framkommer det allt mer att de varningar och händelser som gäller växthuseffekten och klimathoten inte når fram, vilket gör att växthuseffekten kommer att växa sig allt större och att vi är på väg mot ett skenande klimathot, som lätt kan urarta sig till en världsomfattande katastrof och slutet för en stor del av allt liv på jorden. 

Missbruk – hjärnans belöningssystem styr oss, men medför problem att förstå klimathoten! 
Missbruk och beroende styrs av hjärnans belöningssystem. Signalsubstansen dopamin har en huvudroll och ser till att belöna oss för sådant som är nödvändigt för vår egen och vår arts överlevnad. Tack vare belöningssystemet är det njutningsfullt att äta, dricka, motionera och ha sex, men den kan också leda in oss på missbruk. Massor av andra, icke livsnödvändiga, aktiviteter kan förstås också vara njutningsfulla, åtminstone till en början. Det kan vara alkohol, tobak, droger eller spel. Problemet är att detta kan leda till att belöningssystemet “kidnappas”, d.v.s. att kopplingarna mellan nervcellerna (synapserna) ändras så att den beroende till sist endast upplever belöning, d.v.s. njutning, när hon eller han ägnar sig åt sitt beroende. Beroendet kan bli så starkt att den drabbade ägnar all sin vakna tid åt sitt beroende, och därmed åsidosätter arbete, familj och fritidsaktiviteter.

Dopamin är kroppen signalsubstans, ett slags belöningssystem, att även materialism är en del av ett lyckorus kan i förlängningen även påverka signalsubstansen. Detta ämne behöver dock betydligt mer studier, men enligt mig är de kopplade till varandra. Vilket innebär att driften att ständigt köpa nya kläder, mobiler, bilar, mm. är en drivande kraft som kan vara inbyggd i våra hjärnor. Detta försvårar vårt sätt att utvecklas genom att visa hänsyn och omtanke. Ett stort problem när det gäller återhållsamhet vad det gäller vår inverkan på klimatet.

Hur påverkar dopamin kroppen?
Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i det centrala nervsystemet. Dopamin verkar dels för sig men det är också en föregångare till noradrenalin och adrenalin. Upptäckten av dopamin som en signalsubstans (det är en substans som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan) skedde så sent som år 2000 av en svensk.

Dopamin är en signalsubstans som påverkar depressioner, neuroser, psykoser, drogberoende, ADHD, Parkinsos sjukdom och andra tillstånd. Beroende på våra gener så har vi olika förutsättningar att lagra och skapa dopamin. Motorik, vakenhet, glädje, entusiasm, uppmärksamhet och motivation styrs alla av dopamin som behöver vara i en varken för låg eller för hög koncentration i det centrala nervsystemet. Denna viktiga signalsubstans reglerar även saltbalansen som i sin tur påverkar blodtrycket. Vid för lite dopamin så kan olika tillstånd såsom uppmärksamhetssvårigheter, rastlösa ben, depression och ADHD påverkas negativt. När det kommer till beteende så påverkar dopamin kroppen på så sätt att viljan till lust och njutning blir större.

Våra samhällen befinner sig, som alltid, i förändring. Stora processer som globalisering, migration och urbanisering omformar hela vår värld. Samtidigt som väldigt många får det bättre pågår förändringar som varnar om allvarliga konsekvenser av den pågående utvecklingen. Problemen är globala, intimt sammankopplade och rör sådant som miljö och klimat, människors livsvillkor och det ekonomiska systemet. Det blir allt mer angeläget att skapa en bred förankring av innebörden i begreppet hållbar utveckling och att finna vägar genom vilka arbetet för ett hållbart samhälle kan fördjupas och omfatta hela samhället och alla sektorer för att påverka utvecklingen i en mer hållbar riktning.
Både lokala och globala miljöproblem är konsekvenser av människors agerande, av människors sätt att fungera, tänka och känna. Miljöfrågorna behöver därför, mycket mer än vad som sker idag, hanteras utifrån en förståelse av det specifikt mänskliga. En av de starkaste drivkrafterna för mänskligt agerande är individens strävan efter välbefinnande och att undvika obehag, men det är en drivkraft som både skapar problem och möjligheter. Problem uppstår när människor i sin strävan efter välbefinnande tillgodoser sina egna behov utan hänsyn till, eller vilja att erkänna, andra människors/djur och växters grundläggande essentiella behov. Det speglas till exempel i ohållbara konsumtionsmönster, statusjakt, social exkludering, främlingsfientlighet m.m.

I huvudet på en klimatförnekare. Forskning.se/Uppsala universitet 29 september, 2016 Artikel från Uppsala universitet Ämne: Miljö & klimat, Samhälle & kultur
Klimatförändringarna är ett allvarligt hot mot människor, djur, och jordens ekosystem. Om detta råder stor enighet i forskarvärlden. Trots detta finns det fortfarande de som förnekar problemet. Nu har forskare vid Uppsala universitet undersökt psykologin bakom och upptäckt att individer som accepterar hierarkiska maktstrukturer också har större benägenhet till klimatförnekelse.

Inom forskarvärlden råder stor enighet om att människan har omfattande inverkan på klimatet och att vi står inför stora utmaningar. Men det finns också mängder av felaktig information om klimatförändringar i cirkulation som till stor del är skapad och spridd av organiserade kampanjer med syftet att försena åtgärder som kan motverka klimatutvecklingen. Och det finns människor som är mer benägna än andra att ta till sig denna vilseledande information.

Tidigare forskning har konsekvent visat att det är vanligare bland politiskt konservativa individer att förneka klimatförändringar. I en avhandling i psykologi har Kirsti Jylhä undersökt detta samband vidare och mer i detalj. Studierna omfattade ideologiska- och personlighetsvariabler som korrelerar med politisk ideologi och prövade om dessa variabler också korrelerar med förnekelse av klimatförändringar.

Klimatförnekelse och auktoritära attityder går hand i hand
Resultaten visade att förnekelse av klimatförändringar korrelerar med politisk orientering, auktoritära attityder och stöd för bibehållet status quo, samt med en kallhamrad personlighet (låg empati och hög dominans), trångsynt personlighet (låg öppenhet för erfarenhet), en benägenhet att undvika oro, och med manligt kön. En variabel, den så kallade ’social dominansorientering’ (SDO), visade sig dock kunna förklara alla dessa kopplingar, antingen helt eller delvis.

Social dominansorientering mäter acceptansen för och förespråkandet av hierarkiska och dominanta relationer mellan sociala grupper. Denna acceptans av hierarkier sträcker sig också till att acceptera människans dominans över naturen. Sambandet mellan SDO och förnekelse kan eventuellt förklaras när man beaktar att det finns många orättvisor i klimatförändringar. Vår egen nutida rika livsstil är den främsta anledningen till klimatförändringarna men de mest allvarliga konsekvenserna drabbar fattigare länder och människor, samt djur och framtida generationer av människor.

Det är möjligt att människor som accepterar den ojämlika fördelningen av risker och fördelar med klimatförändringar har det lättare att fortsätta att kräva mer bevis för att klimatförändringar faktiskt äger rum innan man erkänner dem och är villig att vidta åtgärder, menar Kirsti Jylhä.

Anpassa informationen för dem med hög SDO
Frågan är då hur klimatproblemet bäst presenteras för människor med hög SDO för att övertyga dem om behovet av åtgärder.

– Argumenten som används i klimatdebatten handlar ofta om att ge upp bekvämligheter i livet för att ta hand om naturen och de fattiga eller svaga i världen. Men det är kanske inte ett lockande argument för en person som ser världen ur ett hierarkiskt perspektiv. Det skulle kanske vara bättre att prata i andra termer och beskriva hur alla kommer att dra nytta av åtgärderna istället för att påverkas av följderna och att åtgärderna inte behöver vara ett hot mot den rådande samhällsstrukturen, säger Kirsti Jylhä.

Kontakt: Kirsti Jylhä, tel: 018-471 6802, e-post: Kirsti.Jylha@psyk.uu.se

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Klimatet är ett hot mot Trumps återval 2020. Aftonbladet PUBLICERAD:ONS 11 SEP 2019

Fortfarande en vecka efter att orkanen Dorian slog Bahamas sönder och samman grävs nya döda fram dagligen.

Frågan är hur länge president Trump kan agera klimatförnekare och ändå bli omvald 2020?

Orkanen var den värsta att drabba ögruppen Bahamas och såg länge ut att hota Florida. Även om det är omöjligt att hävda något direkt samband mellan människans påverkan på klimatet och just den här orkanens styrka så är det uppenbart för alltfler amerikaner att larmrapporterna om kraftfullare orkaner och mer extremväder på grund av ökade utsläpp av växthusgaser är allt annat än grundlösa.

Bahamas är visserligen inte en del av USA men ligger så nära att den totala förödelsen lika gärna kunde ha drabbat sydöstra USA. Nu söker sig tusentals hemlösa flyktingar till det amerikanska fastlandet. Sakta men säkert har klimatfrågan klättrat upp i listan över vad som avgör på vilken kandidat amerikanerna kommer att rösta nästa höst. USA är ett av de länder som regelmässigt drabbas hårt av extremväder. Länge såg man det som ett utslag av ödet. Oturliga händelser som det inte gick något att göra åt.

Men det håller på att ändras.

Mer kol. Opinionsmätningar visar att över hälften av amerikanerna i dag är extremt övertygade eller mycket säkra på att klimatförändringarna är verkliga. Bara sju procent misstror helt att människan påverkar klimatet.

I en mätning Washington Post/ABC presenterade i juli säger 62 procent av de tillfrågade att de ogillar det sätt varpå Trump handhar klimatfrågorna. Bara 29 procent tycker han gör det bra.

Ingen vet i dag vilka orkaner eller andra extrema väderhändelser som kan tänkas drabba USA fram till valdagen i november 2020 men risken är uppenbar att Dorian inte var den sista utan snarare den senaste i rader av katastrofer.

Hur benägna kommer amerikanen i gemen vara att rösta på en president som öppet förnekar klimatförändringarna och i stället vill att USA ska använda mer kol och börja utvinna olja och gas från känsliga områden i Arktis?

Klimatoro. För varje extrem väderhändelse kommer amerikanernas klimatoro att öka. Även de som inte känner sig säkra på att människans utsläpp spelar en roll för jordens uppvärmning kommer till slut att fråga sig om det är värt att chansa. Om det inte är bättre att försöka agera för att stoppa en utveckling som bara ser ut att förvärras.

USA som helhet har länge tillhört de länder där klimatförnekelsen varit som starkast. När president Trump inför valet 2016 hade som ett av sina främsta vallöften att lämna Parisavtalet så var det en valvinnare. Jag misstänker dock att av alla de vallöften som han vill ta åt sig äran av att ha genomfört under sina fyra första år tillhör Parisavtalet det som han kommer att tala mest tyst om. Man kan inte heller direkt anklaga det demokratiska partiet för att ha legat i framkant. Inte ens den förre vicepresidenten Al Gore som drivit klimatfrågan stenhårt i flera årtionden har blivit profet i sitt eget parti. Men inför det kommande presidentvalet är spelplanen på väg att förändras. Allt fler av de demokratiska kandidaterna lyfter klimatfrågan.

Vågar Trump? Bernie Sanders och flera demokratiska kandidater har ställt sig bakom "the green deal" som går ut på att USA:s energiproduktion ska vara klimatneutral fram till 2050.

Al Gore är part i målet men övertygad om att klimathotet kommer att bli valets absolut viktigaste fråga.

Donald Trump har ännu inte visat några tendenser till att han uppfattat den förändring som är på väg att ske i folkopinionen och är beredd att ändra sig. Däremot finns det andra republikaner som uppfattat vilket hot som partiets inställning i klimatfrågan utgör inför nästa års val. Senator Lindsey Graham, en som gått från att vara Trumpkritiiker till att bli en av presidentens främsta supportrar, anser att partiet måste presentera en egen klimatplan.

– När 90 procent av världens samlade vetenskapsmän säger att människan driver på klimatförändringarna så tror jag på de nio. Inte på den ende som avviker, säger han.

President Trump fortsätter att vägra tro på vetenskapen. Han har gett order om att referenser till klimatförändringar ska tas bort från federala myndigheters webbplatser. Det finns ännu ett skäl till, att klimatfrågan kommer att hamna högt i presidentvalet. Dagens efter valet kan USA på allvar välja att lämna Parisavtalet.

Törs Trump gå till val på det

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Efter COVID-19: Kina bygger och planerar mer kolkraft än resten av världen tillsammans

Har du inte börjat undra över de ökade kraftiga vindarna, ökad mängd mellan milda vintrar med kalmark som medför snöfattiga vintrar, långa regnperioder, längre molnperioder, ökade mängd stora skogsbränder världen runt, nya värmerekord globalt, nyheter om djur som minskar i mängd och far illa i ett förändrat klimat, rapporter över kraftiga oväder som blir allt fler globalt...?  Detta är bara början.

Hans Vielhauer, 

Föreningen Borås Djurambulans/Klimathotet

hans.vielhauer@klimathotet.net

Det blåa COP har somliga kallat årets klimattoppmöte. Och det är inte konstigt. Efter specialrapporten om hav och istäcken som IPCC släppte tidigare i år var en sak framträdande: Klimatkrisen är en havskris.
– Om vi inte skyddar haven så hotar vi vår egen överlevnad, säger Dima Litvinov, talesperson för havsfrågor på Greenpeace i Sverige.

Enligt rapporten In Hot Water: The Climate Crisis and the Urgent Need for Ocean Protection som släpps idag, varnar författarna om att klimatförändringarnas effekter på våra hav innebär stora förändringar och påföljder för den biologiska mångfalden och mänskligheten i stort. Greenpeace-rapporten slår fast att konsekvenserna av klimatkrisen stör redan en rad marina ekosystems funktioner världen över och orsakar uppvärmning, stigande havsnivåer, havsförsurning och syrebrist.

– Haven värms upp, expanderar, och den grundläggande kemin i havet förändras i och med den globala upphettningen. Krisen i haven är inte något som händer någon annanstans, det händer här och det händer nu. Haven är själva grunden för människors överlevnad. De ger oss inte bara mat, de ger oss också vartannat andetag vi andas. Om vi inte skyddar haven så hotar vi vår egen överlevnad, säger Dima Litvinov, ansvarig för havsfrågor på Greenpeace i Sverige.

Rapporten lyfter fram några specifika marina ekosystem som idag är i frontlinjen för klimatkrisens. Författarna pekar även ut prioriterade områden som bör skyddas inom ett globalt nätverk av marina reservat. Områden som benämns är bland annat Antarktis, hotspots för valbestånd, korallrev, mangroveskogar, sjögräsängar och djuphaven, vilka rapporten menar ska fortsätta hållas ostörda från gruvdrift till havs.

Den arktiska regionen benämns även som ett extra utsatt ekosystem. Redan idag är Arktis två till tre grader varmare än mellan 1982 – 2010. Mellan 1970 – 2017 har sommarisen minskat med 50 procent. Regionen förväntas också bli en plats där de västliga vindarna ökar, där havet kommer fortsätta värmas upp vilket inte bara minskar istäcket och leder till havsförsurning, utan även kan påverka produktionen av alger i området som kan ge effekter på hela det arktiska ekosystemet.

– Det är effekter som slutligen påverkar oss som bor här på norra halvklotet. Om inte detta är en tillräcklig signal till länder i den arktiska regionen att det är bråttom att skydda haven, så vet jag inte vad mer som behövs. Jag förväntar mig även att frågan om havsskydd kommer bli stärkt under pågående klimattoppmöte, säger Dima Litvinov.

Genom att skydda minst 30 procent av haven genom ett nätverk av marina reservat kan ekosystemen bygga upp sin motståndskraft mot de snabba konsekvenser som kommer till följd av den accelererande klimatkrisen. Livskraftiga hav bidrar till att motverka den globala upphettningen genom att binda mer kol från atmosfären till havsbotten.

– Vetenskapen är inte en debatt, utan bör ses som en kompass för politiska beslut! Världens regeringar behöver kraftfullt minska användningen av fossila bränslen och samtidigt skapa ett globalt nätverk av marina reservat. Detta behöver även Sveriges utrikesminister Ann Linde stå upp för. Med tanke på den pågående krisen i haven är det konstigt att den svenska regeringen ännu inte adresserat behovet av att skapa ett starkt havsavtal, avslutar Dima Litvinov.

Hur kommer jordens rotation och jordaxelns lutning att påverkas om havsnivån höjs på grund av klimatförändringar? Vi skulle väl få en helt annorlunda fördelning av jordens massa, eftersom andelarna land och vatten är olika på norra och södra halvklotet?

Jordaxelns lutning mot solen, som är cirka 23,4°, påverkas inte av massförflyttningar. Däremot ändras dess läge i jordklotet, det vill säga polernas position på jordytan. När en obalans uppstår förändras jordens rotation för att återställa symmetrin i massfördelningen. På jordytan uppfattar vi detta som att polerna flyttar sig – men egentligen är det jordklotet som ruckas, medan jordaxeln behåller sin lutning i rymden.

Relativt jordytan rör sig nordpolen cirka tio centimeter per år. Under många decennier har det skett i riktning mot östra Kanada, men sedan drygt tio år rör sig nordpolen i stället mot Finland. Huvudorsaken till polernas rörelse i dag är en kombination av landhöjningen och den pågående isavsmältningen, som har accelererat under de senaste 20 åren.

Smältvattnet fyller på världshaven, men var massan till slut hamnar beror på en rad faktorer. Att förutsäga hur fortsatta klimatförändringar kan påverka jordaxeln är därför svårt. Problem som komplicerar uträkningen är bland annat att jorden är elastisk och deformeras under en ökad last, att denna deformering sker successivt, att ekvatorbuken kommer att förändras samt att stora massor – som inlandsisar och hav – har så betydande egen gravitation att även det påverkar utfallet. Dessutom spelar kontinenternas vattenutbyte med haven – netto av nederbörd och avrinning – en överraskande stor roll.

Vad gäller frågan om rotationshastighet är läget snarlikt. Vi kan visserligen vänta oss att ökad avsmältning kommer att inverka på jordens rotation. Men komplexa processer i jordens inre, i form av växelverkan mellan manteln och den flytande kärnan, har större och en hittills helt överskuggande betydelse.

/Hans-Georg Scherneck, forskare vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers

Det finns över 30 aktiva vulkaner på Island. Hittills har landets glaciärer någorlunda tyglat deras kraft. Men klimatförändringen kan ändra på det. Svenska YLE 2017

Var man än rör sig på Island påminns man om den aktivitet som pågår i jordens innandöme. Det bubblar och ryker och de karga, vindpinade lavafälten breder ut sig. Island är ett av de ställen på jorden som värms upp snabbast på grund av klimatförändringen. Och på grund av det varmare klimatet minskar glaciärerna.

Kring elva miljarder ton is smälter varje år. Det betyder att trycket på jordskorpan minskar och landet höjs. Det säger Freysteinn Sigmundsson, geofysiker vid Islands universitet.

- Vi kan se att hela Island höjer sig. Landet höjer sig med mer än tre centimeter per år. Processen är mycket snabb. Det här orsakar stressförändringar i jorden och leder till att mer magma bildas. Landhöjningen på Island är snabbare än någon annanstans i världen. Och takten ökar.

Och ju mindre tryck som håller magman kvar under jord, desto lättare blir det för magman att tränga upp till jordytan. Det är alltså möjligt att vi i framtiden ser fler våldsamma vulkanutbrott.

Sambandet smältande is mer vulkanisk aktivitet ännu osäkert. Forskarna kan ändå inte med hundra procents säkerhet säga att det här verkligen kommer att hända. Men det finns tecken på det, säger Freysteinn Sigmundsson.

- Vi hade en episod år 2007 norr om glaciären Vatnajökull. Vi tror att magmans rutt påverkades av att glaciären drar sig tillbaka. Enligt Freysteinn Sigmundsson kan man se på vad som hände på Island i slutet av den senaste istiden för 10 000 år sedan, när Island var helt täckt av is.

När isen smälte var landhöjningen mycket snabb och det bildades mycket magma. Mycket mer än normalt. Så enligt Freysteinn Sigmundsson väntar sig forskarna något liknande under de kommande årtiondena.

Förändringarna i trycket på jordskropan kan också få kontinentalplattorna att flytta sig så att de kolliderar på ett annat sätt än tidigare.

Det kan klämma ihop fickor med magma och orsaka ännu fler utbrott. Askmoln kan ställa till det i Europa. Och det är inte bara islänningarna som drabbas om den vulkaniska aktiviteten ökar. Vi har tidigare sett vad ett vulkanutbrott på Island kan åstadkomma. I april år 2010 orsakade vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott kaos i den europeiska flygtrafiken när ett askmoln tvingade tiotals länder att stänga sina luftrum.

Hundratals människor som bor nära vulkanen måste evakueras flera gånger under utbrottet. Jordbrukaren Guðný Valberg var en av dem.

Sjukvården måste lära sig att ta hand om klimateffekterna, vilket året 2018 sommarmånader är ett tydligt exempel på. Det menar Gösta Alfvén i föreningen Läkare för miljön. Han hävdar att läkarkåren behöver öka sitt engagemang i det förebyggande arbetet mot 2000-talets största hälsofråga - den tilltagande växthuseffekten.
– Den gångna Sommaren 2018 har varit ett uttryck för det som vi i Läkare för miljön i seminarier och artiklar varnat för i snart tjugo år. Den pågående klimatförändringen kommer att utgöra ett stigande hot mot människors och särskilt barns hälsa, säger Gösta Alfvén.

Han är pediatriker, docent och adjungerad i styrelsen för »Läkare för miljön«. Gösta Alfvén är även huvudförfattare till en artikel han skrivit tillsammans med Läkarförbundets klimatgrupp, en artikel som utgivits av Naturvårdsverket och handlar om hur barns hälsa påverkas av klimatförändringarna.

Där tar de just upp hur barn är en utsatt grupp när klimatet förändras.

– Barn är en särskilt sårbar grupp, både fysiskt och psykiskt. Tittar vi på ett tvärsnitt är det ju barnen i tredje världen som är de mest sårbara. I dag är hälsoeffekterna inte så dramatiska för barn i Sverige. Men vi måste ju titta framåt också. Det kommer en dag med mer kraftiga effekter även i Sverige.

Som exempel nämner han barn med astma. Dessutom kommer pollensäsongerna att bli längre. Klimatförändringarna ökar också risken för infektionssjukdomar, något barn är extra känsliga för. Sommaren 2018 gav vården utmaningar med exempelvis översvämningar på sjukhus, utslagna kylsystem mitt i värmeböljan och fukt som lett till inställda operationer. Det är sådant vården måste förbereda sig för, säger Gösta Alfvén.

– Det är också viktigt att sjukvården bygger upp ett system med god kontakt med SMHI, så vi vet när värmeböljorna kommer och ställer in oss på att ge vätska och svala rum.

Men i grunden är det viktigt att verka för att minska utsläppen av växthusgaser, menar han. Där ser Gösta Alfvén ett ansvar för många instanser i samhället och ger två exempel: Det vore till exempel bra om medierna slutade locka till stora utsläpp med stora annonser om bilar och flygresor. Och tydliggör de utsläpp som orsakas i samband med olika evenemang som till exempel fotbolls-VM i Ryssland.

Även läkarkåren har ett ansvar.

– Där har vi en jätteuppgift som vi inte alls har tagit oss an. Läkare för miljön finns. Men det är 300 medlemmar i en yrkeskår med 50 000 människor. Jag är lite besviken på att en yrkeskår som kan så mycket biologi och vet så mycket om hälsa, inte engagerar sig det största hälsoproblemet vi står inför. Där skulle jag vilja se ett uppvaknande. Det är en fråga om läkarplikt.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Värmen ger ökade problem med avgaser. Dagens Medicin. (Artikeln skrevs redan åt 2008 men är ännu viktigare idag. Skriven av: Hanna OdelforsVid.

Framtidens varmare klimat kommer inte bara att påverka växtlighet och förekomsten av kvalster. Det kommer också att ge ökade halter av luftföroreningar. Vid ett forskarmöte som hölls i Bryssel i mitten av mars diskuterades de hälso­effekter som klimatförändringarna orsakar och inte minst hur luftföroreningarna påverkar personer med astma och allergier.

– Alla är överens om att utvecklingen av astma och allergier i framtiden till stor del beror på hur luftföroreningarna kommer att förändras, säger Bertil Forsberg, docent och chef vid yrkes- och miljömedicin på Umeå universitet, som deltog i mötet.

Det varmare klimatet gör att halterna av luftföroreningar ökar, eftersom de högre temperaturerna påskyndar kemiska reaktioner i luften och ökar avdunstningen av flyktiga ämnen. Bland annat stiger halterna av marknära ozon, som är starkt inflammationsdrivande och kan förvärra symtomen hos astmatiker redan vid relativt låga halter. Forskning som Bertil Forsberg genomfört visar att sjukhusbesöken för astma ökar markant under dagar med förhöjda halter av marknära ozon.

– Våra studier talar för att de ozonhalter vi har i Sverige redan i dag orsakar runt 3 300 sjukhusinläggningar varje år på grund av problem med andningsorganen. Kväve­dioxid och andra partiklar från avgaser utgör ett problem i samma storleksordning. Det ger en fingervisning om vad ökade halter i framtiden kan medföra, säger Bertil Forsberg. Han menar att torrare somrar med allt fler skogsbränder i till exempel Östeuropa kan göra att det blåser in skadliga partiklar över Sverige. – Samtidigt gör den ökande nederbörden att luften tvättas ren från partiklar, vilket gör det osäkert hur stor nettoeffekten av partiklarna blir, säger Bertil Forsberg.

Luftföroreningarna är även ett bekymmer för aller­gikerna. Gunnar Bylin, docent i allergologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, har forskat om sambandet mellan exponering för kvävedioxid och känsligheten för olika allergen. Studierna visar att björk- och gräsallergiker som inandas kvävedioxid i motsvarande halter som kan finnas i större svenska städer, blir känsligare för allergen från gräs och björk. Andra studier med ozon har visat liknande resultat.

– Det är tänkbart att ökande temperaturer och pollenutsläpp gör att fler personer drabbas av allergier, och att de i sin tur får kraftigare besvär på grund av de stigande halterna av både partiklar och pollen. Däremot är det en öppen fråga om föroreningarna ökar nyinsjuknandet. Men djurstudier tyder på att såväl ozon som avgaspartiklar ökar benägenheten att utveckla allergi, säger Gunnar Bylin. Vid expertmötet i Bryssel framkom att åtgärder som sätts in för att hejda klimatförändringarna troligen kan spela en betydande roll när det gäller astma och allergier.

– Vissa åtgärder ger snabba hälsovinster. Till exempel kan mindre avgasutsläpp leda till minskade sjukhusbesök för astma på bara några dagar. Däremot kan till exempel en ökad användning av biobränslen leda till ökade halter skadliga partiklar i luften och därmed förvärra problemen, säger Bertil Forsberg.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Varma dagar utmanar kroppen. Karolinska Institutet, Forskning
Ruggig badtemperatur och besvikna miner när solen går i moln. Svenskar dyrkar sommarens högtryck. Men i framtiden väntas värmeböljorna bli vanligare – och nu behöver vi lära oss om farorna vid höga temperaturer.
Sommaren 2018 var historiskt varm. På många håll i landet var juli den varmaste månaden som någonsin uppmätts – och då har vissa orter mätt temperaturer sedan 1700-talets första hälft. Vi upplevde också en rekordtidig så kallad tropisk natt, med minimitemperatur på minst 20 grader, vilket skedde redan den 3 juni i Vinga. Mot slutet av sommaren hade 27 tropiska nätter registrerats, enligt SMHI. Då hade glada väderleksrapporter om vackert väder bytts ut mot nyhetsreportage om plågsam hetta och olyckliga bönder.

Men vi har svettats förr. Sommaren 2003 flämtade stora delar av Europa under ett utdraget högtryck, som toppades med en kraftig värmebölja i början av augusti. Skogsbränder härjade, skörden torkade och människor dog. Totalt avled 70 000 personer fler än normalt runt om i Europa, enligt en siffra som dock varierar. Flest dog i Frankrike, där 15 000 personer dukade under i hettan, enligt studier.

Värmeböljan blev en ögonöppnare för politiker och hälsomyndigheter runt om i Europa. I många länder infördes värmevarningssystem och sedan 2013 larmar även SMHI i Sverige om höga medeltemperaturer.

Men har det egentligen någon effekt?

– Det låter ju bra på alla sätt att man går ut med en varning om höga temperaturer. Men när ska man gå ut med den, vad ska den innehålla och hur följer vi upp om den leder till det vi vill? Just nu är det mycket tro och lite vetande kring de frågorna, säger Petter Ljungman, kardiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.

I dag skickar SMHI ut ett meddelande till allmänheten när de kommande tre dygnen väntas bjuda på värmetoppar på minst 26 grader. Om värmetopparna väntas bli högre än 30 grader går SMHI i stället ut med en klass 1-varning och om detta antas ske under minst fem dagar i följd, alternativt om temperaturtopparna väntas ligga på minst 33 grader under tre dagar i följd, då kommer en klass 2-varning. Sommarens vädervarningar landar dock på ett annat sätt än vinterns; då har vi rutiner för plogning och takröjning samt en allmän medvetenhet om isfläckar.

– Vi svenskar är mer förberedda för kyla och är inte vana vid att tänka på risker vid värme. Men vi rör oss mot ett klimat med mer extremväder där värmeböljor väntas bli vanligare. Vår infrastruktur och våra byggnader är inte anpassade för det, säger Petter Ljungman.

Hjärtat får kämpa
Det är framför allt hjärtat som får kämpa när temperaturen stiger. Studier gjorda på data från Paris under värmeböljan 2003 har visat en tydlig ökning av hjärtstopp, men inte av hjärtinfarkter eller annan hjärtsjukdom. En möjlig förklaring kan vara att värmen är stressande för kroppen, så att puls och blodtryck stiger. Stresspåslaget kan stimulera extraslag, som kan sätta hjärtats rytm ur spel, med hjärtstopp som följd. Om detta triggas främst av höga temperaturtoppar, snabb temperaturstegring eller hög värme under längre tid är inte känt.

Men det är känt att vissa grupper löper högre risk än andra att dö i hjärtsjukdom vid höga temperaturer. Äldre personer har generellt sett svårare att reglera kroppstemperatur och känner inte törst i samma utsträckning. Personer med diabetes är också mer utsatta vid värme, av liknande skäl.

Mer oväntat är att även personer med psykisk ohälsa av vitt skilda slag, som depression eller demenssjukdom, löper ökad risk att dö av hjärtsjukdom vid värmebölja. En möjlig förklaring kan vara att vissa läkemedel kan ha vätskedrivande effekt eller påverka temperaturregleringen. En annan förklaring kan vara att psykisk ohälsa kan ge nedsatt förmåga att praktiskt hantera värmen genom att till exempel skaffa fläktar eller uppsöka svala platser.

Även personer med lungsjukdom, som KOL, är mer utsatta för hjärtsjukdom och risken verkar öka om hettan kombineras med luftföroreningar, vilket gör vissa stadsmiljöer mer riskfyllda.

Men också självmord verkar öka vid kraftig hetta. I den vetenskapliga litteraturen finns flera studier som visar att antalet självmord stiger vid höga temperaturer, men det finns inga svar kring vad det kan bero på.

– Jag kan också bara gissa. Rent allmänt kan värme vara väldigt plågsamt och stressande. Om man inte har tillgång till svalare utrymmen eller möjlighet att sänka sin inomhustemperatur kan man tänka sig att det ger en känsla av att inte kunna fly från det plågsamma. Det kan skapa ångest och i kombination med uttorkning kanske omdömet påverkas. Vi borde bättre beakta miljöexponeringar vid psykisk ohälsa. Det verkar finnas mekanismer vi inte har tänkt på, säger Petter Ljungman.

Brunt fett ger värme
Kroppen alstrar hela tiden egen värme, genom ämnesomsättning. Precis alla processer i kroppen, som att skapa ett protein, bryta ned socker eller läsa av DNA, innebär ett visst energiläckage som resulterar i värme. När muskler och hjärna arbetar sker fler metabola processer vilket genererar större energiläckage med mer kroppsvärme som följd.

Kroppens termostat sitter i hjärnan, i hypotalamus. Dit kommer signaler om hur varma olika kroppsdelar är. Där beslutas om olika åtgärder för att reglera kroppstemperaturen; vidga eller dra ihop blodkärl, svettas eller huttra. Vid kyla prioriteras hjärnan och inre organ, så perifera blodkärl dras ihop.

Men kroppen har ytterligare ett sätt att höja kroppsvärmen. Det är genom att använda det bruna kroppsfettet, som hos vuxna finns lagrat mellan lungorna och i nacken.

Tidigare trodde forskarna att brunt kroppsfett endast fanns hos bebisar. Men för cirka tio år sedan upptäcktes att brunt fett, som har en rad goda och hälsobevarande egenskaper, även finns hos vuxna – närmare bestämt verkar vi ha cirka 60 gram var av denna vävnad.

Vid behov kan det bruna fettet aktiveras för att alstra värme. När denna fettvävnad förnyar sig använder den blodsocker och blodfett från cirkulationen. Det är onekligen ett tilltalande koncept för den moderna människan med livsstilsproblem – det bruna fettet kan bokstavligen bränna bort vårt överskottsfett.

Men om vi inte behöver höja vår kroppstemperatur, kanske på grund av att vi är väl klädda för vinterväder eller väljer att gå inomhus om vi fryser, då aktiveras inte den här funktionen. Det är inte helt klarlagt vad som får de bruna fettcellerna att kicka igång som värmealstrare, men troligen beror det framför allt på nervsignaler från hjärnan.

I studier på råttor är det väldokumenterat att exponering för kyla aktiverar de bruna fettreserverna. Det är också tydligt visat att detta har gynnsamma effekter, till exempel ger det ett skydd mot fetma och diabetes och det har god effekt på blodfetts- och blodsockernivåer. Även studier på människor, där ett mindre antal studiedeltagare har fått visats i kyla, har gett samma resultat. Men att frysa igång sitt bruna kroppsfett är antagligen mindre lockande för de flesta.

En stor fråga är därför om man på medicinsk väg skulle kunna lura de bruna fettcellerna att alltid alstra värme, oavsett om kroppen är kall eller inte.

– Det här är ett mycket intensivt forskningsfält som alltid diskuteras på vetenskapliga konferenser inom fetma- och diabetesforskning. Kan vi använda detta fett medvetet för att gå ned i vikt eller för att förbättra våra blodsocker- och blodfettsnivåer? Hur mycket brunt fett behöver vi egentligen, kan vi skapa mer och hur skulle vi kunna aktivera det? Det är frågor som får stora forskningsanslag, säger Jorge Ruas, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.

Samtidigt skulle ett sådant läkemedel troligen ha som biverkning att man blev väldigt varm och svettig.

– Vi känner oss obekväma och vantrivs när vi blir för varma.

Frågan är om det skulle vara en acceptabel biverkan, om det skulle finnas intresse för ett sådant läkemedel. Men en variant skulle kunna vara att läkemedlet bidrar till en viktnedgång till en nivå där man inte längre riskerar skador på knän eller andra leder vid fysisk aktivitet, säger Jorge Ruas.

En normal kroppstemperatur ligger inom ett spann från 36,0 till 37,8 grader. När kroppstemperaturen är varmare än 38 grader anses vi ha feber. Det är en grundläggande mekanism i vårt immunförsvar, men det är fortfarande oklart om det är bra eller dåligt för kroppen att ha feber. Kanske både och.

Feber hjälper immunsystemet
När vi angrips av ett virus eller en bakterie aktiveras en intensiv händelsekedja för att få rätt typ av immunceller på plats i stor skala. Ett av dessa ämnen uppfattas av hypotalamus som att kroppen är för kall, varpå order om temperaturhöjning ges – men kroppen blir då varmare än vad dess celler trivs med. Samtidigt sker en kärlvidgning som gör det möjligt för immuncellerna att komma långt in i vävnader för att bekämpa inkräktare som kan gömma sig där. Om man sänker sin feber med läkemedel får immunförsvarets celler svårare att komma åt.

– Febersänkning är en kompromiss mellan att hindra immunförsvaret och att hindra hypertermi, där kroppens temperaturreglering har upphört. Vid lägre feber kan man låta bli läkemedel, men vid lite högre feber är det viktigt att sänka kroppstemperaturen och vid mycket hög feber, som över 40 grader, då är det direkt livsviktigt.

En bakterie vi emellanåt tvingas slåss emot är Neisseria meningitidis, som normalt för en harmlös tillvaro i näsa och svalg hos cirka var tionde person. Bakterierna, som också kallas meningokocker, kan spridas via till exempel nysningar för att bosätta sig i nya svalg och leva harmlösa liv även där.

Men dessa bakterier kan också plötsligt bli extremt farliga. Då förökar de sig dramatiskt, når blodomloppet och kan orsaka hjärnhinneinflammation. För att överleva krävs intravenös antibiotikabehandling inom några timmar, men även trots insatt behandling kan sjukdomen ha dödlig utgång. Under 2017 rapporterades 49 fall av så kallad invasiv meningokockinfektion i Sverige, vilket ledde till att tio personer dog.

Edmund Loh, forskarassistent vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet, har forskat på vad som får dessa normalt ofarliga bakterier att plötsligt bli dödliga. Det som verkar hända, enligt forskarnas hypotes, är att personen som bär på meningokockerna får feber av någon annan anledning. Bakterierna känner av kroppens temperaturhöjning och skapar då en skyddande kapsel runt sig själva, vilket gör dem oangripliga för immunförsvaret. Denna kapsel ska normalt avvecklas när immunförsvaret trappar ned, eftersom den är energikrävande. Men några bakterier kan mutera i detta upprustade tillstånd, så att de konstant har en mycket tjock skyddande kapsel, som immunförsvaret inte rår på. Om personens feber orsakats av till exempel influensa kan rikliga snytningar ha gett små blodkärlsbristningar, vilket gör det möjligt för bakterierna att ta sig ut i blodbanan. Sedan kan de nå hjärnhinnan i sitt muterade, livsfarliga tillstånd.

– Vi har sett att fallen ökar ett par dagar efter toppar i influensastatistiken, vilket styrker vår hypotes, säger Edmund Loh.

Han och hans kollegor har kartlagt arvsmassan hos meningokocker och upptäckt de RNA-molekyler som har att göra med temperaturavläsningen – alltså det RNA som reagerar vid feber och som får bakterien att bygga sin kapsel. Forskarna hoppas nu att den kunskapen ska bana väg för ny behandling vid hjärnhinneinflammation orsakad av meningokocker. Tanken är att ett läkemedel skulle kunna slå ut bakteriernas förmåga att bygga sin skyddande sköld, vilket skulle göra dem tillgängliga för immunförsvaret igen.

– Nästa steg är att försöka förstå hur vi kan blockera bakteriernas termometer. Vi vill också undersöka andra bakterier som kan ge hjärnhinneinflammation, som pneumokocker och haemophilus. De bildar också en skyddande kapsel vid feber och nu vill vi försöka hitta det RNA som reglerar termometern i dem, säger Edmund Loh.

Jordens balans håller på att rubbats. SVT Nyheter

I tiotusentals år har Jorden varit relativt stabil, men nu menar forskaren Johan Rockström att det kan gå riktigt illa för mänskligheten om vi kör på i samma hjulspår. Johan Rockström är en av huvudförfattarna till den nya forskningen som publiceras i morgon:

-Vi har inte tidigare haft insikt om att planeten Jorden i sin helhet riskerar att röra sig i en icke önskvärd riktning, säger Johan Rockström.

Tre av nio gränsvärden har överskridits
Syftet med artikeln är att identifiera gränsvärden inom vilka vi måste hålla oss för att jorden ska orka parera för vårt sätt att leva. Gränsvärden inom nio olika områden har identifierats och enligt forskarna har tre av dom redan passerats:

1. Utsläpp av växthusgaser
2. Övergödning
3. Förlust av biologisk mångfald

Tre andra områden ligger i riskzonen; vattenresurserna, markanvändningen och försurningen av haven. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Varför varierar klimatet?

De klimatförändringar som vi ser idag är främst kopplade till de stigande koncentrationerna av växthusgaser från människans aktiviteter. Men klimatet har varierat även före människans intåg på jorden.

Det finns en rad naturliga processer och fenomen som påverkar klimatet på olika tidsskalor. Medan vissa naturliga processer är snabba och kan påverka klimatet från ett år till ett annat, sker andra mycket långsamt och leder till att klimatet påverkas i en viss riktning under miljontals år.

Cykliska variationer över tusentals år
Under de senaste 2,6 miljoner åren – den tid vi kallar kvartärtiden – har klimatet successivt blivit kallare. Detta beror bland annat på att världsdelarnas läge i förhållande till polerna har förskjutits, vilket är en effekt av den ständigt pågående kontinentaldriften. Det har gjort att värmeutbytet från varma till kalla breddgrader blivit allt sämre. Antarktis har till exempel hamnat i ett isolerat läge mitt över sydpolen, något som lett till att denna kontinent i stor utsträckning täckts av inlandsis.

Det finns också ett samband mellan klimatets svängningar under kvartärtiden och variationer i jordklotets läge i förhållande till solen. Jordaxelns lutning och formen på jordklotets bana runt solen ändrar sig med en regelbundenhet på många tusen år. Detta leder till långsamma förändringar i solinstrålningen och säsongsvariationerna på jorden. Denna förskjutning i balansen av solenergin som når jorden påverkar klimatet. Undersökningarna av sediment från oceanernas botten visar att jordens temperatur under kvartärtiden har varierat i takt med dessa förändringar av jordbanan. Variationerna kallas Milankovich-cykler och sker med en periodicitet på ungefär 500 000 år, 100 000 år, 40 000 år och 20 000 år.

En effekt av detta är till exempel istiderna, som har inletts när norra halvklotet får en låg solinstrålning under sommarhalvåret. Förändringarna av solinstrålningen är dock så små att de inte ensamma kan förklara den stora och snabba sänkning av temperaturen som kännetecknar inledandet av en istid. Utöver solinstrålningen finns det dessutom olika så kallade feedbackeffekter som påverkar klimatet indirekt. När olika delar av de globala vädersystemen påverkas av variationer i solinstrålningen, kan det leda till att utbytet av värme från varmare till kallare breddgrader förändras. Detta skulle för vår del kunna leda till att den varma Golfströmmen inte längre når våra breddgrader, och att temperaturen i Europa skulle sjunka drastiskt.

Återkopplingsmekanismer
Klimatsystemet påverkas av återkopplingsmekanismer som antingen förstärker eller försvagar effekten av en process. Ett exempel är kopplat till hur markytan antingen reflekterar eller absorberar solens strålar. Markytan har olika förmåga att reflektera ljuset beroende på om den täcks av snö, vegetation, jord, åkermark osv. Eftersom snö i stor utsträckning reflekterar bort solens strålar, leder ett permanent snötäcke ibland till att temperaturen sjunker ytterligare. En snötäckt yta kan alltså fungera som en förstärkande effekt som leder till ett allt kallare klimat. Ett kallare klimat gör dessutom att sommarens värme inte förmår smälta bort vinterns snö. Den snö som varje år ackumulerar packas med tiden ihop till is som långsamt börjar röra sig när den nått stor mäktighet. På detta sätt kan en inlandsis bildas.

En mekanism som har en positiv återkoppling på den globala uppvärmningen är avdunstningen av vattenånga. I en varmare värld avdunstar alltmer vatten, vilket leder till högre koncentrationer av vattenånga i atmosfären. Då vattenånga är en kraftfull växthusgas leder detta till ökad uppvärmning av atmosfären. Avdunstningen stiger därför ytterligare, och så vidare.

Partiklar i atmosfären
Koncentrationen av partiklar i atmosfären har stor inverkan på klimatet. De kan ha antingen en uppvärmande eller avkylande effekt beroende på vad partikeln består av.

Vissa partiklar, eller aerosoler som man kan kalla dem, har en förmåga att få solstrålningen att reflektera tillbaka ut i rymden istället för att nå jordens yta. Detta gäller till exempel för mineralpartiklar och aska från vulkanutbrott. Vulkanutbrott kan på detta sätt påverka klimatet globalt eftersom partiklarna från ett stort utbrott kan hindra solinstrålningen att nå in genom atmosfären. Istället reflekteras värmeenergin och jorden kyls ned. På samma sätt kan vissa aerosoler från industriella utsläpp ge en avkylande effekt.

Ett undantag utgörs av sot. Dessa partiklar ger istället en värmande effekt på atmosfären, då de mycket effektivt absorberar solens strålar och på så sätt värmer upp atmosfären. Sot kommer upp i atmosfären vid ofullständig förbränning av olika slag, till exempel vid skogsbränder.

Partiklar påverkar också bildandet av moln ur vattenånga. Precis som koldioxid kan vattenånga fungera som en växthusgas. Moln däremot kan ge en omvänd effekt genom ökad reflektion av solens strålar. Partiklar spelar således en viktig men komplex roll i de globala klimatsystemen. Aerosolernas sammanlagda klimatpåverkan är svår att uppskatta och i FNs klimatpanels rapport från 2013 noteras att man tidigare överskattat partiklars förmåga att kyla ned atmosfären. Molnbildning kopplat till aerosoler utgör dessutom en stor osäkerhetskälla i IPCCs uppskattningar av den sammanlagda effekten av alla klimatpåverkande faktorer.

Solaktivitet och klimat
Solaktiviteten kan variera från år till år och kan på så sätt påverka klimatet på en relativt kort tidsskala. Dess inverkan är dock relativt liten jämfört med effekten från växthusgaser och partiklar. Solaktiviteten är kopplad till hur solens magnetfält och kosmiska strålning varierar i intensitet över tid. Den varierar med en periodicitet på 11 år som man brukar kalla solcykeln. Under perioder då solaktiviteten är ovanligt hög brukar man säga att solen uppvisar så kallade solfläckar.

I vissa naturliga arkiv, till exempel trädringar, bevaras den kemiska sammansättningen från den kosmogena strålningen. Genom att analysera trädringarna kemiskt kan man på så sätt studera hur solaktiviteten varierat bakåt i tiden. Solaktivitetens inverkan skulle kunna påverka klimatet via strålningsbalans samt molnbildning. Det saknas fortfarande en enkel förklaringsmodell som visar på en koppling mellan solaktiviteten och klimatet på jorden. Satellitmätningar av solstrålningen sedan 1986 visar att solaktiviteten inte har påverkat temperaturökningarna som har skett globalt under denna period. Man har heller inte hittat något robust samband mellan den kosmiska strålningen och molnbildning.

Hjälp oss att utveckla denna webbsida, mycket behövs för att hela tiden vara aktuell och det kostar pengar, Swisha oss via 0703 829292, din hjälp är mycket viktigt! Stöd oss med 50:- kr eller mer.