Sjukvården måste lära sig att ta hand om klimateffekterna, vilket året 2018 sommarmånader är ett tydligt exempel på. Det menar Gösta Alfvén i föreningen Läkare för miljön.
Han hävdar att läkarkåren behöver öka sitt engagemang i det förebyggande arbetet mot 2000-talets största hälsofråga - den tilltagande växthuseffekten.
– Den gångna Sommaren 2018 har varit
ett uttryck för det som vi i Läkare för miljön i seminarier och artiklar varnat för i snart tjugo år. Den pågående klimatförändringen kommer att utgöra ett stigande hot mot människors och särskilt
barns hälsa, säger Gösta Alfvén.
Han är pediatriker, docent och adjungerad i styrelsen för »Läkare för miljön«. Gösta Alfvén är även huvudförfattare
till en artikel han skrivit tillsammans med Läkarförbundets klimatgrupp, en artikel som utgivits av Naturvårdsverket och handlar om hur barns hälsa påverkas av klimatförändringarna.
Där tar de just upp
hur barn är en utsatt grupp när klimatet förändras.
– Barn är en särskilt sårbar grupp, både fysiskt och psykiskt. Tittar vi på ett tvärsnitt är det ju barnen
i tredje världen som är de mest sårbara. I dag är hälsoeffekterna inte så dramatiska för barn i Sverige. Men vi måste ju titta framåt också. Det kommer en dag med mer kraftiga effekter även i Sverige.
Som exempel nämner han barn med astma. Dessutom kommer pollensäsongerna att bli längre. Klimatförändringarna ökar också risken för infektionssjukdomar, något barn är extra känsliga
för. Sommaren 2018 gav vården utmaningar med exempelvis översvämningar på sjukhus, utslagna kylsystem mitt i värmeböljan och fukt som lett till inställda operationer. Det är sådant vården måste
förbereda sig för, säger Gösta Alfvén.
– Det är också viktigt att sjukvården bygger upp ett system med god kontakt med SMHI, så vi vet när värmeböljorna kommer och
ställer in oss på att ge vätska och svala rum.
Men i grunden är det viktigt att verka för att minska utsläppen av växthusgaser, menar han. Där ser Gösta Alfvén ett ansvar för
många instanser i samhället och ger två exempel: Det vore till exempel bra om medierna slutade locka till stora utsläpp med stora annonser om bilar och flygresor. Och tydliggör de utsläpp som orsakas i samband med olika evenemang
som till exempel fotbolls-VM i Ryssland.
Även läkarkåren har ett ansvar.
– Där har vi en jätteuppgift som vi inte alls har tagit oss an. Läkare för miljön finns.
Men det är 300 medlemmar i en yrkeskår med 50 000 människor. Jag är lite besviken på att en yrkeskår som kan så mycket biologi och vet så mycket om hälsa, inte engagerar sig det största hälsoproblemet
vi står inför. Där skulle jag vilja se ett uppvaknande. Det är en fråga om läkarplikt.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Värmen
ger ökade problem med avgaser. Dagens Medicin. (Artikeln skrevs redan åt 2008 men är ännu viktigare idag. Skriven av: Hanna OdelforsVid.
Framtidens varmare klimat kommer inte bara att påverka växtlighet
och förekomsten av kvalster. Det kommer också att ge ökade halter av luftföroreningar. Vid ett forskarmöte som hölls i Bryssel i mitten av mars diskuterades de hälsoeffekter som klimatförändringarna
orsakar och inte minst hur luftföroreningarna påverkar personer med astma och allergier.
– Alla är överens om att utvecklingen av astma och allergier i framtiden till stor del beror på hur luftföroreningarna
kommer att förändras, säger Bertil Forsberg, docent och chef vid yrkes- och miljömedicin på Umeå universitet, som deltog i mötet.
Det varmare klimatet gör att halterna av luftföroreningar
ökar, eftersom de högre temperaturerna påskyndar kemiska reaktioner i luften och ökar avdunstningen av flyktiga ämnen. Bland annat stiger halterna av marknära ozon, som är starkt inflammationsdrivande och kan förvärra
symtomen hos astmatiker redan vid relativt låga halter. Forskning som Bertil Forsberg genomfört visar att sjukhusbesöken för astma ökar markant under dagar med förhöjda halter av marknära ozon.
–
Våra studier talar för att de ozonhalter vi har i Sverige redan i dag orsakar runt 3 300 sjukhusinläggningar varje år på grund av problem med andningsorganen. Kvävedioxid och andra partiklar från avgaser
utgör ett problem i samma storleksordning. Det ger en fingervisning om vad ökade halter i framtiden kan medföra, säger Bertil Forsberg. Han menar att torrare somrar med allt fler skogsbränder i till exempel Östeuropa kan göra
att det blåser in skadliga partiklar över Sverige. – Samtidigt gör den ökande nederbörden att luften tvättas ren från partiklar, vilket gör det osäkert hur stor nettoeffekten av partiklarna blir, säger
Bertil Forsberg.
Luftföroreningarna är även ett bekymmer för allergikerna. Gunnar Bylin, docent i allergologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, har forskat om sambandet mellan exponering
för kvävedioxid och känsligheten för olika allergen. Studierna visar att björk- och gräsallergiker som inandas kvävedioxid i motsvarande halter som kan finnas i större svenska städer, blir känsligare för
allergen från gräs och björk. Andra studier med ozon har visat liknande resultat.
– Det är tänkbart att ökande temperaturer och pollenutsläpp gör att fler personer drabbas av allergier, och att
de i sin tur får kraftigare besvär på grund av de stigande halterna av både partiklar och pollen. Däremot är det en öppen fråga om föroreningarna ökar nyinsjuknandet. Men djurstudier tyder på
att såväl ozon som avgaspartiklar ökar benägenheten att utveckla allergi, säger Gunnar Bylin. Vid expertmötet i Bryssel framkom att åtgärder som sätts in för att hejda klimatförändringarna troligen
kan spela en betydande roll när det gäller astma och allergier.
– Vissa åtgärder ger snabba hälsovinster. Till exempel kan mindre avgasutsläpp leda till minskade sjukhusbesök för astma
på bara några dagar. Däremot kan till exempel en ökad användning av biobränslen leda till ökade halter skadliga partiklar i luften och därmed förvärra problemen, säger Bertil Forsberg.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Varma dagar utmanar kroppen. Karolinska Institutet, Forskning
Ruggig badtemperatur och besvikna miner när solen går i moln. Svenskar dyrkar sommarens högtryck. Men i framtiden väntas värmeböljorna bli
vanligare – och nu behöver vi lära oss om farorna vid höga temperaturer.
Sommaren 2018 var historiskt varm. På många håll i landet var juli den varmaste månaden som någonsin uppmätts
– och då har vissa orter mätt temperaturer sedan 1700-talets första hälft. Vi upplevde också en rekordtidig så kallad tropisk natt, med minimitemperatur på minst 20 grader, vilket skedde redan den 3 juni i Vinga.
Mot slutet av sommaren hade 27 tropiska nätter registrerats, enligt SMHI. Då hade glada väderleksrapporter om vackert väder bytts ut mot nyhetsreportage om plågsam hetta och olyckliga bönder.
Men vi har svettats
förr. Sommaren 2003 flämtade stora delar av Europa under ett utdraget högtryck, som toppades med en kraftig värmebölja i början av augusti. Skogsbränder härjade, skörden torkade och människor dog. Totalt
avled 70 000 personer fler än normalt runt om i Europa, enligt en siffra som dock varierar. Flest dog i Frankrike, där 15 000 personer dukade under i hettan, enligt studier.
Värmeböljan blev en ögonöppnare för
politiker och hälsomyndigheter runt om i Europa. I många länder infördes värmevarningssystem och sedan 2013 larmar även SMHI i Sverige om höga medeltemperaturer.
Men har det egentligen någon
effekt?
– Det låter ju bra på alla sätt att man går ut med en varning om höga temperaturer. Men när ska man gå ut med den, vad ska den innehålla och hur följer vi upp
om den leder till det vi vill? Just nu är det mycket tro och lite vetande kring de frågorna, säger Petter Ljungman, kardiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
I dag skickar
SMHI ut ett meddelande till allmänheten när de kommande tre dygnen väntas bjuda på värmetoppar på minst 26 grader. Om värmetopparna väntas bli högre än 30 grader går SMHI i stället ut
med en klass 1-varning och om detta antas ske under minst fem dagar i följd, alternativt om temperaturtopparna väntas ligga på minst 33 grader under tre dagar i följd, då kommer en klass 2-varning. Sommarens vädervarningar landar
dock på ett annat sätt än vinterns; då har vi rutiner för plogning och takröjning samt en allmän medvetenhet om isfläckar.
– Vi svenskar är mer förberedda för kyla och är inte
vana vid att tänka på risker vid värme. Men vi rör oss mot ett klimat med mer extremväder där värmeböljor väntas bli vanligare. Vår infrastruktur och våra byggnader är inte anpassade för
det, säger Petter Ljungman.
Hjärtat får kämpa
Det är framför allt hjärtat som får kämpa när temperaturen stiger. Studier gjorda på data från Paris under värmeböljan
2003 har visat en tydlig ökning av hjärtstopp, men inte av hjärtinfarkter eller annan hjärtsjukdom. En möjlig förklaring kan vara att värmen är stressande för kroppen, så att puls och blodtryck stiger. Stresspåslaget
kan stimulera extraslag, som kan sätta hjärtats rytm ur spel, med hjärtstopp som följd. Om detta triggas främst av höga temperaturtoppar, snabb temperaturstegring eller hög värme under längre tid är inte känt.
Men det är känt att vissa grupper löper högre risk än andra att dö i hjärtsjukdom vid höga temperaturer. Äldre personer har generellt sett svårare att reglera kroppstemperatur och känner
inte törst i samma utsträckning. Personer med diabetes är också mer utsatta vid värme, av liknande skäl.
Mer oväntat är att även personer med psykisk ohälsa av vitt skilda slag, som depression
eller demenssjukdom, löper ökad risk att dö av hjärtsjukdom vid värmebölja. En möjlig förklaring kan vara att vissa läkemedel kan ha vätskedrivande effekt eller påverka temperaturregleringen.
En annan förklaring kan vara att psykisk ohälsa kan ge nedsatt förmåga att praktiskt hantera värmen genom att till exempel skaffa fläktar eller uppsöka svala platser.
Även personer med lungsjukdom, som
KOL, är mer utsatta för hjärtsjukdom och risken verkar öka om hettan kombineras med luftföroreningar, vilket gör vissa stadsmiljöer mer riskfyllda.
Men också självmord verkar öka vid
kraftig hetta. I den vetenskapliga litteraturen finns flera studier som visar att antalet självmord stiger vid höga temperaturer, men det finns inga svar kring vad det kan bero på.
– Jag kan också bara gissa.
Rent allmänt kan värme vara väldigt plågsamt och stressande. Om man inte har tillgång till svalare utrymmen eller möjlighet att sänka sin inomhustemperatur kan man tänka sig att det ger en känsla av att
inte kunna fly från det plågsamma. Det kan skapa ångest och i kombination med uttorkning kanske omdömet påverkas. Vi borde bättre beakta miljöexponeringar vid psykisk ohälsa. Det verkar finnas mekanismer vi inte har
tänkt på, säger Petter Ljungman.
Brunt fett ger värme
Kroppen alstrar hela tiden egen värme, genom ämnesomsättning. Precis alla processer i kroppen, som att skapa ett protein, bryta ned socker
eller läsa av DNA, innebär ett visst energiläckage som resulterar i värme. När muskler och hjärna arbetar sker fler metabola processer vilket genererar större energiläckage med mer kroppsvärme som följd.
Kroppens termostat sitter i hjärnan, i hypotalamus. Dit kommer signaler om hur varma olika kroppsdelar är. Där beslutas om olika åtgärder för att reglera kroppstemperaturen; vidga eller dra ihop blodkärl,
svettas eller huttra. Vid kyla prioriteras hjärnan och inre organ, så perifera blodkärl dras ihop.
Men kroppen har ytterligare ett sätt att höja kroppsvärmen. Det är genom att använda det bruna
kroppsfettet, som hos vuxna finns lagrat mellan lungorna och i nacken.
Tidigare trodde forskarna att brunt kroppsfett endast fanns hos bebisar. Men för cirka tio år sedan upptäcktes att brunt fett, som har en rad goda
och hälsobevarande egenskaper, även finns hos vuxna – närmare bestämt verkar vi ha cirka 60 gram var av denna vävnad.
Vid behov kan det bruna fettet aktiveras för att alstra värme. När denna
fettvävnad förnyar sig använder den blodsocker och blodfett från cirkulationen. Det är onekligen ett tilltalande koncept för den moderna människan med livsstilsproblem – det bruna fettet kan bokstavligen bränna
bort vårt överskottsfett.
Men om vi inte behöver höja vår kroppstemperatur, kanske på grund av att vi är väl klädda för vinterväder eller väljer att gå inomhus om
vi fryser, då aktiveras inte den här funktionen. Det är inte helt klarlagt vad som får de bruna fettcellerna att kicka igång som värmealstrare, men troligen beror det framför allt på nervsignaler från hjärnan.
I studier på råttor är det väldokumenterat att exponering för kyla aktiverar de bruna fettreserverna. Det är också tydligt visat att detta har gynnsamma effekter, till exempel ger det ett skydd mot
fetma och diabetes och det har god effekt på blodfetts- och blodsockernivåer. Även studier på människor, där ett mindre antal studiedeltagare har fått visats i kyla, har gett samma resultat. Men att frysa igång
sitt bruna kroppsfett är antagligen mindre lockande för de flesta.
En stor fråga är därför om man på medicinsk väg skulle kunna lura de bruna fettcellerna att alltid alstra värme, oavsett
om kroppen är kall eller inte.
– Det här är ett mycket intensivt forskningsfält som alltid diskuteras på vetenskapliga konferenser inom fetma- och diabetesforskning. Kan vi använda detta fett medvetet
för att gå ned i vikt eller för att förbättra våra blodsocker- och blodfettsnivåer? Hur mycket brunt fett behöver vi egentligen, kan vi skapa mer och hur skulle vi kunna aktivera det? Det är frågor som
får stora forskningsanslag, säger Jorge Ruas, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.
Samtidigt skulle ett sådant läkemedel troligen ha som biverkning att man blev väldigt
varm och svettig.
– Vi känner oss obekväma och vantrivs när vi blir för varma.
Frågan är om det skulle vara en acceptabel biverkan, om det skulle finnas intresse för ett sådant
läkemedel. Men en variant skulle kunna vara att läkemedlet bidrar till en viktnedgång till en nivå där man inte längre riskerar skador på knän eller andra leder vid fysisk aktivitet, säger Jorge Ruas.
En
normal kroppstemperatur ligger inom ett spann från 36,0 till 37,8 grader. När kroppstemperaturen är varmare än 38 grader anses vi ha feber. Det är en grundläggande mekanism i vårt immunförsvar, men det är
fortfarande oklart om det är bra eller dåligt för kroppen att ha feber. Kanske både och.
Feber hjälper immunsystemet
När vi angrips av ett virus eller en bakterie aktiveras en intensiv händelsekedja
för att få rätt typ av immunceller på plats i stor skala. Ett av dessa ämnen uppfattas av hypotalamus som att kroppen är för kall, varpå order om temperaturhöjning ges – men kroppen blir då varmare
än vad dess celler trivs med. Samtidigt sker en kärlvidgning som gör det möjligt för immuncellerna att komma långt in i vävnader för att bekämpa inkräktare som kan gömma sig där. Om man sänker
sin feber med läkemedel får immunförsvarets celler svårare att komma åt.
– Febersänkning är en kompromiss mellan att hindra immunförsvaret och att hindra hypertermi, där kroppens temperaturreglering
har upphört. Vid lägre feber kan man låta bli läkemedel, men vid lite högre feber är det viktigt att sänka kroppstemperaturen och vid mycket hög feber, som över 40 grader, då är det direkt livsviktigt.
En bakterie vi emellanåt tvingas slåss emot är Neisseria meningitidis, som normalt för en harmlös tillvaro i näsa och svalg hos cirka var tionde person. Bakterierna, som också kallas meningokocker,
kan spridas via till exempel nysningar för att bosätta sig i nya svalg och leva harmlösa liv även där.
Men dessa bakterier kan också plötsligt bli extremt farliga. Då förökar de sig
dramatiskt, når blodomloppet och kan orsaka hjärnhinneinflammation. För att överleva krävs intravenös antibiotikabehandling inom några timmar, men även trots insatt behandling kan sjukdomen ha dödlig utgång.
Under 2017 rapporterades 49 fall av så kallad invasiv meningokockinfektion i Sverige, vilket ledde till att tio personer dog.
Edmund Loh, forskarassistent vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska
Institutet, har forskat på vad som får dessa normalt ofarliga bakterier att plötsligt bli dödliga. Det som verkar hända, enligt forskarnas hypotes, är att personen som bär på meningokockerna får feber
av någon annan anledning. Bakterierna känner av kroppens temperaturhöjning och skapar då en skyddande kapsel runt sig själva, vilket gör dem oangripliga för immunförsvaret. Denna kapsel ska normalt avvecklas när
immunförsvaret trappar ned, eftersom den är energikrävande. Men några bakterier kan mutera i detta upprustade tillstånd, så att de konstant har en mycket tjock skyddande kapsel, som immunförsvaret inte rår på.
Om personens feber orsakats av till exempel influensa kan rikliga snytningar ha gett små blodkärlsbristningar, vilket gör det möjligt för bakterierna att ta sig ut i blodbanan. Sedan kan de nå hjärnhinnan i sitt muterade,
livsfarliga tillstånd.
– Vi har sett att fallen ökar ett par dagar efter toppar i influensastatistiken, vilket styrker vår hypotes, säger Edmund Loh.
Han och hans kollegor har kartlagt arvsmassan
hos meningokocker och upptäckt de RNA-molekyler som har att göra med temperaturavläsningen – alltså det RNA som reagerar vid feber och som får bakterien att bygga sin kapsel. Forskarna hoppas nu att den kunskapen ska
bana väg för ny behandling vid hjärnhinneinflammation orsakad av meningokocker. Tanken är att ett läkemedel skulle kunna slå ut bakteriernas förmåga att bygga sin skyddande sköld, vilket skulle göra dem tillgängliga
för immunförsvaret igen.
– Nästa steg är att försöka förstå hur vi kan blockera bakteriernas termometer. Vi vill också undersöka andra bakterier som kan ge hjärnhinneinflammation,
som pneumokocker och haemophilus. De bildar också en skyddande kapsel vid feber och nu vill vi försöka hitta det RNA som reglerar termometern i dem, säger Edmund Loh.